Subscribe

Archive | Huvudmeny

Edward Bloms stora jul- och vinterölsprovning 2020

Kategorin ”Mest prisvärd/Köp en back”

Guld:     Carnegie Porter, Carlsberg (Sverige)

Silver:     Sleepy Bulldog, Gotlands bryggeri (Sverige)

Brons:     Mysingen midvinterbrygd, Nynäshamns ångbryggeri (Sverige)


Kategorin ”Bäst till julmaten”

Guld:     Chimay blå, Pères trappistes (Belgien) och N’Ice Chouffe, Duvel Moortgat (Belgien)

Silver:    Lusse Lelle, Brekeriet (Sverige)

Brons:    Hibernation Ale, Great Divide Brewing Co (USA)

Kategorin ”Under granen”

Guld:     Saffron Imperial Stout, Dugges (Sverige)

Silver:    Pettersson Porter, PangPang Brewery (Sverige)

Brons:    Valsviken vinterporter, Nynäshamns Ångbryggeri (Sverige)

Hedersomnämnande 1: Slope, Brekeriet/Remmarslöv gårdsbryggeri (Sverige)

Hedersomnämnande 2: Finns bryggeri (Sverige)

Snyggaste förpackning: Goder Aftonstout, Vega (Sverige)

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

I år bestämde jag mig för att äntligen prova alla svenska och till Sverige importerade jul- och vinteröl klass III, i en enda provning (dock uppdelad på tre inspelningsdagar). Det blev 96 sorter!

Provningen filmades, och finns att beskåda i tolv avsnitt på min YouTube-kanal: www.youtube.com/edwardblom (se nedan för länkar till vart och ett av inslagen).

Urvalsprincipen var att ölsorterna som ingår i provningen måste vara profilerade som jul- eller vinteröl. Jag inledde med dem som inte har alltför kraftig smak (lager och mörk lager), gick vidare till suröl, sedan ale och därefter IPO:r. Andra provningsdagen tog jag starkare ale, belgiska klosteröl och liknande, sedan porter och stout (vanlig och imperial). 

Jag har försökt gå grundligt till väga. Många av ölsorterna har provats fler gånger än vad som syns i filmerna. I de fall jag exempelvis varit tveksam om en bedömning har jag provat om ölen och jämfört den med liknande, särskilt inför urvalet till finalerna.

Av de 96 ölen valde jag ut 18 som gick till final. Av de 18 valde jag ut de mest prisvärda ölen, de som passar bäst till julmaten och de som passar bäst ”under granen”, det vill säga att sitta och smutta på intill julgranen (eller kanske att ge bort som julklapp till finsmakaren). Dessutom gav jag två hedersomnämnanden, till ett öl respektive ett bryggeri som inte riktigt passade in i dessa kategorier men som jag ändå ville belöna. Se listan ovan (och se filmklippen för närmare motivering)!

Som assistent under provningen hade jag min hustru, Gunilla Kinn Blom – som förutom att hjälpa mig med logistiken kring ölprovningen och filmningarna fungerade som medbedömare under extraprövningarna, samt utsåg de snyggaste förpackningarna. 

Ölen kommer såväl från små mikro- och hantverksbryggerier som från stora industribryggerier, och både svenska och utländska bryggerier (Norge, Danmark, Tyskland, Storbritannien, Belgien, Tjeckien och USA) finns representerade. Naturligtvis finns det många bryggerier med utmärkta julölssorter som inte råkade komma med denna gång.

Jag är själv av gammal bryggarsläkt (farmors morfars morbror Franz Adam Bechmann bryggde den första underjästa ölen i Sverige), startade min första ölprovarklubb (”Bibendum”) redan i gymnasiet 1988, arbetade med svensk bryggerihistoria på Centrum för Näringslivshistoria och har lett ölprovningar som en del av mitt företag i knappt 15 år. Jag har suttit med många gånger som en av domarna i Sveriges främsta öltävling: Stockholm Beer & Whisky.

Det är respektive öls kvaliteter som stått i centrum för min provning. Jag har inte tagit hänsyn till hur svårt eller lätt det är att hitta produkterna på Systembolaget. Mikrobryggerierna tillverkar öl i små kvantiteter, vilket innebär att de snabbt kan ta slut. Många av dem måste förhandsbeställas, och även om de kan finnas på Systembolagshyllorna är det i flera fall bara lokalt. Se filmerna på YouTube för mer information om vad jag tyckte om respektive öl.

Jag hoppas att jag med denna provning kan få fler att upptäcka andra ölmärken, ölsorter, brygder och bryggerier än de allra mest lättillgängliga. Glöm inte att beställa i god tid före jul. Skål!

Edward Blom

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Här finns en tabell med samtliga provade sorter:

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

Inspelningsdag 1

Del 1: https://www.youtube.com/watch?v=JdbhuKAgAYc

Del 2: https://www.youtube.com/watch?v=BHYESA14cSc

Del 3: https://www.youtube.com/watch?v=hd_wvhp6tTc

Del 4: https://www.youtube.com/watch?v=35tnX3Nqiyw

Del 5: https://www.youtube.com/watch?v=Rqg5YwQBn2w

Inspelningsdag 2

Del 6: https://www.youtube.com/watch?v=LksgSnNQ8sQ

Del 7: https://www.youtube.com/watch?v=DGTgFVqRRWE&t=784s

Del 8: https://www.youtube.com/watch?v=R6hNv6eMuaI

Del 9: https://www.youtube.com/watch?v=7CPJSuoHqXA&t=1s

Inspelningsdag 3 – finalen
Del 10: https://www.youtube.com/watch?v=Zko9hzarUyg

Del 11: https://www.youtube.com/watch?v=6XVRKBoKmu0&t=133s

Del 12: https://www.youtube.com/watch?v=0moiLp5NX0g&t=9s

Camembertsoppa, en 80-talsklassiker

I episod 96 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord” talar Edward och Mats om olika recept med svamp, apropå en lyssnare som vill fira sin 33-årsdag med svamprätter. Så här löd lyssnarens brev:

Hej!
Jag fyller 33 år om ett tag, och tänkte mig ett firande med hobbit-tema, eftersom det i Fylke är myndighetsåldern, och det ger mig en ursäkt att fira stort även om det är ett ojämnt år. Hober är ju, som alla vet, barnsligt förtjusta i svamp. Därför är jag på jakt efter läckra och roliga svamprecept. Kan ni tipsa om era svampfavoriter?

Tack för podden. Dess optimistiska och livsnjutande upplägg är i sanning ett ljus i pandemins mörker.

Vänligen
Elias

Vilka svamprätter de föreslog får ni höra i slutet av podden (länk ovan)! Här nedan är det recept på camembertsoppa som Edward berättar om. Enligt honom är det en av mina gamla paradrätter som jag lagat ofta, men så är det inte riktigt.

Såvitt jag vet har jag bara gjort den vid ett par tillfällen, och det var bra längesedan sist. Det tillfälle jag minns är när det var förrätt på en nyårsmiddag med tre rätter som alla började på c, när 1989 blev 1990. Vi var fyra stycken som ordnade en rejäl fest i Solna, där vi serverade:
• camembertsoppa

• ciderkyckling

• chokladmousse

Soppan kom från en broschyr som Arla gav ut 1989. Häftet hette ”Soupe Cuisine”, och syftet var förstås att få svenska folket att laga soppa oftare (och därmed använda mer mjölk och grädde).
En vänlig dam på Arlas kundtjänst hittade recepthäftet i gömmorna, och skickade en svartvit kopia som härmed delges er alla. Prova gärna soppan, den är väldigt god (jag känner smaken av den bara jag skriver detta)!

Gunilla Kinn Blom

Edward Blom på bokmässan i Göteborg 2019

Boken ”I full blom” handlar om allt som Edward vill berätta om, smått som stort: om att bli far, om rakning, om njutningsmedel av olika slag, om att vara en ung stofil, om dödsskräck och om allehanda anekdoter ur hans händelserika liv. (Nej, den är inte mer än bitvis särskilt ”gladlynt”, även om Andres Lokko fått för sig det i denna ehum … satiriska text.)

Hör Edward berätta mer på Bokmässan i Göteborg denna vecka! Nedan finns programmet, som vi uppdaterar vartefter. Boken finns från och med denna vecka i allehanda boklådor.

Torsdagen den 26 september

17.00–17.45 B08:40 Edward är en av flera paneldeltagare i ”Fråga Kulturradion”, om mat och måltidskultur, under ledning av Karsten Thurfjell. Läs mer här: https://bokmassan.se/programs/fraga-kulturradion-mat-och-maltidskultur

OBS! Programmet kommer senare att sändas i Sveriges Radio P1, antingen den 18 oktober eller 1 november

 

Fredagen den 27 september
• 15.30-16.00  B02:02  Signering i Bonnierförlagens monter.
• [TID OCH PLATS SÄTTS UT HÄR INOM KORT] Vår egen signering, någonstans inom mässområdet eller Gothia Towers!  Ingen bokförsäljning, utan vi signerar böcker ni fått skaffa på andra håll. (Möjligen tar vi med några exemplar av  vår bebis- och barnmatsbok ”Mums för matgladisar och minigourmeter”; pris 200:-/styck.)
• 18.00-18.20 F01:64   Café Skrivas scen; våning 2 i F-hallen. ”Att använda sig av det personliga”. Samtal (med Ebba Östberg, förlagschef). Bokförsäljning och signering efteråt.

 

Lördagen den 28 september
• 11.00-11.20 Food court scenen, vid Mat-& livstilsscenen.  Intervju, med efterföljande bokförsäljning och signering.
• 12.30-12.45   B02:02  Intervju på Bonnierförlagens Monterscen Astrakan. Bokförsäljning och signering efteråt.
• 14.40-15.00 F01:39 Gunilla Brodrej från Expressens kulturredaktion intervjuar Edward. Bokförsäljning och signering efteråt.
• 16.00-16.20  Seminarielokal J2 Edward på scenen! Bokförsäljning och signering efteråt.
• 17.20-17.40  Biblioteks- & berättarscenen. Framträdande, med efterföljande bokförsäljning och signering.

Adventsrecept: glöggdrinken ”Who killed Santa?”

Who killed Santa?

Receptmakare: Elisabet Melin
Fotografier: Martin Melin
15 ml Edward Bloms glögg (se fotnot)
15 ml sherry
15 ml pressad apelsin
30 ml grädde
några droppar Angostura bitter
några korn mortlad rosepeppar
Gör så här:
Vispa allt utom rosépeppar med elvisp.
Lägg en isbit i ett martiniglas och häll upp blandningen i glaset.
Strö över lite mortlad rosépeppar (se bilden).
Det går givetvis också att skaka kraftigt med is i shaker.
Fotnot: Denna drink komponerades till familjen Melins cocktailparty den 11 november 2017. Då användes ”Edward Bloms glögg”, som finns i Systembolagets beställningssortiment – men det går förmodligen lika bra med andra kryddiga, icke-söta glöggsorter. Hela drinklistan från tillställningen finns nedan!

När bebisen har blivit tre månader är det (nästan) dags att fira

av Gunilla Kinn Blom

Idag fyller vår dotter tre månader. Det är en lite speciell dag, eftersom det är vid det här laget som de flesta föräldrar kan börja sluta oroa sig för risken för plötslig spädbarnsdöd. Den minskar nämligen betydligt när barnet hunnit bli tre månader gammalt (men är tyvärr inte över förrän senare).

Tre månader är också den ungefärliga gränsen för när man tidigare (på 60-talet, kanske) brukade börja ge barnen de första smakportionerna, eller som vi kallar det i vår kommande bok ”Mums för minigourmeter och matgladisar”: ”smaksensationer”. Numera är ju startrekommendationen fyra månader för långsam matintroduktion, vilket också de flesta föräldrar verkar följa. Men jag kan väl avslöja att vi smygstartat genom att redan före tremånadersdagen – helt mot alla rekommendationer – låta våra barn smaka småsmå droppar av mangosaft, smultronsaft, vispgrädde, sås, polskt ister, surströmmingsspad och andra godsaker. Nu ser vi fram emot att det snart (kanske om en månad) blir dags att låta vår bebis vara med vid matbordet och bli mer delaktig i våra måltider än nu.

I Japan finns – lärde jag mig under arbetet med boken – en uråldrig tradition att uppmärksamma barnets ”första måltid”, i samband med att det fyller 100 (ibland 110 eller 120) dagar: okuizome. Vilket vår dotter gör först den 6 augusti. Men det är samma grund till firandet – att barnet överlevt den första, kritiska perioden som spädbarn. Vilket historiskt sett naturligtvis inte alls varit självklart (och ännu inte är det, förstås, även om spädbarnsdödligheten i moderna länder idag är en bråkdel av vad den varit).

Okuizome innebär att familjen ordnar en rituell uppdukning med en särskild lackservis, dekorerade ätpinnar och vissa rätter: ris med röda bönor, en helstekt fisk, soppa, inlagda grönsaker, riskakor, torkade plommon och bläckfisk eller småsten. Rätterna bär på symbolik, som att plommonen står för den rynkiga hud bebisen en dag får – en förhoppning om långt liv – och att bläckfisken/stenen symboliskt stärker de kommande tänderna. Följ länkarna nedan för att se bilder på hur det kan se ut!

Föräldrarna låtsasmatar bebisen under okuizome. Det är nämligen inte en riktig måltid, utan en ceremoni för att tillönska barnet ett liv utan brist på mat. Visserligen inte längre så vanlig i Japan, där yngre ersätter gamla traditioner med förenklade varianter – som att nöja sig med en skål ris eller att fotografera bebisen.

Vi befinner oss i skrivande stund på en restaurang i Riga, där vår bebis just fått suga lite på mitt finger som dessförinnan tryckts ner i en saftig bit grillat lamm (hon har alltså fått i sig en gnutta lammköttssmak, inte lammkött). Vi funderar på som bäst på hur vi ska hitta på en familjespecifik motsvarighet till okuizome, kanske genom att gå till en viss restaurang här i staden ikväll som vi sparat till ett särskilt tillfälle. För visst är innebörden i okuizome ändå något att ta efter?! Och firar vi det inte ikväll gör vi det kanske när hon blir 100 dagar. 🙂

Källor
Williams V, Celebrating Life Customs around the World: From Baby Showers to Funerals, 2016
https://blackcabbit.wordpress.com/2010/06/17/babycelebrations4
http://goinjapanesque.com/05982

Edward Bloms ”argentinska” köttbullar

Kan en maträtt bli svenskare än ”köttbullar med mos, pressgurka, lingon och brunsås”? Kanske inte, men rätter med kulformad köttfärs finns onekligen i många länders matkulturer. Vi tänker exempelvis på turkiska köfte, danska frikadeller och italienska polpette.
Till sjätte säsongen av ”Breaking News med Filip och Fredrik” fick Edward i uppdrag av redaktionen att skapa sina egna versioner av ”svenska” köttbullar inspirerade av vissa länders mat. Här nedan ser du recepten!

Här finns TV-programmen där rätterna presenterades (i slutet av respektive sändning):
http://www.dplay.se/breaking-news/season-6-breaking-news-med-filip-fredrik

”Breaking News med Filip och Fredrik” sänds kl 22–23 varje onsdagskväll, i Kanal 5. Så här såg det ut när Edward grillade ”argentinska” köttbullar, inspirerade av den argentinska asado-traditionen, den 15 februari:

http://www.dplay.se/breaking-news/season-6-breaking-news-med-filip-fredrik-14

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Grillade asadoköttbullar
med lingon- och gurk-chimichurri och minibaguetter

Asadoköttbullar

3 kg grovt malen nötfärs, med högre fetthalt än vanligt (20 % blir bra – det är OK att be någon i butiken mala ner späck i färsen för att få upp den i rätt fetthalt; oftast säljs färs annars med endast 10–15 % fetthalt)
5 ägg
2 gula lökar, finhackade
1,5 dl vispgrädde, eko
2 småfranska eller liknande, mixade till brödsmulor
1 msk grovmalen svartpeppar
ev. 2 msk vetemjöl, för konsistensens skull
1 dryg msk salt
några stänk worchestershiresås

Gör så här:

Rör ihop smeten. Forma till stora köttbullar. Grilla över rejäl träkolsglöd.

Servera med chimichurrin nedan, minibaguetter, glödbakade bakpotatisar, ev. en sallad – och ett kraftigt argentinskt Malbec-vin!

 

Chimichurri med ”svenska” smaker

2 knippen persilja, finhackad – (blir ca 1 dl när den är hackad och lätt ihoptryckt)
5 vitlöksklyftor, pressade
2,5 dl olivolja
2 tsk oregano
½ tsk svartpeppar
1 tsk salt
någon sorts chili så det blir lagom starkt (t.ex. några stänk tabasco och ½ tsk chiliflakes)
½ dl rödvinsvinäger
1 msk citronjuice (eller lime)
½ dl rödlök (eller gul lök), finhackad
1/2 dl finhackad röd paprika
½ dl finhackad grön paprika
ev. lite finklippt färsk koriander
1 dl finhackad gurka
2 dl lingon (djupfrysta som får tina i såsen)

Rör ihop allting till en sås; lingonen sist.

Coola, kompetenta, fixiga, intressanta och änglalika kvinnor

Edward har som sagt fått mängder av fantastiska och fantastiskt positiva reaktioner på sitt Sommar-program, från såväl proffstyckare som okända; vänner och bekanta; massor av glada tillrop på sta’n och på nätet – men också en del märkliga reaktioner.

Recensioner kan man egentligen inte recensera, bara påpeka rena felaktigheter – men nog blir det märkligt ibland, och man undrar i några fall ifall recensenten lyssnat på samma program som en själv.

Konstigt har det blivit i Aftonbladets Sommar-recension. Det är en sak att skribenten Hanna Olsson ansåg att det blev lite väl många studentminnen; det tyckte faktiskt jag också… Men hur hon använder sin slutkläm till denna ”brasklapp” (sic!) övergår mitt förstånd:
”Att 2016 beskriva alla kvinnor som änglalika flickor eller mödrar rekommenderas inte.”

Verkligen? Låt oss gå igenom hur Edward beskriver ”alla kvinnor” i programmet:

1. ”Min mor är en riktig hönsmamma. Jag fick inte gå över ”stora vägen” förrän jag började fjärde klass. Inte åka in till stan själv förrän jag börjat gymnasiet. När jag varit på villafester ute på Ekerö, eller inne i stan och tagit några öl på Kloster Pub, var mamma alltid vaken  – oavsett hur sent det var.”

Min kommentar: OK, Edwards mamma beskrivs inte bara som en moder utan rentav som en hönsmamma.

(– – –)

2. Jag överöstes av kärlek av mina underbara föräldrar, och av min nästintill änglalika storasyster som alltid lät mig vara med och leka med henne och hennes vänner. – Om någon protesterade så ville hon inte längre umgås med dem.

Min kommentar: Ja, här har vi den änglalika flickan (men hon, det vill säga min svägerska Anna, är också den enda såvitt jag kan se).

(– – –)

3. När Fetzenreich stängde hamnade vi ofta på någon bar eller hemma hos Ester som var den enda med en egen centralt belägen lägenhet. Själv hyrde jag rum av en gammal överborgmästarinna och fick inte ha nattgäster.

Min kommentar: Varken Esther eller den gamla överborgmästarinnan verkar särskilt änglalika eller moderliga, utan båda mer som … lägenhetsinnehavare.

(– – –)

4. Det sista halvåret tog jag in morgontidningen varje gång vid hemkommandet, och den gamla överborgarmästarinnan som då redan var vaken ojade sig halvt chockerad, halvt road över den vilde studenten.
Min kommentar: Nu är överborgmästarinnan vaken, chockerad och road – men fortfarande varken änglalik eller moderlig.

(– – –)

5. Sista gången var när min finske vän kommit krypande ut från mitt rum en förmiddag efter att otillåtet ha övernattat på mitt golv, med en gammal getfäll över kroppen. Den gamle överborgmästarinnan som var skumögd hade börjat skrika ”Ein Hund, Ein hund”, varvid min kamrat svarade ”voff, voff” – och reste sig upp. Att hon inte fick en hjärtattack var ett under.

Min kommentar: Nu är hon skumögd och hundrädd också.

(– – –)

6. Även om jag inte pluggade mycket läste jag konstant. Några kvarter från mig låg ett utmärkt antikvariat. Jag lärde mig snart tyda frakturstil. Först fick jag ringa mormor och över telefonen försöka förklara hur krumelurerna såg ut. Och fick svar att det var ett ”s”, och det var också ett ”s”, och det var faktiskt också ett ”s”. Jag köpte massvis av böcker och satt nere vid Mosel, i parker och i vinstugor och läste in hela den tyska kanon av romaner och poesi.

Min kommentar: Edwards mormor är väl per definition en moder, men hon beskrivs snarast som bildad och språkkunnig.

(– – –)

7. Mycket var spontant. En morgon efter en av alla de otaliga festerna bestämde jag och en flicka att helt sonika åka över till Nancy och äta franska croissanter och café au lait till frukost.
En annan gång tog jag med en tyska till DDR för att växla Ostmark som jag investerat i. När jag väl hittat en frukthandlare som kunde växla blev det mitt livs bästa investering.

Min kommentar: Här är två studentskor, som inte heller verkar särskilt änglalika (och inte heller mödrar).

(– – –)

8. Det blev ett givande år med grundkurs i litteraturvetenskap. Vi läste tusentals sidor varje vecka och sedan träffades vi före seminarierna och diskuterade de lästa böckerna i fasta grupper. Det blev oerhört intressanta samtal med de tre intelligenta och genomtrevliga unga kvinnor som ingick i min diskussionsgrupp.

Min kommentar: ”Intelligenta”, ”genomtrevliga” och ”unga” är som ni ser epiteten här.

(– – –)

9. Jag kom snart in i ett trevligt gäng av främst nordiska utlandsstudenter – särskilt en skånska blev en vän för livet.

Min kommentar: Inte heller Edwards skånska väninna (hej Ulrika!) beskrivs som som ”änglalik”, snarast indirekt som ”trevlig” liksom de andra studenterna – och vänfast.

(– – –)

10. Min syster hade ordnat ett tillfälligt andrahandskontrakt: en 16 kvadratmeters lya på Tegnérgatan. Norrmalmssidan mitt emot Tre Backar.

Min kommentar: Jo, här återkommer den änglalika systern förvisso, med en änglalik handling (det medges): att fixa en lägenhet! Men det skulle förstås också kunna tolkas som att hon har goda kontakter eller är bra på att fixa saker.

(– – –)

11. Här träffade jag två flickor som än idag är nära vänner och vi hade extremt roligt de där månaderna. Sålde böcker i varandras namn, sålde med fåniga röster, jäklades med varandra under samtalen, skrattade hysteriskt.
Flickorna lyckades dessutom sälja böcker under tiden – det gjorde inte jag.

Min kommentar: Jaha, dessa flickor (hej Anna och Cecilia!) är väl snarast fulla av upptåg och skickliga på att sälja än de är … änglalika.

(– – –)

12. Jag led av en obesvarad förälskelse sedan ett par år och fortsatte hoppas fast flickan inte besvarade mina känslor utan bara ville ha mig som vän – som alla andra …
Jag var sedan tonåren förläst på Goethes „Den Unge Werthers lidanden” och tusentals dikter om trånande, platonisk, hövisk kärlek på avstånd.
Nu läste jag Petrarcas dikter till Laura, som gjorde allting ännu värre.

Min kommentar: Här får man tyvärr inte riktigt veta huruvida Edwards obesvarade kärlek var särskilt änglalik eller ej (men moder var hon i alla fall inte).

(– – –)

13. Husläkaren diagnostiserar „Panikångest“. Hon är förvånad över att vare sig Cityakuten eller sjukhuset förstått det. Allt var ju klassiska symptom.

Min kommentar: Här är en kvinna som beskrivs som en skicklig och kompetent yrkesperson/läkare. Inte heller här framgår att hon är änglalik eller moder.

(– – –)

14. En meddomare i programmet, Lisa Förare Winbladh, fixade in mig på Årets kock-banketten. Där hon vid champagnebuffén presenterade mig för en viss Gunilla Kinn.

Min kommentar: Ytterligare en kvinna som dels är yrkesperson (domare i ett TV-program) dels har kontakter och förmåga att fixa. Men änglalik? Själv skulle hon gapskratta om hon skulle ha beskrivits så!

(– – –)

15. Vi fann genast varandra och stod kvar när alla andra redan satt sig, då upptäckte att vi var placerade bredvid varandra.
Vi samtalade intensivt hela kvällen – och jag blev mycket imponerad av denna coola, mycket kvinnliga, vittberesta utrikeskorrespondent.

Gunilla och jag hann träffas ett par gånger de närmaste veckorna men sedan åkte hon tillbaks till New York där hon bodde.

Min kommentar: Cool, mycket kvinnlig och vittberest – det är jag, det! 🙂 Inte heller jag beskrivs som särskilt änglalik…

(– – –)

16. Under våren fick jag mitt livs första riktiga flickvän. Det var en mycket sympatisk ung kvinna – även om det snart visade sig att vi inte alls var gjorda för varandra ….
Trots att det var hon som lämnade mig efter ett par månader, gjorde förhållandet underverk för mitt självförtroende, och jag är övertygad om att jag aldrig senare hade blivit tillsammans med Gunilla om jag inte haft denna relation strax innan.

Min kommentar: Och här är en ung dam som beskrivs som ”mycket sympatisk”. Men det är inte en synonym till ”änglalik”. Och inte heller till ”moder”.

(– – –)

17. Gud tyckte det var dags för ännu ett under, lille Melchior fanns plötsligt till inne i Gunillas mage.

Min kommentar: OK, detta antar jag får räknas som att jag indirekt beskrevs som ”moder” (men inte mer än att Edward också indirekt beskrev sig själv som fader).

 

Döm själva! Men jag skulle råda Aftonbladets Hanna Olsson att a) köpa en ordbok och lära sig innebörden av ordet ”brasklapp” (som hon ju använt helt felaktigt vad gäller hennes rekommendation om kvinnobeskrivningarna) och b) lyssna på programmet en gång till och fundera över om hennes slutklämsrekommendation är korrekt eller missvisande.

Mer om Edwards Sommar-program

9b434f85-4a2d-423f-9939-7c19dff5430dTack för alla fina kommentarer om och reaktioner på Edwards Sommar!

Ni som eventuellt missat det, eller skulle vilja höra det igen, kan lyssna via Sveriges Radios hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751822?programid=2071

Som ni märkt/kommer att märka handlar Edwards Sommar-program i mycket liten utsträckning om mat och matlagning. Han skulle gärna göra ett så kallat Vinter-program med just ett sådant tema – så rösta gärna fram honom här (leta fram ”Blom, Edward” i listan): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6452527

Ros (och något lite ris) har strömmat in via sociala medier och alla slags traditionella medier. Så snart vi hinner, när det nu är, kommer vi att lägga upp några länkar till recensioner här på bloggen.

Edward har även fått en del lyssnarbrev. Här är ett utdrag ur ett av de längre:

”Eftersom många ungdomar känner till Dig, skulle Du vinna många gratispoäng genom att vara mer nyanserad inför alkoholens nackdelar.”

Och här är Edwards svar till denna lyssnare:

”Programmet var på intet sätt tänkt att vara ett propagerande för alkohol, jag ville bara berätta om mitt livs lyckligaste och värsta ögonblick. När man analyserar och ser i backspegeln så är det förvisso uppenbart att alkoholen funnits med i alla mina lyckligaste ögonblick – och det är väl därför mänskligheten har nyttjat alkohol i årtusenden: för att det på många personer ger en positiv effekt. Det är mitt livs historia. Att alkohol också har massa dåliga sidor har många berättat om, men det hade ingenting som har med min ungdomstid att göra utan skulle varit en helt annan historia.

Hade Sveriges Radio från början sagt till så skulle jag naturligtvis kunnat lägga in någon liten aspekt om olycksrisk, att en god vän haft problem med spriten etc. Nu hörde de av sig dagen innan och ville klippa ner (antagligen efter kritik utifrån), vilket var grunden att jag reagerade och att det började valsa runt i pressen. Jag tror inte folk reagerat på att det var så mycket tal om öl och vin om det inte blivit denna censurdiskussion innan.

Ett Sommarprogram ska vara en persons berättelse. Tidigare har sommarpratare t.o.m. tillåtits uppmana till revolution. Jag tror det vore extremt illa för vår demokrati om radio och press vore stängd för en åsikt som säkert halva folket delar, att alkohol gör många människor glada och har mer fördelar än nackdelar. Varför inte låta mitt sommarprat istället leda till debatt? Ju mer vi diskuterar frågor ju mer belysta blir dem. Kanske är det så att vissa personer blir lyckliga av alkohol, vissa olyckliga – det kan vara bra för ungdomar att känna till.

Folk hör av sig varje dag och har idéer på vilket sätt jag ska vara en förebild för ungdomar. Alla anser att vara en förebild för ungdomen är att propagera för deras åsikter. Jag är väl medveten om att jag som känd person kan ha viss påverkan på unga människor. Jag väljer därför att följa mitt eget samvete och mina egna ideal. Kan fler unga få uppleva mina fantastiska studentår som verkligen inte bara var ett superi utan där alkohol ingick som en liten del av kamratskap, traditioner, kultur, bildade diskussioner och eleganta måltider så är jag lycklig.”

Edward Blom är kulturhistoriker, men inte historiker

Det händer att vi får tjata lite för att tidningsreportrar, TV-redaktioner och andra medier ska låta bli att felaktigt ge Edward titeln ”historiker”. Det händer faktiskt rentav att vi får skriva ganska många mail innan redaktionerna ger med sig (och istället för ”historiker” skriver ”kulturhistoriker”, ”näringslivshistoriker”, eller någon annan titel som passar i sammanhanget). Och det är vanligt att ordet ”historiker” dyker upp i ingresser, faktarutor och bildtexter som vi inte fått chansen att läsa och godkänna.

Tyvärr är det som bekant så att faktafel av det här slaget har en tendens att sprida sig och leva vidare på nätet, varifrån det plockas upp och förs vidare i ett evigt, ont kretslopp. Inte blir det bättre av att Google här och var presenterar Edward som ”historiker”, vilket vi inte ens vet hur vi ska försöka få bort.

Därav detta blogginlägg, genom vilket vi hoppas klargöra varför det är felaktigt med termen ”historiker”.

”Historiker” är en person som har  en forskarutbildning i universitetsämnet historia. Punkt! (Detta kan naturligtvis utvecklas på en rad sätt, och med ingående redogörelser för olika akademiska grader, titlar och tjänster. Men det räcker egentligen med den meningen.)

Edward har aldrig studerat ”historia” som ämne på universitetet, inte minsta lilla kurs vid någon historisk institution. (Däremot har han läst idéhistoria, litteraturvetenskap och en rad andra, ofta historierelaterade, ämnen inom humaniora.) Han har alltså inte några poäng i ämnet historia, än mindre vare sig grundexamen eller forskarutbildning.

Han har däremot i många år jobbat som näringslivshistoriker, som anställd på Centrum för Näringslivshistoria där han var chef för särskilda projekt. ”Näringslivshistoriker” var där en av hans tjänstetitlar.

Eftersom Edward till stor del jobbar med att berätta om matens, dryckens och traditionernas kulturhistoria använder han numera även etiketten kulturhistoriker för att förklara vad han gör. (Mathistoriker, dryckeshistoriker eller mat- och dryckeshistoriker går förstås också bra, om det passar bättre i sammanhanget.)

Däremot vore det alltså lånta fjädrar och ett uttryck för bristande respekt mot landets forskarutbildade historiker om han skulle påstå att han ”är historiker”. Därför vädjar vi så gott det går till redaktioner, TV-program, skribenter och alla andra att låta bli att göra det.

Detta är bra titlar att använda för Edward (beroende på sammanhang, givetvis, och gärna i kombination):

• gastronom

• kulturhistoriker

i första hand, eller kanske:

• mat- och dryckeshistoriker

• näringslivshistoriker

• kokboksförfattare

• krönikör

• opinionsbildare

eller något annat som är korrekt. 🙂

 

/Gunilla Kinn Blom