Samtliga Svd-filmerna

Nu har sista avsnittet (för den här omgången) av Edward Bloms Stockholm lagts ut. Det sista handlar om torghandel och saluhallar. Se det – och alla de andra fem avsnitten här. 

Annars har jag haft fullt upp: Lanserade nya numret av Företagsminnen i tisdags (se bilder här), Askonsdag i onsdags, delade ut pris till Årets bar på Nöjesguidens stora gala i lördags (se bilder här) och har fortsatt försöka få ordning och inredning i nya våningen. Vann gjorde förresten Svartengrens (utmärkt bar i gamla Mårdens lokaler).

Om Ni tycker jag skriver för lite här, så följ mig på Twitter. Där är inläggen ytterst korta, men ibland flera stycken varje timme.

Bröllopsresan, minnen från sommaren 2

När man bloggat extremt lite under nästan ett år, men samtidigt ett par gånger per vecka fortsatt att ta lustiga bilder och tänka ut lämpliga blogginlägg som man sedan aldrig hinner skriva, så blir det extremt mycket bilder över man aldrig hunnit använda … Alltså, istället för att blogga om mina senaste sex dagar när jag gått runt i lägenheten, varit genomförkyld och inte gjort någonting, så får det bli lite rapportering från sommaren. Här kommer del 2 av minnen från sommaren, Bröllopsresan.

Den gick först till Öland och Gunillas familjs sommarhus där. Dagarna fylldes med kroppkakor, grillad piggvar på antik minigrill, kyrkobesök, minigolf, utflykter, jordgubbsplockande,  loppmarknader, museer och allt annat som gör livet värt att leva. (Ninnis kroppkaksbod i Källa kan verkligen rekommenderas.) Jag var lite ledsen första dagen eftersom vi hade glömt alla de fantastiska ostarna som blivit över från bröllopet – men min gode far paketerade ner dem i små plastpåsar, lade dem i ett vadderat kuvert och så dök de upp i den lilla sommarbrevlådan vid stora vägen några dagar senare. Det var bara att stycka upp ostarna och dra korken ur Madeiraflaskan.

Därefter blev det ett härligt midsommarfirande hos kära vänner i Torna Hällestad i Skåne, som jag inte fick med några bilder på här. Varefter vi tog oss via två goda vänner i Västergötland och besök i Gunillas födelsestad, Örebro, till min släkts gamla fäbodstuga uppe i Dalarna. Där fällde vi träd, gick upp på berg, åt ost från äkta fäbod och blandade konstiga cocktails på haitisk rom och det vi råkade ha till hands – som spadet från fruktkonserver, grädde, blåbärssoppa och liknande. Drinkarna fick namn efter närliggande platser och förfäder, Guckugrogg, Limpersvatten etc.

Karp

 En söndagskväll för ett tag sedan hamnade Gunilla och jag på SABIS Fältöversten. När vi passerade den manuella disken fick jag se att de hade karp. Gunilla talade i telefon och kunde inte vara mitt bollplank – passande nog med en god vän i Prag. Jag kunde inte hejda mig utan spontanköpte. ”Någon sådan har jag aldrig sålt förut”, sa ynglingen i fiskdisken upprymd, vilket gjorde mig lite orolig eftersom fisk är en färskvara …

Först följande kväll letade jag rätt på ett recept på internet, modifierade det lite och skred till verket. Och? Jo, det var fantastiskt gott! Riktigt, riktigt bra! Hade förväntar mig lite dysmak och mycket ben. Men när man väl rensat bort benen var det ett fantastiskt mjukt och krämigt fiskkött som jag personligen tycker är ännu godare än de dyrare, fasta sorterna som torsk. Plötsligt förstod jag att  östeuropéernas  karpfixering till jul inte enbart är av traditionella grunder utan även av kulinariska.

Några veckor senare mötte jag en forskare på Sveriges fulaste byggnad (efter Arkitekthögskolan) Södertörns högskola som berättade att hon forskade på gamla fiskdammar. Vi hade massa småskalig fiskodling i gamla tider såväl på landet som i städerna. Karp gick dock bara att odla längst ner i söder, i resten av landet var det rudor som gällde. Och här och var finns ännu överlevande bestånd av rudor i gamla dammar. Själv bor jag inte långt från platsen Ruddammen här i Stockholm, måste promenera dit och se om det finns någon damm kvar man kan tjuvfiska i – annars får det bli Fältöversten igen.

Tillägg: Det har kommit upp frågor hur vi tillagade den. Det gjorde vi ugn med tomater, palsternacka och backonbitar. Jag tror det rökta och baconet och det syrliga i tomaterna var väldigt bra för att ta bort den där dysmaken som karp sägs kunna ha. Eller också är det bara en myt, vi kände ingen sådan i alla fall -var bara riktigt, riktigt gott. Skulle vilja äta karp varje vecka! Varför kan inte lunchrestaurangen nära mitt jobb som drivs av två polacker och en tjeck börja ha det istället för den varje vecka återkommande gösen?

Vinsemester vid 14!

14 år och önskar åka på vinsemester i Europa? Jo, det är fullt möjligt och legalt bara du tar med dig en Erziehungsberechtigter. Och i England kan Du börja ta dig ett glas sherry till soppan betydligt tidigare än så, om du har turen (eller hur man nu ser på saken) att hysas in i en tillräckligt liberal familj. Läs min vinkrönika om alkoholåldersgränser i olika länder på  http://www.vinklubben.se/ta-med-barnen-pa-vinsemester/ – En djup ursäkt till dem som kommit hit via Twitter eller FB för att jag inte skickade Er till Vinklubben direkt, men det vore så trevligt om fler personer ville upptäcka min egen blogg också, även om jag numera mest hinner skriva för andra medier.

Jag själv som 16-åring, den sommaren i England då jag verkligen började uppskatta stora mängder öl.

Annars har min förkylning nu vandrat vidare ner i lungorna, halsen och stämbanden. Trots detta rycktes jag brutalt upp ur min sjuksäng av Björn Markusson som krävde att jag skulle kraxa fram speakerröster till nästa avsnitt av Edward Bloms Stockholm som läggs ut på Svenskans hemsida på söndag. Blir ett lite annorlunda avsnitt med stark personligt engagemang.

I morgon har jag fått säga återbud till en skolklass från S:t Ragnhilds gymnasium och åt Aftonbladet – tråkigt! Annars är det mest mina kollegor på Centrum för Näringslivshistoria som lider av min sjukfrånvaro. Än så länge, vill säga … Det ryktas om att vi ska få kontorslandskap framöver och med min genomträngande stämma och mitt infernaliska knattrande på tangentbordet (har aldrig vant mig av att slå av bara helsefyr sedan jag lärde mig skriva maskin som tioåring på en mekanisk icke-elektrifierad Facit) så lär mina kollegor därefter istället göra allt som står dem i makt för att jag skall stanna hemma. Antagligen inkluderande laxermedel i kaffet, vägglöss på min kontorsstol och ständiga nysningar på min telefon.

Jag skriver om Rieslingviner

Jag har börjat skriva vin- och dryckeskrönikor för Vinklubben.se – läs gärna min första som handlar om hur jag redan i ungdomsåren blev förälskad i Rieslingviner under mitt studieår i Tyskland.