Subscribe

Archive | Kulturhistoria

50. Pimm’s No 1 – och en himla massa lyssnarfrågor

Podden fyller jämnt, närmare bestämt 50 – avsnitt.

Och nu är Edward tillbaka framför poddmikrofonen igen, efter två episoders frånvaro på grund av bokmanusskrivande! Här är resultatet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/50.edwardblomssmorgasbord

Denna gång är det den klassiska sommardrycken Pimm’s som Mats häller upp i glasen, vilket får de tu dryckeskonnässörerna att tala trädgårdsfester i allmänhet och trädgårdsfester med Pimm’s i synnerhet. Edward förklarar varför man med fördel har frysta jordgubbar i sin bål, och varför han nyligen blev tvungen att genomgående omnämna ”Pimm’s” som ”den engelska örtcitrusaperitifen”.

Denna episod domineras av många intressanta lyssnarbrev, om allt från solros- och pumpafrön till hur man ska välja champagneglas och hur man får tag på goda ostar även när man bosatt sig på vischan.

På en lyssnares önskemål talar de om engelsk mat och om varför den – oförtjänt – fått så dåligt rykte. Edward tipsar om vilka varor man kan shoppa med sig hem från Storbritanniens livsmedelsbutiker, och Mats spår en renässans för varma drinkar.

Edward berättar om när någon hög chef på Sveriges Radio ville stuva om i hans Sommarprogram så att det skulle ha blivit ”fake news”. Här i podden är som bekant alkoholromantik till skillnad från i etern inte bara tillåten, utan till och med påbjuden, så en del sådan blir det också. Men det blir även konsumentjournalistik, som när Edward och Mats reder ut hur det är med färgtillsatser i exempelvis rosévin.

Hur man pratar med varandra i förhållanden är nästa diskussionsämne, och apropå förhållanden och goda ostar får vi än en gång höra historien om när Edward fick ostar på posten under sin bröllopsresa – samt får veta att hans fantomsmärtor efter utebliven portugisisk spädgris består!

Avslutningsvis läser Edward som vanligt en dikt, denna gång är det Oskar Levertins (1862–1906) ”På judiska kyrkogården i Prag”.

Som nämndes i podden går det bra att skicka mail till: podden@edwardblom.se Ställ frågor till Edward och Mats (eller kanske frågor om Edward till Gunilla!) eller kom med glada tillrop och förslag på ämnen i kommande episoder.

Du hittar även podden som film på Youtube: https://youtu.be/-hsoDxSOBS0

Edward Bloms och Mats Ryds ”sista måltid” – alla rätterna och alla dryckerna!

Podden ”Edward Bloms smörgåsbord” ägnade Episod 44 åt ett  samtal om vilka delikatesser med tillhörande Mats Ryd och Edward skulle vilja ha serverade under en ”sista måltid”.

Det hela var svar på ett lyssnarbrev från Martin Elf, som kort och gott löd: ”En fråga: vad skulle ni vilja ha serverat som er absolut sista måltid? Vill gärna höra dryck till detta också.”

Här kan ni avlyssna poddavsnittet: https://play.acast.com/s/edwardblom/44.edwardblomssistamaltid

Här kan ni se det i videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=CmHzanfwBM8

Här kan ni läsa den intervju Aftonbladet gjorde med Edward apropå samtalet: https://www.aftonbladet.se/tv/a/284113/edward-bloms-sista-maltid-en-20-rattersmiddag

Här är information om det avsnitt av P1:s Meny med ”sista måltiden”-tema som Edward gjorde sommaren 2010: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=3851995

Här är Edwards lista på mat och dryck för en ”sista måltid”, det vill säga en sammanställning av det som fantiseras fram i poddsamtalet:

    • Rysk kaviar, Kalix löjrom och årgångschampagne, t.ex. en gammal Bollinger.

    • Åltallrik: rundrökt ål med den där bakade ägg-grädd-blandningen som brukade serveras på Grands julbord när de ännu hade ål; hamlad ål och luad ål. Jever pilsener och en malörtssnaps.

    • Danskt smörrebröd med en hög av gravlax av yppersta kvalitet och några löskokta ägg av vilda tofsvipor. Rochefort 10 och en sexa OP.

    • Gåsleverterrin (tillagad på ytterst låg värme) med Château d’Yquem

    • Vit tysk sparris med Hollandaisesås, några skivor schwarzwaldskinka och någon halvtorr högpredikats Riesling från Rheingau eller Franken. t.ex. Juliusspital Würzbuger Stein eller något från Kloster Eberbach.

    • Liten skaldjursplatå med mycket majonnäs. Något riktigt bra franskt vitt vin.

    • Champagnesorbet

    • Någon liten soppa – kanske en gräddig soppa på rostad blomkål, eller en fransk löksoppa– lite för mättande… Med halvtorr sherry.

    • Krämig äggröra med tryffel (som på restaurangen Aubergine). Något bra italienskt rödvin.

    • En av mormors kroppkakor (uppstekta med fläsk och lök) med Günterstaler Spätburgunder Weissherbst.

    • Blaue Forelle med smörsås. Torrt högpredikatsriesling från Kaiserstuhul i Baden med sin kraftiga mineralton.

    • Miniwallenbergare med gräddsås och lingon. Carnegie Porter.

    • En smaktallrik av stekt bröst av gås, anka och pekinganka, med varmt kinesiskt risvin.

    • Liten portion burgundisk gryta med en riktigt bra bourgogne.

    • Grillad entrecote av några sorters toppklassigt kött typ det man brukar få på Restaurangen AG: finska mjökkossor, galiciska kossor, kobebiff. Med vitlökssmör, bea, guacamole. Gammal Chateau Margaux.

    • Schweizisk ostfondue med en flaska oekad Chasselas.

    • Madeirapudding med ett riktigt gammalt sött portvin.

    • Chokladmousse, mörk och gräddig med en långlagrad madeira.

    • Ostbricka (Rochefort, Stilton, Västerbotten, Appenzeller, whiskycheddar, ett par kittostar, brie, ett par getostar och en galicisk ädelost jag en gång åt i Santiago som 20-åring men glömt namnet på). Med ett urval Moselviner som nostalgitripp: Auselse, Beerenauslese, Trockenbeerenauslese, Eiswein – från olika år och platser. Särskilt från Friedrich Wilhelms Gymnasium och Staatliche Weindomäne. Flera riktigt gamla och bärnstensfärgade.

    • Espresso, rikligt med högprocentiga spritiga chokladtryfflar av allra högsta kvalitet, punsch, calvados och en mörk, ganska stor men nikotinsvag cigarr.

    • En flaska Borjomi mineralvatten.

Och här är Mats Ryds önskelista för en möjligen mer modest ”sista måltid”:

Ostron Belon från svenska västkusten med rosévinäger. Krug Rosé



Beluga-kaviar på briochestavar stekta i åländskt smör
. Purity Vodka 
 


Havskräftor från Fjällbacka som klyvs och kolgrillas hastigt. 
2008 Chablis Domaine François Raveneau
; 2008 Chablis René & Vincent Dauvissat 



Ostron Rockefeller à la AG
 2002. DRC Grand Cru Montrachet

• Stekt ekologisk (ej tvångsmatad) gåslever på gåsfettsstekt brioche
. 1989 Chateau D’Yquem


Kobebiff med grillad benmärg, stekt kalvbräss och karamelliserad lök täckt av vit albatryffel
. 1996 Giacomo Conterno Barolo

• Klassisk rådjurssadel med kantarellsås, hasselbackspotatis, perigordtryffel samt konjaksmarinerade rönnbär. 

1947 Chateau Cheval Blanc, 
1951 Penfolds Grange, 
1990 DRC Romanee-Conti Grand Cru
, 1990 Celestine Henri Bonneu, Châteauneuf-du-Pape

Baba au Rhum, 
50-årig Appleton Estate Rum

Chokladtryffel. 
Enkel espresso & Tesseron Extreme Grande Fine Champagne Cognac


Cigarrer: Padron 45 Family Reserve Maduro & Cohiba Behike 56

Poddepisod 46: ”Aprilsommar” med rosévin på uteserveringen

Här finns podden som podd: https://play.acast.com/s/edwardblom/46.-aprilsommar-medrosevinpauteserveringen

och här kan ni avnjuta podden i filmad version: https://www.youtube.com/watch?v=fno_B5YbsgM&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=3

Här nedan kan ni läsa vad denna episod handlar om:

Våren är här, fasteperioden är över – och därmed är det dags att inta uteserveringarna! Edward Blom och Mats Ryd firar den varma och ljusa årstidens inträde utanför den klassiska krogen Prinsen på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, med att skåla i rosévin och mumsa på Toast Pelle Janzon och Biff Rydberg.

Edward berättar om sitt påskfirande den gångna helgen, med ägg gömda på tomten av haren, släktmiddag, midnattsmässa och lammstek med goda vänner. Mats har besökt Mallorca, där han bland annat såg kyrkliga processioner.

Rosévinets kulturhistoria – och dess eventuella likhet med Foppatofflor – är ett givet samtalsämne, men de två gastronomerna kommer också in på matminnen från Mallorca, där Edward med värme minns hundratals fisksorter i färskvarudisken och hur han fyndade lammhjärnor i halva priset-lådan. Bläckfisk och den korv som går under namnet ’sobrasada’ är andra kära, mallorkinska minnen för dem båda.

Så dyker Prinsens ’grand old man’ Gerhard – anställd sedan 1976 – i egen hög person upp i samtalet, och minns hur Edward hängde i lokalerna redan som femtonåring. Edward å sin sida minns hur han och hans vänner drömde om att en dag bevärdigas med personliga tennbägare i baren.

Från rosévin är steget inte långt till att tänka på vårens och sommarens kommande picknickmat och grillaftnar, och trots den gemytliga stämningen kan Mats och Edward inte undvika att gruffa en smula över fenomenet plastblommor.

Brev och annan feedback kan med fördel skickas till: podden@edwardblom.se

P S Detta poddavsnitt har producerats i betalt samarbete med Contemporary Wines med rosévinet Madame Cuvée.

Poddepisod 45: Välsignad, välsmakande påsk-poddhälsning

Gastronomerna Mats Ryd och Edward Blom följer sin egen tradition att skicka poddens alla lyssnare en liten hälsning med en avslutande skål inför den stora helgen. De passar även på att tala om påskbordets läckerheter och dessas kulturhistoria: ägg, lamm och sill, förstås, men även specialiteter såsom memma och pascha (eller pasjka). Glad påsk!

Här kan ni lyssna till påskhälsningen: https://play.acast.com/s/edwardblom/45.valsignad-valsmakandepask-poddhalsning

Och här finns den som video: https://www.youtube.com/watch?v=N-6UITa_lSI&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=4

Poddepisod 44: Edward Bloms sista måltid

Ljummen Trocadero är drycken för dagen. Så kontrasten kunde inte vara större, när Mats Ryd och Edward Blom vällustigt dagdrömmer om vad de skulle vilja äta och dricka under sin allra sista måltid i livet.
Det är nämligen ingen hejd på vilka lukulliska läckerheter de fantiserar om! Kaviar, tofsvipeägg, nykoagulerade havskräftor, skaldjursplatåer, grillat kött, chokladmousse och mycket mycket annat, och drycker av yppersta klass därtill. De föreställer sig rentav vissa inslag av gastronomisk experimentlusta när de ligger på sitt yttersta. De respektive livsavslutande måltider de fantiserar ihop tillsammans skulle garanterat göra att de dör lyckliga (även om Edward påminner om att man ju även har en näst sista måltid att tänka på, för att inte tala om vad som skulle kunna hända ifall de skulle hamna i gourmeternas himmelrike).
Eftersom en lyssnare har efterlyst resonemang om alkoholens roll i deckarlitteraturen bjuds alla lyssnare in att bidra med tips – liksom all respons och alla önskemål kan dessa tips mailas till: podden@edwardblom.se.
Episodens etikettfråga kretsar kring hur man ska göra med middagsgäster som eventuellt behöver övernatta, om middagsvärden bor så att det blir knepigt med kommunikationerna hem – och Edward avslutar med att läsa ”Näktergalen” av Erik Johan Stagnelius (1793–1823).
Detta avsnitt av Edward Bloms smörgåsbord går även att beskåda på YouTube: [länk kommer]
Låten som Mats Ryd avslöjar att hans sista måltid ska ackompanjeras av är ”Midnight in Moscow” med Village Stompers:
De ultimata menyerna i sin helhet finns här: http://www.edwardblom.se/2019/05/04/gastronomernas-sista-maltid

Poddepisod 41 Våfflor, ginger beer och Moguls kungaring

Här är senaste poddavsnittet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/41.vafflor-gingerbeerochmogulskungaring

som även går att avnjuta på YouTube:

Edward Blom inleder denna episod med att slå fast att det är ”samma fulla fart som nästan jämt” och introducerar verbet ”att fullfarta”. Han berättar också om varför han skulle vilja dricka champagne på en viss toalett, och apropå sina tre barn resonerar han om sömnbehov.
Mats Ryd bjuder på sin hemgjorda, ofiltrerade ingefärsdrickaginger beer – som lär smaka som drycken gjorde på 1750-talet, och berättar lycksaligt att han nyligen besökte och åt på den trestjärniga restaurangen Frantzén i Stockholm för inte mindre än tredje gången i sitt liv.
Möjligen är det läge att införa en mea culpa-vinjett? Om inte annat blir det denna gång två rättelser – apropå en felaktighet i ett tidigare avsnitt om Systembolagets sockerhaltsmätningar, och apropå att man inte får göra sig lustig över andras namn.
Avsnittets kulturhistoriska tema är våfflor. Edward berättar hur det kommit sig att den katolska Mariadagen, Vår fru-dagen, blev våffeldagen, och hur oblater, Bellmans epistlar och nationalromantiken hänger ihop med våffelätande. Dessutom får vi veta vad som krävs för att grädda goda våfflor – värme och smör är grundingredienserna! – och att teflon är ett nervgift. Mats berättar om hur det gick när han försökte renovera ett semiantikt våffeljärn och om när han besökte en våffelstuga i Nikkaluokta, och Edward förklarar varför det inte finns samma behov av att göra ätbara lustifikationer av våfflorna som av semlor.
Flera lyssnarfrågor handlar denna gång om fastan och påsken, exempelvis om hur fromma katoliker får ihop det där med att fira Irlands nationalhelgon S:t Patrick fast helgondagen brukar infalla under fastetid. Mats får lära sig vad som menas med ”den himmelska födelsedagen” och Edward berättar om hur han helgar vilodagen.
Lite alkoholromantisk nostalgi var oundvikligt även i denna episod, och denna gång handlar den om  grosshandlardrinkar och andra groggar.
Allt avslutas med att Edward deklamerar poesi, närmare bestämt ”Moguls kungaring” av Verner von Heidenstam!

Edwardkrönika: Upp till kamp för dymmelonsdagen!

Denna krönika skrev Edward för några år sedan, men dess budskap är tyvärr fortfarande aktuellt.

Jag drömmer mig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade monopol på almanackor.

Nyligen inföll fastlagsveckan då man historiskt åt de hetväggar, eller semlor, som folk numera sätter i sig under flera månader – men även ”ål i kål”, blodpannkakor, rensoppa, fläsk och kroppkakor. I katolska områden som södra Tyskland, Louisiana eller Brasilien firas fastlagen ännu med stora karnevaler. De länder som inte går så långt äter i alla fall speciella bakverk, oftast kakor friterade i animaliskt fett, då allt animaliskt var förbjudet under fastan.

Fastlagen kulminerar med fettisdagen. Dagen efter är det askonsdag som är fastans första dag ­– och då katoliker än idag beger sig till kyrkan för att få ett kors av aska tecknat i pannan som tecken på botgöring och påminnelse om vår dödlighet.

Mitt under fastan infaller midfastosöndagen, som förr var en liten minifestdag för att man skulle orka fortsätta fasta och lite grand få ta ut påskens glädje i förskott. Sedan kommer palmsöndag, följd av stilla veckan med dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och så påskafton. Men redan före fastans början inföll vårdagjämningen, en dag som varit oerhört viktig i de flesta kulturer och även styr när påsken infaller.

Tills för några år sedan fick nästan alla svenskar ständiga påminnelser om allt detta. En nästintill daglig lektion i vår historia. Och det inte bara om de religiösa dagarna som så starkt påverkade våra förfäders liv, utan även om folkliga dagar styrda av lantbruket och årstidens växlingar med rötter i bondepraktika och runstav, och om nationellt viktiga dagar.

Nyligen, och i tysthet, har allt detta gått förlorat.

Sedan smartmobilerna slagit igenom på bred front har allt fler gått över till elektroniska kalendrar. Utmönstrade är därmed inte bara forna tiders pappersalmanackor utan med dem kunskapen om när det är Mickelsmäss, menlösa barns dag, vintersolstånd, Valborgsmässoafton, FN-dagen, Mårten gås, Gustav Adolfsdagen, flaggdagar och åtskilligt annat.

Själv använder jag, som många, Googles kalender. I den kan man förvisso (med vissa svårigheter) ställa in så att  svenska helgdagar sätts ut, men av de ovannämnda dagarna är endast två helgdagar. Övriga, som är självskrivna i papperkalendrarna, finns inte med i de elektroniska – inte ens påskafton! Borta är även namnsdagarna, som (även om de genomgick en tanklös revision på 1990-talet) ändå leder sina rötter tillbaka till medeltiden.

Kontakten med vår historia, förståelsen för vad vi kommer från, är viktig. Det är också nödvändigt att ha märkesdagar att hänga upp tillvaron kring: att komplettera den linjära tidsuppfattningen med en cyklisk. Kulturkonservatisten inom mig drömmer sig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade svenskt privilegium (monopol) på almanackor – något som faktiskt varade ända till 1972. Även om min inre frihetsivrare värjer sig mot tanken att släpa någon inför skranket för att ha tryckt illegala kalendrar.

Men en lag borde inte behövas. Det skulle ta kalenderjättarna ett par timmar att få in de svenska märkesdagarna som standard i sina svenskspråkiga versioner. Och de skulle göra det, om det upplevdes som en konkurrensfördel. Det tragiska är att våra traditioner tydligen inte betyder mer för oss än att de kan falla bort utan att vi ens lägger märke till det. Kanske har vi haft almanacksprivilegium och andra paternalistiska lagar så länge att vi hämmats fullständigt i vår initiativförmåga?

Låt oss ändra på detta! Kräv märkesdagarna åter. Om kalenderjättarna vägrar kan vi ju alltid ge privilegiet tillbaka till Vetenskapsakademien. Om inte annat tror jag Google och Microsoft skulle bli mäkta förvånade.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i mars 2016.

 

Poddepisod 40: Edward sjunger Lennart Hellsing och berättar om fruktbrännvin

Här är det senaste avsnittet av Edward Bloms och Mats Ryds podd!

https://play.acast.com/s/edwardblom/40.edwardsjungerlennarthellsingochberattaromfruktbrannvin

Bilden ovan: Peder Severin Krøyers berömda gästabudsskildring ”Hipp, hipp hurra!”, lätt redigerat av lyssnaren Julius i Helsingborg som skickat oss detta för fri användning.

Podden på YouTube: Denna episod finns även att beskåda filmad – https://www.youtube.com/watch?v=3hy67drHhQo&t=105s

Handlingen: Denna gång provar Edward Blom och Mats Ryd drycker som smakar vitvinsvinäger med bakjäst och socker! Nej, riktigt så illa är det inte – men genren ”alkoholfria, vita viner” innebär förstås ett visst risktagande. Fyra sorter utvärderas, och de två gastronomerna resonerar även kring andra alkoholfria drycker såsom svartvinbärsmust, pressade blåbär och äppeljuicer, samt kring sockerhalter.

En lyssnare som frågat om Edwards eventuella fortsatta musikkarriär får honom att börja sjunga Lennart Hellsings ”Nicko Ticko Tinn Tiralla”, och Mats spekulerar i om inte Familjen Trapp vore en bra inspirationskälla i sammanhanget.

En annan lyssnare får igång Edward ordentligt, genom att fråga om vilken snabbmat han föredrar. Här får alla äntligen ta del av vad Edward egentligen anser om maten som serveras på McDonald’s, om hamburgare, korv och kebab – och Mats tipsar om var i Stockholm man kan hitta ”en gudomlig kalvkebab”.

Sedan är det dags för dagens matkulturhistoriska tema, nämligen allmogeföda – vilket i praktiken under seklernas lopp var ungefär detsamma som säd i olika former. Edward berättar hur missväxt som ledde till magra sädesskördar kunde innebära att bröd fick bakas inte bara på bark utan även på exempelvis löv, halm, vitmossa, malda nötskal eller daggmask. (På ett märkligt sätt lyckas han faktiskt i det sammanhanget även komma in på hur han i fem år tog trumlektioner med ”Lili och Susie” Päivärintas far Paavo som lärare, och bara tanken på att se Edward försöka spela trummor får Mats att fnissa förtjust.)

Ännu en lyssnare får veta att ”att göra något Von Hofvens” förmodligen var ett hörfel och att det snarare var uttrycket ”von oben” Edward en gång använde. För säkerhets skull påpekar han att det inte är sådan han vill framstå när han besvarar etikettfrågor, och passar på att efterlysa fler sådana från lyssnarna.

På smörgåsbordet serveras även ljuva matminnen av ett enormt, rullande parmesanosthjul och av bulgariska, tyska, kroatiska och andra fruktbrännviner, exempelvis Edwards favoritdito framställt från Moseldalens ”Rote Weinbergpfirsich”. Och så får alla veta vad som menas med en ”dra åt helvete”-smörgås!

Skicka gärna glada tillrop, etikettfrågor, programförslag, persikobrännvinsflaskor och annat roligt till: podden@edwardblom.se

 

 

P S Dessa alkoholfria viner testades av Mats och Edward:

Santa Monica Organic White https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/santa-monica-organic-white-197701

Natureo https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/natureo-191201

Torres Santa Digna https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/torres-santa-digna-198701

Leitz Eins Zwei Zero https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/leitz-eins-zwei-zero-1190101

Poddepisod 39: Paus i alkoholromantiken

Denna gång är podden även filmatiserad! Kolla här: https://youtu.be/gbNp4Xyye-0

Innehåll: Nu har fastan inletts, och därmed blir det paus i alkoholromantiserandet i ”Edward Bloms smörgåsbord” ända fram till påsk. Eller, kanske det dyker upp lite alkoholromantik här och var i denna episod, förresten – men det är i alla fall betydligt mindre än vanligt.

Edward Blom och Mats Ryd har denna gång spanskt mineralvatten i glasen. Mats avslöjar att han håller på att göra egen ginger beer, och förutom ginger ale och root beer råkar han komma in på smurfarnas favoritväxt: sarsaparill! Edward drar den svenska nykterhetsrörelsens kulturhistoria, och Mats berättar om när han var på svartklubb i något obestämt land vid Gulfen.

Vi får veta vad fläskkorv, lakritspipor och elefantöl kan ha gemensamt, och Edward slår hål på myten om att EU:s glöggförbud är en myt. Plötsligt kommer de in på ämnet ”tårtor”, och av bara farten så smått på slaveriets framväxt och kopplingen till sockrets under 1800-talet framväxande popularitet.

”Tänk att leva före vispgräddens tid!” suckar Mats, som även hotar Edward med att passa på att ta med sig en Château d’Yquem-flaska till någon av de närmaste poddinspelningarna.

Lyssnarna bidrar med att skicka roliga exempel på skådegrönsaker och annat tallriksgarnityr som är värre än ärtskott, och avslutningsvis kommer flera annorlunda tips på hur man kan tillaga kyckling.

P S Mineralvattnet som dricks i denna podd heter: Vichy Catalan.

Poddepisod 38 – När man fastar, fastar man …

Lyssna på den senaste episoden av podden här: https://play.acast.com/s/edwardblom/38.narmanfastar-fastarman- (klicka på den svarta pilen i bilden så startar samtalet) Nedan finns en redogörelse för innehållet!

Detta avsnitt av ”Edward Bloms smörgåsbord” har två stora teman: den förestående fastan, och hur man som gäst eller värd hanterar olika dieter på middagsbjudningar.

Edward befinner sig fortfarande tillsammans med Mats Ryd på Lisa Elmqvist i Östermalmshallen i Stockholm. Efter att ha frossat i Toast Skagen, sjötunga, ostar och desserter är de två gourmanderna så dästa att de inte orkar konsumera så mycket annat än mintsnus och uppiggande Fernet-Branca.

Men det är ändå dags för karneval- och fastlagsfirande, det vill säga veckan före fastan då man bör äta massor av godsaker – ”allt annat vore okristligt”, som Edward säger – så i denna anda går samtalen. Exempelvis om hur oxtalg är bättre än till och med ankflott.

Mats drömmer om äventyrsfyllda mumintrollssommarlov, och Edward kommenterar födelsen av miljöpartiet Vändpunkt samt reservoarpennor och semlor.

Apropå en lyssnarfråga om hur man kan lagra exempelvis hushållsostar även när man bor trångt levereras en rad handfasta tips om matlagring, såsom att bygga jordkällare i barnvagnsrummet eller låna en kompis sommarstuga.

En annan lyssnare kommer med smarta knep om hur man kan förbättra vissa rätter med citron eller bakpulver, och Edward talar om skålandets kulturhistoria och vad som är värre än att inte besvara en skål.

Så följer ett långt och fylligt samtal om en av samtidens stora diskussionsfrågor: alla de olika kosthållningar och dieter som förekommer i nutiden, och hur hemmakockar tvingats bli restauratörer för att tillfredsställa sina gäster vare sig de är veganer, glutenintoleranta eller håller kosher. Edward förklarar varför det inte riktigt håller att avfärda gästernas önskemål – och påpekar att det inte är gott värdskap att låta gästerna behöva peta i maten, gå hem omättade eller bli sjuka. Mats drar fram den franske sociologen Claude Fischlers resonemang om att graden av kulturkrockar kring middagsbordet hänger ihop med om deltagarna tillhör en protestantisk eller katolsk sfär; Edward avslöjar att han har nära vänner och släktingar som är veganer, och berättar om när han i en kokvrå lagade en trerättersmiddag åt gäster med vitt skilda dieter.

Avslutningsvis får lyssnarna många tips om hur de kan fira karneval med hjälp av tokiga kläder, glitter i håret, att dansa på bordet, eller äta blodpannkaka eller ål och kål – samt till sist en kärleksförklaring av Edward.