Subscribe

Archive | Traditioner

Edwardkrönika: Sverige behöver kvastar!

Här slår Edward Blom ett slag för en idé som är verklighet i Tyskland: små, informella matställen i hemmiljö på landsbygden!

Idén dryftades av Edward även vid ett centerpartistiskt seminarium i Almedalen sommaren 2018, och lyftes därefter av ledarskribenten Jenny Sonesson i Göteborgsposten: https://www.gp.se/ledare/sonesson-l%C3%A5t-edward-bloms-dr%C3%B6m-bli-verklighet-1.6932338

När jag var student i tyska Freiburg hoppade vi ofta in ett par bilar och åkte ut på landet. Runtomkring i det vackra Baden ligger Tysklands bästa värdshus, men dit åkte vi bara om vi blev bjudna, annars blev det en Strauße.

Där satt vi inklämda vid rustika trämöbler i överdekorerade skänksalar, njöt regionala specialiteter och kallt lantvin till mycket låga priser. Vanligtvis blev vi ompysslade av en värdinna iklädd folkdräkt, pratsam och med en dialekt som inte ens mina tyska vänner helt kunde dechiffrera.

Straußen – eller Besenwirtschaft, som är det officiella ordet – är små matserveringar som inte behöver uppfylla vanliga regler. En vinodlarfamilj kan ställa fram ett par bord, förbereda några lokala specialiteter (som kallskuret, fläskgryta eller Flammkuchen) och hänga ut en kvast (Strauße) utanför dörren. För detta krävs varken tillstånd, teknisk specialutrustning eller nitiska livsmedelsinspektörer. Rättigheten går tillbaka till Karl den stores tid; verksamheten måste vara begränsad till sammanlagt fyra månader per år och man får högst ha 40 sittplatser – även om det vanligtvis är betydligt färre. Systemet finns under olika namn över hela den vinodlande delen av Tyskland, Österrike och Schweiz.

Något som ständigt slår mig som gastronom är att Matsverige har ett grundläggande problem, som trots en stark foodietrend, internationella kockmedaljer, statliga satsningar och en växande småskalig matproduktion gör att vi ändå ligger långt efter kontinenten. Det är den svenska lagstiftningen – anpassad för gigantiska matindustrier, storkök och jätterestauranger – som med sin allsmäktiga utformning ligger som en decimetertjock hormoslyrindränkt filt över alla små kulinariska verksamheter.

Från norr till söder kväver denna dödsfilt allt gott och vackert: Församlingar som enbart serverar kyrkkaffe på söndagarna måste ändå investera i svindyr fettavskiljare. Korvkiosker tillåts inte laga potatismos av potatis utan bara av pulver. Förskolor förbjuds att ha barnen med i köket fast det ingår i pedagogiken. En del förskolor får inte ens laga egen mat, för att de inte har ett speciellt rotfruktsrum! Scouter anmäls när de säljer hembakade bullar. På fäbodar och minimejerier tvingas ägaren duscha varje gång han går från djuren till ystandet och kärnandet – kanske 25 gånger om dagen. Vintillverkare tillåts inte använda redskap av trä. Restauranger får varken krydda sitt eget brännvin eller lufttorka skinka.

Lagarna är inte anpassade efter storleken på verksamheten. Även om man bara vill driva en sommarservering med några bord i sitt vardagsrum är det samma krav på hyperfläktar, fettavskiljare, kassaregister och livsmedelsutbildning som för gigantiska kantiner. Och skyll inte på EU, så här ser det inte ut i övriga Europa! Fast det kan ju vara som med höstens »glöggförbud« att Livsmedelsverket missuppfattat EU-reglerna …

Vad Sverige behöver är en total reform av matlagstiftningen. Ett nytt system där lagen anpassas efter verksamhetens omfattning. Varför inte börja med restaurangerna? Kopiera det tyska systemet med Straußen – fast förstås utan krav på vinodling. Jag drömmer om att resa på svenska landsbygden och se kvastar hänga ut från bondgårdar och villor. Bara att kliva in i någons trädgård, lada eller gillestuga och trakteras porterstek på egenskjuten älg, våfflor eller mormors kroppkakor … Kanske till och med ett glas kallt, hembryggt äppelvin? Fast så långt kan man nog aldrig få den grå filten att rullas tillbaka.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i januari 2017.

53. Glad midsommar och guilty pleasures med Edward och Mats

Episoden går att avnjuta här: https://play.acast.com/s/edwardblom/bf18fcb7-f965-4ba2-9808-a52ac1edabbe

Avsnittet finns även filmat: https://youtu.be/0AJ0OqDNsF4

Detta avsnitt – som är inspelat på Cavabaren på Jakobsbergsgatan i Stockholm – av ”Edward Bloms smörgåsbord” tillägnas förstås midsommarhelgen, med allt vad den innebär av mat, drycker och kulturhistoriskt betingade riter.

Edward går igenom varför vi överhuvudtaget firar midsommar (och andra solhyllande högtider). Han förklarar varför det är ungdomens särskilda helg, och varför man ska äta äggost och ostkaka till midsommaren snarare än enbart moderna påfund som sill och färskpotatis. Han tipsar också om vad man kan göra med de sju blommorna — om man inte bara vill lägga dem under huvudkudden utan dricka dem!

Mats försöker, med anledning av en lyssnarfråga, pumpa Edward på särskilda ”guilty pleasures”, och det visar sig faktiskt finnas några få sådana – som CocaCola och tysk mjukost vid baksmälla. Men inte många, i Edwards fall! Själv talar sig Mats varm för att äta nachos med jalapenos i utrört cheddarostpulver.

Andra lyssnarfrågor handlar om restaurangtips i Prag, Krakow och Riga, och om hur man beter sig korrekt med vatten och bestick vid middagsbordet. Avslutningsvis önskar Mats och Edward alla sina lyssnare en riktigt härlig midsommar (Edward genom att spontant deklamera lite poesi).

 

P S  Namnen på krogarna som Edward tipsar om:

U Hrocha på Thunovská på Lillsidan (Mala strana) i Prag

Pod Aniołami i Krakow

Milda och Kas dārzā i Riga

(Övrig information om t ex exakta adresser får ni googla fram!)

50. Pimm’s No 1 – och en himla massa lyssnarfrågor

Podden fyller jämnt, närmare bestämt 50 – avsnitt.

Och nu är Edward tillbaka framför poddmikrofonen igen, efter två episoders frånvaro på grund av bokmanusskrivande! Här är resultatet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/50.edwardblomssmorgasbord

Denna gång är det den klassiska sommardrycken Pimm’s som Mats häller upp i glasen, vilket får de tu dryckeskonnässörerna att tala trädgårdsfester i allmänhet och trädgårdsfester med Pimm’s i synnerhet. Edward förklarar varför man med fördel har frysta jordgubbar i sin bål, och varför han nyligen blev tvungen att genomgående omnämna ”Pimm’s” som ”den engelska örtcitrusaperitifen”.

Denna episod domineras av många intressanta lyssnarbrev, om allt från solros- och pumpafrön till hur man ska välja champagneglas och hur man får tag på goda ostar även när man bosatt sig på vischan.

På en lyssnares önskemål talar de om engelsk mat och om varför den – oförtjänt – fått så dåligt rykte. Edward tipsar om vilka varor man kan shoppa med sig hem från Storbritanniens livsmedelsbutiker, och Mats spår en renässans för varma drinkar.

Edward berättar om när någon hög chef på Sveriges Radio ville stuva om i hans Sommarprogram så att det skulle ha blivit ”fake news”. Här i podden är som bekant alkoholromantik till skillnad från i etern inte bara tillåten, utan till och med påbjuden, så en del sådan blir det också. Men det blir även konsumentjournalistik, som när Edward och Mats reder ut hur det är med färgtillsatser i exempelvis rosévin.

Hur man pratar med varandra i förhållanden är nästa diskussionsämne, och apropå förhållanden och goda ostar får vi än en gång höra historien om när Edward fick ostar på posten under sin bröllopsresa – samt får veta att hans fantomsmärtor efter utebliven portugisisk spädgris består!

Avslutningsvis läser Edward som vanligt en dikt, denna gång är det Oskar Levertins (1862–1906) ”På judiska kyrkogården i Prag”.

Som nämndes i podden går det bra att skicka mail till: podden@edwardblom.se Ställ frågor till Edward och Mats (eller kanske frågor om Edward till Gunilla!) eller kom med glada tillrop och förslag på ämnen i kommande episoder.

Du hittar även podden som film på Youtube: https://youtu.be/-hsoDxSOBS0

Edward Bloms och Mats Ryds ”sista måltid” – alla rätterna och alla dryckerna!

Podden ”Edward Bloms smörgåsbord” ägnade Episod 44 åt ett  samtal om vilka delikatesser med tillhörande Mats Ryd och Edward skulle vilja ha serverade under en ”sista måltid”.

Det hela var svar på ett lyssnarbrev från Martin Elf, som kort och gott löd: ”En fråga: vad skulle ni vilja ha serverat som er absolut sista måltid? Vill gärna höra dryck till detta också.”

Här kan ni avlyssna poddavsnittet: https://play.acast.com/s/edwardblom/44.edwardblomssistamaltid

Här kan ni se det i videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=CmHzanfwBM8

Här kan ni läsa den intervju Aftonbladet gjorde med Edward apropå samtalet: https://www.aftonbladet.se/tv/a/284113/edward-bloms-sista-maltid-en-20-rattersmiddag

Här är information om det avsnitt av P1:s Meny med ”sista måltiden”-tema som Edward gjorde sommaren 2010: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=3851995

Här är Edwards lista på mat och dryck för en ”sista måltid”, det vill säga en sammanställning av det som fantiseras fram i poddsamtalet:

    • Rysk kaviar, Kalix löjrom och årgångschampagne, t.ex. en gammal Bollinger.

    • Åltallrik: rundrökt ål med den där bakade ägg-grädd-blandningen som brukade serveras på Grands julbord när de ännu hade ål; hamlad ål och luad ål. Jever pilsener och en malörtssnaps.

    • Danskt smörrebröd med en hög av gravlax av yppersta kvalitet och några löskokta ägg av vilda tofsvipor. Rochefort 10 och en sexa OP.

    • Gåsleverterrin (tillagad på ytterst låg värme) med Château d’Yquem

    • Vit tysk sparris med Hollandaisesås, några skivor schwarzwaldskinka och någon halvtorr högpredikats Riesling från Rheingau eller Franken. t.ex. Juliusspital Würzbuger Stein eller något från Kloster Eberbach.

    • Liten skaldjursplatå med mycket majonnäs. Något riktigt bra franskt vitt vin.

    • Champagnesorbet

    • Någon liten soppa – kanske en gräddig soppa på rostad blomkål, eller en fransk löksoppa– lite för mättande… Med halvtorr sherry.

    • Krämig äggröra med tryffel (som på restaurangen Aubergine). Något bra italienskt rödvin.

    • En av mormors kroppkakor (uppstekta med fläsk och lök) med Günterstaler Spätburgunder Weissherbst.

    • Blaue Forelle med smörsås. Torrt högpredikatsriesling från Kaiserstuhul i Baden med sin kraftiga mineralton.

    • Miniwallenbergare med gräddsås och lingon. Carnegie Porter.

    • En smaktallrik av stekt bröst av gås, anka och pekinganka, med varmt kinesiskt risvin.

    • Liten portion burgundisk gryta med en riktigt bra bourgogne.

    • Grillad entrecote av några sorters toppklassigt kött typ det man brukar få på Restaurangen AG: finska mjökkossor, galiciska kossor, kobebiff. Med vitlökssmör, bea, guacamole. Gammal Chateau Margaux.

    • Schweizisk ostfondue med en flaska oekad Chasselas.

    • Madeirapudding med ett riktigt gammalt sött portvin.

    • Chokladmousse, mörk och gräddig med en långlagrad madeira.

    • Ostbricka (Rochefort, Stilton, Västerbotten, Appenzeller, whiskycheddar, ett par kittostar, brie, ett par getostar och en galicisk ädelost jag en gång åt i Santiago som 20-åring men glömt namnet på). Med ett urval Moselviner som nostalgitripp: Auselse, Beerenauslese, Trockenbeerenauslese, Eiswein – från olika år och platser. Särskilt från Friedrich Wilhelms Gymnasium och Staatliche Weindomäne. Flera riktigt gamla och bärnstensfärgade.

    • Espresso, rikligt med högprocentiga spritiga chokladtryfflar av allra högsta kvalitet, punsch, calvados och en mörk, ganska stor men nikotinsvag cigarr.

    • En flaska Borjomi mineralvatten.

Och här är Mats Ryds önskelista för en möjligen mer modest ”sista måltid”:

Ostron Belon från svenska västkusten med rosévinäger. Krug Rosé



Beluga-kaviar på briochestavar stekta i åländskt smör
. Purity Vodka 
 


Havskräftor från Fjällbacka som klyvs och kolgrillas hastigt. 
2008 Chablis Domaine François Raveneau
; 2008 Chablis René & Vincent Dauvissat 



Ostron Rockefeller à la AG
 2002. DRC Grand Cru Montrachet

• Stekt ekologisk (ej tvångsmatad) gåslever på gåsfettsstekt brioche
. 1989 Chateau D’Yquem


Kobebiff med grillad benmärg, stekt kalvbräss och karamelliserad lök täckt av vit albatryffel
. 1996 Giacomo Conterno Barolo

• Klassisk rådjurssadel med kantarellsås, hasselbackspotatis, perigordtryffel samt konjaksmarinerade rönnbär. 

1947 Chateau Cheval Blanc, 
1951 Penfolds Grange, 
1990 DRC Romanee-Conti Grand Cru
, 1990 Celestine Henri Bonneu, Châteauneuf-du-Pape

Baba au Rhum, 
50-årig Appleton Estate Rum

Chokladtryffel. 
Enkel espresso & Tesseron Extreme Grande Fine Champagne Cognac


Cigarrer: Padron 45 Family Reserve Maduro & Cohiba Behike 56

Poddepisod 46: ”Aprilsommar” med rosévin på uteserveringen

Här finns podden som podd: https://play.acast.com/s/edwardblom/46.-aprilsommar-medrosevinpauteserveringen

och här kan ni avnjuta podden i filmad version: https://www.youtube.com/watch?v=fno_B5YbsgM&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=3

Här nedan kan ni läsa vad denna episod handlar om:

Våren är här, fasteperioden är över – och därmed är det dags att inta uteserveringarna! Edward Blom och Mats Ryd firar den varma och ljusa årstidens inträde utanför den klassiska krogen Prinsen på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, med att skåla i rosévin och mumsa på Toast Pelle Janzon och Biff Rydberg.

Edward berättar om sitt påskfirande den gångna helgen, med ägg gömda på tomten av haren, släktmiddag, midnattsmässa och lammstek med goda vänner. Mats har besökt Mallorca, där han bland annat såg kyrkliga processioner.

Rosévinets kulturhistoria – och dess eventuella likhet med Foppatofflor – är ett givet samtalsämne, men de två gastronomerna kommer också in på matminnen från Mallorca, där Edward med värme minns hundratals fisksorter i färskvarudisken och hur han fyndade lammhjärnor i halva priset-lådan. Bläckfisk och den korv som går under namnet ’sobrasada’ är andra kära, mallorkinska minnen för dem båda.

Så dyker Prinsens ’grand old man’ Gerhard – anställd sedan 1976 – i egen hög person upp i samtalet, och minns hur Edward hängde i lokalerna redan som femtonåring. Edward å sin sida minns hur han och hans vänner drömde om att en dag bevärdigas med personliga tennbägare i baren.

Från rosévin är steget inte långt till att tänka på vårens och sommarens kommande picknickmat och grillaftnar, och trots den gemytliga stämningen kan Mats och Edward inte undvika att gruffa en smula över fenomenet plastblommor.

Brev och annan feedback kan med fördel skickas till: podden@edwardblom.se

P S Detta poddavsnitt har producerats i betalt samarbete med Contemporary Wines med rosévinet Madame Cuvée.

Poddepisod 45: Välsignad, välsmakande påsk-poddhälsning

Gastronomerna Mats Ryd och Edward Blom följer sin egen tradition att skicka poddens alla lyssnare en liten hälsning med en avslutande skål inför den stora helgen. De passar även på att tala om påskbordets läckerheter och dessas kulturhistoria: ägg, lamm och sill, förstås, men även specialiteter såsom memma och pascha (eller pasjka). Glad påsk!

Här kan ni lyssna till påskhälsningen: https://play.acast.com/s/edwardblom/45.valsignad-valsmakandepask-poddhalsning

Och här finns den som video: https://www.youtube.com/watch?v=N-6UITa_lSI&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=4

Poddepisod 42. Skål i havredryck

Här finns Episod 42 av ”Edward Bloms smörgåsbord”: https://play.acast.com/s/edwardblom/42.skalihavredryck

Inspelningen kan även avnjutas i filmad form på YouTube: https://www.youtube.com/watch?v=pb6UKlHo9MY&t=220s

Havredryck istället för champagne!? Ja, man kan förstås skåla i vad som helst, och denna gång är det fyra sorters havredryck som fyller Edwards och Mats’ bägare. Det är ju fortfarande fastetider, det vill säga läge för späkning. Vilket inte hindrar de båda gastronomerna att ta sig an provningen med initierade proffsgommar (och de kan heller inte låta bli att spekulera om vilka drinkar som skulle lämpa sig att komponera med havredryck).

Förutom fasta är det vår, vilket får Edward att tala om jakten på den perfekta gräsmattan, rosbeskärning och mycket annat som får Mats att undra om detta håller på att bli en trädgårdspodd, och Edward att sakna P1:s ”Trädgårdsdags”. Vilket får Mats att i sin tur sakna P2-programmet ”Alltid på en söndag” med Vassilis Bolonassos, och ännu ett önsketema för en framtida poddepisod har fötts: om radioprogram vi saknar och får fantomsmärtor av.

Edward avslöjar ifall han får fantomsmärtor av Melodifestivalen eller ej, och berättar vad som skulle kunna locka honom att vara med i tävlingen igen.

En lyssnare tar över en stor del av programmet medelst en inmailad liten uppläxning om uttal och uttryck, vilket får Edward att lära åtminstone poddens redaktör ett för henne nytt ord: ”anakolut” (en osammanhängande och ofta ogrammatisk konstruktion, vanlig i så kallat oreflekterat talspråk såsom poddprat).

En annan lyssnare efterlyser små tips för att ett hem ska kännas generöst och välkomnande, vilket får igång både Edward och Mats ordentligt med tips på gästtofflor, vattenflaskor, fruktskålar och mycket annat.

Edward berättar också om hur det gick till när han äntligen blev kvitt sitt beroende av att rota i andras badrumsskåp efter öronpinnar, sedan en väninna gillrat en fälla med … Lecakulor – och så deklamerar han Bo Bergmans ”Brev på elden”.

P S Dessa drycker inmundigades:

• Arlas mjölk- och havredryck

• Oatly havredryck mellan

• ICA:s havredryck, ekologisk

• Garant havredryck, ekologisk

Poddepisod 41 Våfflor, ginger beer och Moguls kungaring

Här är senaste poddavsnittet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/41.vafflor-gingerbeerochmogulskungaring

som även går att avnjuta på YouTube:

Edward Blom inleder denna episod med att slå fast att det är ”samma fulla fart som nästan jämt” och introducerar verbet ”att fullfarta”. Han berättar också om varför han skulle vilja dricka champagne på en viss toalett, och apropå sina tre barn resonerar han om sömnbehov.
Mats Ryd bjuder på sin hemgjorda, ofiltrerade ingefärsdrickaginger beer – som lär smaka som drycken gjorde på 1750-talet, och berättar lycksaligt att han nyligen besökte och åt på den trestjärniga restaurangen Frantzén i Stockholm för inte mindre än tredje gången i sitt liv.
Möjligen är det läge att införa en mea culpa-vinjett? Om inte annat blir det denna gång två rättelser – apropå en felaktighet i ett tidigare avsnitt om Systembolagets sockerhaltsmätningar, och apropå att man inte får göra sig lustig över andras namn.
Avsnittets kulturhistoriska tema är våfflor. Edward berättar hur det kommit sig att den katolska Mariadagen, Vår fru-dagen, blev våffeldagen, och hur oblater, Bellmans epistlar och nationalromantiken hänger ihop med våffelätande. Dessutom får vi veta vad som krävs för att grädda goda våfflor – värme och smör är grundingredienserna! – och att teflon är ett nervgift. Mats berättar om hur det gick när han försökte renovera ett semiantikt våffeljärn och om när han besökte en våffelstuga i Nikkaluokta, och Edward förklarar varför det inte finns samma behov av att göra ätbara lustifikationer av våfflorna som av semlor.
Flera lyssnarfrågor handlar denna gång om fastan och påsken, exempelvis om hur fromma katoliker får ihop det där med att fira Irlands nationalhelgon S:t Patrick fast helgondagen brukar infalla under fastetid. Mats får lära sig vad som menas med ”den himmelska födelsedagen” och Edward berättar om hur han helgar vilodagen.
Lite alkoholromantisk nostalgi var oundvikligt även i denna episod, och denna gång handlar den om  grosshandlardrinkar och andra groggar.
Allt avslutas med att Edward deklamerar poesi, närmare bestämt ”Moguls kungaring” av Verner von Heidenstam!

Edwardkrönika: Upp till kamp för dymmelonsdagen!

Denna krönika skrev Edward för några år sedan, men dess budskap är tyvärr fortfarande aktuellt.

Jag drömmer mig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade monopol på almanackor.

Nyligen inföll fastlagsveckan då man historiskt åt de hetväggar, eller semlor, som folk numera sätter i sig under flera månader – men även ”ål i kål”, blodpannkakor, rensoppa, fläsk och kroppkakor. I katolska områden som södra Tyskland, Louisiana eller Brasilien firas fastlagen ännu med stora karnevaler. De länder som inte går så långt äter i alla fall speciella bakverk, oftast kakor friterade i animaliskt fett, då allt animaliskt var förbjudet under fastan.

Fastlagen kulminerar med fettisdagen. Dagen efter är det askonsdag som är fastans första dag ­– och då katoliker än idag beger sig till kyrkan för att få ett kors av aska tecknat i pannan som tecken på botgöring och påminnelse om vår dödlighet.

Mitt under fastan infaller midfastosöndagen, som förr var en liten minifestdag för att man skulle orka fortsätta fasta och lite grand få ta ut påskens glädje i förskott. Sedan kommer palmsöndag, följd av stilla veckan med dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och så påskafton. Men redan före fastans början inföll vårdagjämningen, en dag som varit oerhört viktig i de flesta kulturer och även styr när påsken infaller.

Tills för några år sedan fick nästan alla svenskar ständiga påminnelser om allt detta. En nästintill daglig lektion i vår historia. Och det inte bara om de religiösa dagarna som så starkt påverkade våra förfäders liv, utan även om folkliga dagar styrda av lantbruket och årstidens växlingar med rötter i bondepraktika och runstav, och om nationellt viktiga dagar.

Nyligen, och i tysthet, har allt detta gått förlorat.

Sedan smartmobilerna slagit igenom på bred front har allt fler gått över till elektroniska kalendrar. Utmönstrade är därmed inte bara forna tiders pappersalmanackor utan med dem kunskapen om när det är Mickelsmäss, menlösa barns dag, vintersolstånd, Valborgsmässoafton, FN-dagen, Mårten gås, Gustav Adolfsdagen, flaggdagar och åtskilligt annat.

Själv använder jag, som många, Googles kalender. I den kan man förvisso (med vissa svårigheter) ställa in så att  svenska helgdagar sätts ut, men av de ovannämnda dagarna är endast två helgdagar. Övriga, som är självskrivna i papperkalendrarna, finns inte med i de elektroniska – inte ens påskafton! Borta är även namnsdagarna, som (även om de genomgick en tanklös revision på 1990-talet) ändå leder sina rötter tillbaka till medeltiden.

Kontakten med vår historia, förståelsen för vad vi kommer från, är viktig. Det är också nödvändigt att ha märkesdagar att hänga upp tillvaron kring: att komplettera den linjära tidsuppfattningen med en cyklisk. Kulturkonservatisten inom mig drömmer sig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade svenskt privilegium (monopol) på almanackor – något som faktiskt varade ända till 1972. Även om min inre frihetsivrare värjer sig mot tanken att släpa någon inför skranket för att ha tryckt illegala kalendrar.

Men en lag borde inte behövas. Det skulle ta kalenderjättarna ett par timmar att få in de svenska märkesdagarna som standard i sina svenskspråkiga versioner. Och de skulle göra det, om det upplevdes som en konkurrensfördel. Det tragiska är att våra traditioner tydligen inte betyder mer för oss än att de kan falla bort utan att vi ens lägger märke till det. Kanske har vi haft almanacksprivilegium och andra paternalistiska lagar så länge att vi hämmats fullständigt i vår initiativförmåga?

Låt oss ändra på detta! Kräv märkesdagarna åter. Om kalenderjättarna vägrar kan vi ju alltid ge privilegiet tillbaka till Vetenskapsakademien. Om inte annat tror jag Google och Microsoft skulle bli mäkta förvånade.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i mars 2016.

 

Poddepisod 40: Edward sjunger Lennart Hellsing och berättar om fruktbrännvin

Här är det senaste avsnittet av Edward Bloms och Mats Ryds podd!

https://play.acast.com/s/edwardblom/40.edwardsjungerlennarthellsingochberattaromfruktbrannvin

Bilden ovan: Peder Severin Krøyers berömda gästabudsskildring ”Hipp, hipp hurra!”, lätt redigerat av lyssnaren Julius i Helsingborg som skickat oss detta för fri användning.

Podden på YouTube: Denna episod finns även att beskåda filmad – https://www.youtube.com/watch?v=3hy67drHhQo&t=105s

Handlingen: Denna gång provar Edward Blom och Mats Ryd drycker som smakar vitvinsvinäger med bakjäst och socker! Nej, riktigt så illa är det inte – men genren ”alkoholfria, vita viner” innebär förstås ett visst risktagande. Fyra sorter utvärderas, och de två gastronomerna resonerar även kring andra alkoholfria drycker såsom svartvinbärsmust, pressade blåbär och äppeljuicer, samt kring sockerhalter.

En lyssnare som frågat om Edwards eventuella fortsatta musikkarriär får honom att börja sjunga Lennart Hellsings ”Nicko Ticko Tinn Tiralla”, och Mats spekulerar i om inte Familjen Trapp vore en bra inspirationskälla i sammanhanget.

En annan lyssnare får igång Edward ordentligt, genom att fråga om vilken snabbmat han föredrar. Här får alla äntligen ta del av vad Edward egentligen anser om maten som serveras på McDonald’s, om hamburgare, korv och kebab – och Mats tipsar om var i Stockholm man kan hitta ”en gudomlig kalvkebab”.

Sedan är det dags för dagens matkulturhistoriska tema, nämligen allmogeföda – vilket i praktiken under seklernas lopp var ungefär detsamma som säd i olika former. Edward berättar hur missväxt som ledde till magra sädesskördar kunde innebära att bröd fick bakas inte bara på bark utan även på exempelvis löv, halm, vitmossa, malda nötskal eller daggmask. (På ett märkligt sätt lyckas han faktiskt i det sammanhanget även komma in på hur han i fem år tog trumlektioner med ”Lili och Susie” Päivärintas far Paavo som lärare, och bara tanken på att se Edward försöka spela trummor får Mats att fnissa förtjust.)

Ännu en lyssnare får veta att ”att göra något Von Hofvens” förmodligen var ett hörfel och att det snarare var uttrycket ”von oben” Edward en gång använde. För säkerhets skull påpekar han att det inte är sådan han vill framstå när han besvarar etikettfrågor, och passar på att efterlysa fler sådana från lyssnarna.

På smörgåsbordet serveras även ljuva matminnen av ett enormt, rullande parmesanosthjul och av bulgariska, tyska, kroatiska och andra fruktbrännviner, exempelvis Edwards favoritdito framställt från Moseldalens ”Rote Weinbergpfirsich”. Och så får alla veta vad som menas med en ”dra åt helvete”-smörgås!

Skicka gärna glada tillrop, etikettfrågor, programförslag, persikobrännvinsflaskor och annat roligt till: podden@edwardblom.se

 

 

P S Dessa alkoholfria viner testades av Mats och Edward:

Santa Monica Organic White https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/santa-monica-organic-white-197701

Natureo https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/natureo-191201

Torres Santa Digna https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/torres-santa-digna-198701

Leitz Eins Zwei Zero https://www.systembolaget.se/dryck/alkoholfritt/leitz-eins-zwei-zero-1190101