Subscribe

Archive | Alkoholpolitik

Nya ölglas: Edward Blom Collection


Pressmeddelande

Guldkantade ölglas med citat

Edward Blom är gastronomen, kulturhistorikern och arkivarien som blivit känd som Sveriges främste livsnjutare. Med sin festliga framtoning och härliga stämma lämnar hans ordval ett starkt avtryck. Hans mest kända oneliners kan vi nu alla njuta av på en ny serie guldkantade ölglas: Edward Blom Collection.

Hans kommentarer har en förmåga att fastna. Repliken ”När man festar, festar man – och då festar man rejält” samplades till och med till en poplåt som sålt platina. Andra av Edward Bloms yttranden i olika tv-program och intervjuer har blivit bevingade ord bland unga, prytt studentoveraller, klistermärken och till och med en och annan tatuering. Med sitt skägg, krulliga hår och runda, röda kinder har han ett utseende ingen glömmer och ett leende som lockar till glädje och fest.

Nu kan man låta Edward Blom höja stämningen när helst man höjer en bägare med några vänner. I ölglasserien Edward Blom Collection syns sex av hans mest uppskattade repliker, och lika många bilder av den glade gastronomen. Glasen passar perfekt som gåva till den som fyller år, har namnsdag, kanske tagit en examen – eller bara samlar på roliga citat.

– Nu släpper jag mitt eget ölglas! Ett rejält och stabilt glas med guldkant, som passar lika bra på ett elegant middagsbord som i handen under grillning i trädgården – eller varför inte på en uppsluppen ölfest, säger Edward Blom som har starka känslor kring öldrickande:

– Jag älskar en kall Weissbier i sommarsolen, en fyllig imperial stout bredvid julgranen, en bitter pilsner till maten, en trappist när det är fest. Öl ska drickas ur glas, någon gång i livet kanske ur tappen liggande under ett ölfat, men aldrig direkt ur en flaska eller burk. Öl ska få fräsa, skumma, blomma ut – och sedan avnjutas i små eller stora klunkar medan själen fylls av ren och skär lycka.

Edward Blom Collection består av glas med sex olika motiv och finns i de flesta välsorterade glas- och porslinsbutiker. De säljs naturligtvis i en elegant presentförpackning. Glasen har tagits fram av företaget Rask & Co i samarbete med Edward Blom. De är tillverkade av tyska Sahm.

Motiv:
1. ”När man festar festar man, och då festar man rejält.” (Edward röker cigarr.)
2. ”Jag gillar fett, sprit och rejäla portioner.” (Edward hugger in med kniv och gaffel.)
3. ”Allting gott och alldeles för mycket.” (Edward skålar med ett spetsglas snaps.)
4. ”Som ungdom ska man dricka punsch, röka cigarrer, läsa poesi och lösa världens alla problem över på tok för mycket rödvin!” (Edward tittar upp från en bok och möter blicken.)
5. ”Det viktiga är inte hur många år du får, utan vad du fyller dem med!” (Edward i hatt och rock, höjande händerna i luften.)
6. ”Inget är så meningslöst som en kolhydrat som inte är öl.” (Edward iklädd bayerska Lederhosen.)

Bilder
Ladda ner högupplösta bilder på glasen och Edward från www.edwardblom.se/pressbilder

Kontakt
För kommentarer från Edward:
Edward Blom, AB Edward Blom & Co: info@edwardblom.se

eller

Gunilla Kinn Blom, gunilla@edwardblom.se

 

För allmänna frågor om glasen och om distributionen/inköpsställen:
Cathrine Rask, Rask & Co AB
cathrine@raskco.se
0707 88 99 05

Edwardkrönika: Sverige behöver kvastar!

Här slår Edward Blom ett slag för en idé som är verklighet i Tyskland: små, informella matställen i hemmiljö på landsbygden!

Idén dryftades av Edward även vid ett centerpartistiskt seminarium i Almedalen sommaren 2018, och lyftes därefter av ledarskribenten Jenny Sonesson i Göteborgsposten: https://www.gp.se/ledare/sonesson-l%C3%A5t-edward-bloms-dr%C3%B6m-bli-verklighet-1.6932338

När jag var student i tyska Freiburg hoppade vi ofta in ett par bilar och åkte ut på landet. Runtomkring i det vackra Baden ligger Tysklands bästa värdshus, men dit åkte vi bara om vi blev bjudna, annars blev det en Strauße.

Där satt vi inklämda vid rustika trämöbler i överdekorerade skänksalar, njöt regionala specialiteter och kallt lantvin till mycket låga priser. Vanligtvis blev vi ompysslade av en värdinna iklädd folkdräkt, pratsam och med en dialekt som inte ens mina tyska vänner helt kunde dechiffrera.

Straußen – eller Besenwirtschaft, som är det officiella ordet – är små matserveringar som inte behöver uppfylla vanliga regler. En vinodlarfamilj kan ställa fram ett par bord, förbereda några lokala specialiteter (som kallskuret, fläskgryta eller Flammkuchen) och hänga ut en kvast (Strauße) utanför dörren. För detta krävs varken tillstånd, teknisk specialutrustning eller nitiska livsmedelsinspektörer. Rättigheten går tillbaka till Karl den stores tid; verksamheten måste vara begränsad till sammanlagt fyra månader per år och man får högst ha 40 sittplatser – även om det vanligtvis är betydligt färre. Systemet finns under olika namn över hela den vinodlande delen av Tyskland, Österrike och Schweiz.

Något som ständigt slår mig som gastronom är att Matsverige har ett grundläggande problem, som trots en stark foodietrend, internationella kockmedaljer, statliga satsningar och en växande småskalig matproduktion gör att vi ändå ligger långt efter kontinenten. Det är den svenska lagstiftningen – anpassad för gigantiska matindustrier, storkök och jätterestauranger – som med sin allsmäktiga utformning ligger som en decimetertjock hormoslyrindränkt filt över alla små kulinariska verksamheter.

Från norr till söder kväver denna dödsfilt allt gott och vackert: Församlingar som enbart serverar kyrkkaffe på söndagarna måste ändå investera i svindyr fettavskiljare. Korvkiosker tillåts inte laga potatismos av potatis utan bara av pulver. Förskolor förbjuds att ha barnen med i köket fast det ingår i pedagogiken. En del förskolor får inte ens laga egen mat, för att de inte har ett speciellt rotfruktsrum! Scouter anmäls när de säljer hembakade bullar. På fäbodar och minimejerier tvingas ägaren duscha varje gång han går från djuren till ystandet och kärnandet – kanske 25 gånger om dagen. Vintillverkare tillåts inte använda redskap av trä. Restauranger får varken krydda sitt eget brännvin eller lufttorka skinka.

Lagarna är inte anpassade efter storleken på verksamheten. Även om man bara vill driva en sommarservering med några bord i sitt vardagsrum är det samma krav på hyperfläktar, fettavskiljare, kassaregister och livsmedelsutbildning som för gigantiska kantiner. Och skyll inte på EU, så här ser det inte ut i övriga Europa! Fast det kan ju vara som med höstens »glöggförbud« att Livsmedelsverket missuppfattat EU-reglerna …

Vad Sverige behöver är en total reform av matlagstiftningen. Ett nytt system där lagen anpassas efter verksamhetens omfattning. Varför inte börja med restaurangerna? Kopiera det tyska systemet med Straußen – fast förstås utan krav på vinodling. Jag drömmer om att resa på svenska landsbygden och se kvastar hänga ut från bondgårdar och villor. Bara att kliva in i någons trädgård, lada eller gillestuga och trakteras porterstek på egenskjuten älg, våfflor eller mormors kroppkakor … Kanske till och med ett glas kallt, hembryggt äppelvin? Fast så långt kan man nog aldrig få den grå filten att rullas tillbaka.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i januari 2017.

50. Pimm’s No 1 – och en himla massa lyssnarfrågor

Podden fyller jämnt, närmare bestämt 50 – avsnitt.

Och nu är Edward tillbaka framför poddmikrofonen igen, efter två episoders frånvaro på grund av bokmanusskrivande! Här är resultatet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/50.edwardblomssmorgasbord

Denna gång är det den klassiska sommardrycken Pimm’s som Mats häller upp i glasen, vilket får de tu dryckeskonnässörerna att tala trädgårdsfester i allmänhet och trädgårdsfester med Pimm’s i synnerhet. Edward förklarar varför man med fördel har frysta jordgubbar i sin bål, och varför han nyligen blev tvungen att genomgående omnämna ”Pimm’s” som ”den engelska örtcitrusaperitifen”.

Denna episod domineras av många intressanta lyssnarbrev, om allt från solros- och pumpafrön till hur man ska välja champagneglas och hur man får tag på goda ostar även när man bosatt sig på vischan.

På en lyssnares önskemål talar de om engelsk mat och om varför den – oförtjänt – fått så dåligt rykte. Edward tipsar om vilka varor man kan shoppa med sig hem från Storbritanniens livsmedelsbutiker, och Mats spår en renässans för varma drinkar.

Edward berättar om när någon hög chef på Sveriges Radio ville stuva om i hans Sommarprogram så att det skulle ha blivit ”fake news”. Här i podden är som bekant alkoholromantik till skillnad från i etern inte bara tillåten, utan till och med påbjuden, så en del sådan blir det också. Men det blir även konsumentjournalistik, som när Edward och Mats reder ut hur det är med färgtillsatser i exempelvis rosévin.

Hur man pratar med varandra i förhållanden är nästa diskussionsämne, och apropå förhållanden och goda ostar får vi än en gång höra historien om när Edward fick ostar på posten under sin bröllopsresa – samt får veta att hans fantomsmärtor efter utebliven portugisisk spädgris består!

Avslutningsvis läser Edward som vanligt en dikt, denna gång är det Oskar Levertins (1862–1906) ”På judiska kyrkogården i Prag”.

Som nämndes i podden går det bra att skicka mail till: podden@edwardblom.se Ställ frågor till Edward och Mats (eller kanske frågor om Edward till Gunilla!) eller kom med glada tillrop och förslag på ämnen i kommande episoder.

Du hittar även podden som film på Youtube: https://youtu.be/-hsoDxSOBS0

Poddepisod 48: Reportagereseromantik och längtan till Paris (feat. Gunilla Kinn Blom)

Episod 48 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord” hittar ni här: https://play.acast.com/s/edwardblom/48.reportagereseromantikochlangtantillparis-feat.gunillakinnblom-

Podden går även att se inspelad som video här: https://youtu.be/KZZK20BWeW4

Eftersom Edward sitter hemma och sliter med sitt stora bokmanus har Mats denna gång istället fått sällskap av Edwards hustru: Gunilla Kinn Blom, tillika poddens redaktör. Då även hon är en vältalig gourmet (som gjort en hel del radio i sina dagar) hindrar detta på intet sätt podden från att som vanligt flyta runt bland skär av pastis- och Chateau Musar-glas och små kobbar av chokladpudding och trollsoppa. Den senare lagad av trollet Plupp, det vill säga Magnus Nilsson på Fäviken, vars stängning senare i år vi alla sörjer.

Öland, Dalarna, Örebro, Östtimor, Libanon, Haiti, Jemen och USA hör till de platser som omnämns i rasande tempo, när Gunilla berättar såväl om sin bröllopsresa med Edward som olika reportageresor. Hur det går till i det Blomska hemmet: vem som handlar, vem som lagar maten, vad Edward egentligen gör vid spisen är andra teman som behandlas.

Mats och Gunilla talar om hur de längtar till Paris restauranger. Men endast en gång saknar de båda poddarna Edwards närvaro, nämligen när de funderar på vilket svenskt brännvin det är som smakar anis. [Det är naturligtvis ”Nyköping”. Edw. anm.] Annars skålar de på som om inget har hänt och låter Edwards enda bidrag denna gång vara att skriva denna resumé.

P S Den dryck som inmundigades denna gång var Ricard Pastis de Marseille.

Poddepisod 43: Soljanka och andra östtyska matminnen

Här finns podden som podd: https://play.acast.com/s/edwardblom/43.sondagsmiddagenshistoria

och här som video: https://youtu.be/Ya3DLW70g6U

En nyklippt Edward berättar om sin skräck för att någon damfrisör skulle råka få honom att se ut som Mitch Cooper i ”Dallas”, och Mats dukar upp med vad han kallar ”parkbänkslager”. Denna gång handlar dryckesprovningen nämligen om alkoholfria ölsorter.

En förestående Lissabonresa bäddar för viss reseromantik – men Edward bävar ändå för hur det ska gå att resa med en massa barnvagnar (och ännu fler väskor) och funderar på att använda något som varken han eller hans hustru reste med ens som tågluffare på det glada 80-talet, nämligen ryggsäck.

Reseromantiken når oanade höjder när Mats nämner utrikeskorrespondenten Winston Churchills rese-barskåp, och Edward kommer in på Sven Hedin och varför man alltid ska resa med frack i bagaget. Vilket får Mats att berätta om hur han och några glada vinprovarvänner tvingades dra på sig rosa badbyxor på en societetstillställning i Chianti.

Smaklökarna försämras med åldern, konstaterar Edward med sorg i rösten, vilket får Mats att inse varför somliga gäster han trakterat med champagne klagat på att den varit sur. Edward avslöjar dessutom att han skriver på ett nytt bokmanus, berättar om sina (snudd på obefintliga) TV-vanor, om söndagsmiddagarnas kulturhistoria och ger oss dessutom sina bästa flamberingstips.

Vidare får vi genom Edwards reseminnen lära känna den märkliga och förtryckande tidskapsel som var DDR, och vad det landet skapade för kulinariska traditioner – såsom Ketwurst, schnitzel gjord på korv, soljanka och Schwedeneisbecher. Edward berättar också om varför svenska bryggerier exporterat öl till Tyskland och beklagar att det varken tycks finnas alkoholfri stout eller Porter.

P S Dryckerna i denna episod:

• Carlsberg Non-alcohol

• Kronenbourg Bière blanc 1664

• Mariestads alkoholfria öl

• Estrella Damm *)

• Einbecker Brauherren

• Eriksbergs Hovmästarlager

*) 0,0 % alkohol; övriga i listan 0,5.

Poddepisod 39: Paus i alkoholromantiken

Denna gång är podden även filmatiserad! Kolla här: https://youtu.be/gbNp4Xyye-0

Innehåll: Nu har fastan inletts, och därmed blir det paus i alkoholromantiserandet i ”Edward Bloms smörgåsbord” ända fram till påsk. Eller, kanske det dyker upp lite alkoholromantik här och var i denna episod, förresten – men det är i alla fall betydligt mindre än vanligt.

Edward Blom och Mats Ryd har denna gång spanskt mineralvatten i glasen. Mats avslöjar att han håller på att göra egen ginger beer, och förutom ginger ale och root beer råkar han komma in på smurfarnas favoritväxt: sarsaparill! Edward drar den svenska nykterhetsrörelsens kulturhistoria, och Mats berättar om när han var på svartklubb i något obestämt land vid Gulfen.

Vi får veta vad fläskkorv, lakritspipor och elefantöl kan ha gemensamt, och Edward slår hål på myten om att EU:s glöggförbud är en myt. Plötsligt kommer de in på ämnet ”tårtor”, och av bara farten så smått på slaveriets framväxt och kopplingen till sockrets under 1800-talet framväxande popularitet.

”Tänk att leva före vispgräddens tid!” suckar Mats, som även hotar Edward med att passa på att ta med sig en Château d’Yquem-flaska till någon av de närmaste poddinspelningarna.

Lyssnarna bidrar med att skicka roliga exempel på skådegrönsaker och annat tallriksgarnityr som är värre än ärtskott, och avslutningsvis kommer flera annorlunda tips på hur man kan tillaga kyckling.

P S Mineralvattnet som dricks i denna podd heter: Vichy Catalan.

Poddepisod 30: Att kunna njuta och lova

https://play.acast.com/s/edwardblom/30.attkunnanjutaochlova

”Att kunna njuta och lova”

Ett citat om hängivenhet av Verner von Heidenstam får rubricera 2018 års sista riktiga poddavsnitt, där Edward Blom och Mats Ryd diskuterar och problematiserar det knepiga begreppet ”livsnjutare”. Edward förklarar varför han inte självklart vill kallas så, och svarar på frågan om huruvida han är en ”beroendemänniska”. Mats resonerar kring hur ”njutning” och ”skam” relaterar till varandra, och begreppet ”livslovare” lanseras.

Men detta är först en bit in i samtalet, som äger rum medan de tu gastronomerna dricker julöl och äter världens – enligt Mats – godaste efterrätt: julpuddingen på ”Rolfs kök” i Stockholm!
Edward drar krogminnen från Trier och en anekdot om när en pitbull-terrier slickade honom i skägget, innan han kommer in på förjulfestandets kulturhistoria och hur det förr i tiden faktiskt var förbjudet att fira jul med sina vänner och grannar.
Sedan handlar det om vinterns alla härliga drycker och julens i synnerhet, som öl, mumma, julmust och glögg (och dess stygga kusin Feuerzangbowle). Varning! Alkoholromantiken når denna gång sällsynt höga höjder – eller kanske låga, eftersom Edward påstår att han brukar sitta flera timmar under granen med sin julölsfyllda tomtesejdel.
Vi får också förklaringen till varför arabisk umgängeskultur är så inriktad på extrema sötsaker, och varför nykterhetsrörelsen är så inriktad på kaffe och kakor (om det nu behövs någon förklaring, när alla vet att summan av lasterna är konstant).
Vidare bekänner sig Edward som ”tant” och berättar om sitt senaste Wedgwoodporslinsfynd på en loppis i Sundsvall. Sedan blir det lyxsnus och snusets kulturhistoria för fulla muggar, bland annat med citat ur 1700-talsverket ”Tal om läckerheter” och snusminnen från Idaho och Skogaholms herrgård på Skansen (där Erik Haag en gång lurade i Edward snus späckat med kaliumkarbonat)
Flera läsarbrev besvaras, bland annat handlar det om sköldpaddssoppa, Johannisfil och lagring av viner – och så fortsätter gjutjärnspannediskussionen med ett initierat inlägg, vilket får Edward att vricka tungan på ordet ”polymeriseringspotential”.
Alla poddlyssnare önskas en härlig julhelg med lagom mycket mat och dryck – och tid att lyssna på gamla poddavsnitt. ”Edward Bloms smörgåsbord” börjar igen efter helgerna.

Poddepisod 26: Skål i champagne för podden som fyller ett år

Här är Episod 26 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord”: https://www.acast.com/edwardblom/26.skalichampagneforpoddensomfyllerettar (Klicka på den svarta pilen, så startar ljudet.)

Här nedan kan du läsa om vad denna episod handlar om:

26. Skål i champagne för podden som fyller ett år

Podden blir i dagarna ett år, vilket firas med gyllene Blanc de blancs-droppar! Edward Blom berättar om när han var i Uppsala och på arbetstid sabrerade champagneflaskor med sitt indiansvärd, och sedan drack upp slattarna i en paviljong tillsammans med glada Snerikes-studenter. Tillsammans med Mats Ryd hänger han sig fortsatt åt alkoholromantik, men än mer åt njutningsfyllda utläggningar om delikatesser i form av mat. 

En lyssnare undrar vad de tu gastronomerna tycker är mest över- respektive underskattat i matväg. Sillunch, oxfilé, kroppkakor, kåldolmar och fläskytterfilé finns bland exemplen (vad de är exempel på får ni lyssna till själva).

Edward drar en anekdot om när han blev erbjuden att köpa en vägkrog och Mats berättar om vad han fick erbjudande om när han var på nattklubb i Kiruna – och så diskuterar de källkritiskt apropå ännu en lyssnarfråga både vad som var Stockholms första och vad som kan vara dess nu kvarvarande äldsta pizzeria.

Eftersom en annan lyssnare efterfrågat deras respektive ”Bucket list” får vi veta vad som finns på dem. Med anledning därav introduceras den gamle litteräre hjälten deckaren Edwardo Eldfalk och hans livdryck Chateau d’Yquem, och Mats berättar om att han drömmer om att åka på gastronomiska äventyr i spanska Galicien.

Poddredaktionen har för övrigt ännu inte fått någon lyssnare att skicka en älghjärna till sig, men försöker nu istället att efterlysa pensionerade sköldpaddor och snöripor.

Alla som uppskattar podden och vill att den ska få leva ännu ett år får gärna bidra till Edwards insamling till välgörande ändamål genom den internationella katolska biståndsorganisationen Caritas för att göra honom glad. Sätt in en slant på bankgiro 900-4789 eller swisha till 900 4789 (märk insättningen ”Edward Blom”).

Skicka gärna frågor och annat till: podden@edwardblom.se

Poddepisod 25: Grosshandlarhängslen, Krawowkrubbor och gjutjärnspannor

Här finns Episod 25 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord”: https://www.acast.com/edwardblom/25.grosshandlarhangslen-krawowkrubborochgjutjarnspannor (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Här nedan kan du läsa om vad denna episod handlar om:

25. Grosshandlarhängslen, Krawowkrubbor och gjutjärnspannor

I detta avsnitt av ”Edward Bloms smörgåsbord” förklarar Edward Blom på vilken (enda) punkt han är mer liberal än etikettgurun Magdalena Ribbing.

Han och Mats Ryd avhandlar med stor entusiasm toddyns kulturhistoria, och går igenom dess resa från Indien till amerikanska Södern, Skottland och vidare ner i deras egna strupar, samt ger allehanda tips på hur och när man bäst avnjuter sin varma toddy – nu när säsongen för vinterdrycker har börjat.

Edward berättar om den utställning med julkrubbor från Krakow han nyligen såg på Hallwylska palatset, och om hur hans son fick honom att baka en pumpapaj.

Mats lyssnar häpet och oförstående på Edwards argument för att installera en gammaldags, hederlig telefon ansluten till kopparnätet, men blir ändå lite sugen på att gå på personalfest med installationsteknikerna.

Vidare avslöjas att den barrunda som följde på förra poddens inspelning för Edwards del slutade på en FF-fest för några tonåringar och för Mats’ del med en Schnitzel Holstein.

Mats ger oss sitt kanske bästa knep för att känna sig ung (tyvärr får det dock ens bankkort att se ut ”som ett lantchips”) och de båda gastronomerna besvarar en lyssnarfråga från Albin i Säffle om gjutjärnspannor på det mest förtjusande nördiga vis.

Edward vill till sist gärna berätta om vad han förargat sig på på sistone: att Arla trycker ”God jul” på paketen även när mjölken i dem går ut redan före första advent.

Lyssnarfrågor och glada tillrop: podden@edwardblom.se

Bidra – om ni uppskattar podden – gärna till Edwards insamling till välgörande ändamål genom den internationella organisationen Caritas: bankgiro 900-4789 eller Swish 9004789.

Poddepisod 24: Finsk störrom, amerikanska viner och svenska älghjärnor

Episod 24 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord” finns att lyssna till här! (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Här nedan kan du läsa om vad denna episod handlar om:

24. Finsk störrom, amerikanska viner och svenska älghjärnor

Gastronomerna Mats Ryd och Edward Blom (se bilden t v) fortsätter sin kaviarorgie på Löjromsbaren, i Nordic Light Hotel i Stockholm. Denna gång får de smaka såväl störrom som sillkaviar, samt en massa andra läckerheter i fast och flytande form – alltmedan de avhandlar rommens kulturhistoria och drömmer sig tillbaka till den svunna tid då både löjrom, störrom och anklever hade ett humant prisläge.

Edward ägnar sig åt vad Mats kallar ”produktutveckling” då han spekulerar i hur en viss inälva skulle kunna tillredas och serveras för att knocka tyska turister – nämligen älghjärna. Plötsligt har de hamnat i en vinkällare där de avnjuter amerikanska viner, drar sina bästa kylrumsminnen (inte helt förvånande handlar Mats’ kylrumsanekdot om när han skulle skaffa hummeragn) och ger lyssnarna råd om hur man anlägger sin egen vinkällare.

De delar även med sig av sina bästa tips för att mysa av hösten och njuta av november – och då handlar det inte om att tjuvstarta julfirandet. Sist men inte minst svarar Edward på en lyssnarfråga om hur man bör leva studentlivets glada dagar i Heidelberg.

Här finns fler bilder från inspelningen på Löjromsbaren:

http://www.edwardblom.se/2018/11/01/podden-edward-bloms-smorgasbord-besoker-lojromsbaren-pa-vasagatan

Som Edward nämner i podden blir han glad om lyssnarna visar sin uppskattning genom att bidra till hans insamling hos den katolska välgörenhetsorganisationen Caritas (gironummer 900-4789; Swish 9004789; märk gärna bidraget ”Edward Blom”).

Lyssnarfrågor, önskemål, förslag till programmet – samt erbjudanden om älghjärnor, enligt vad som framförts i programmet – kan mailas till podden@edwardblom.se