Tessinska palatset

Ni har väl sett del två av Edward Bloms Stockholm [klickabar länk]   – det handlar om Tessinska palatset och är något av seriens mästerverk. Vet inte hur mycket tid fotograf och producent lagt ned på att få det perfekt, men så är Björn också stor Tessin-fantast.

Särskilt roligt att få göra detta avsnitt var för att jag läst in mig på det redan till Mellan skål och vägg, men vi då tvingades ställa in det hela för det blivit fel med bokningen. Istället fick jag hals över huvud läsa in mig på Steninge Slott och berätta om Tessin där i stället den gången.

Själv ligger jag hemma i förkylning och känner mig alldeles skruttig, men har laddat över massa bilder från min mobil till datorn och inser att det finns tusen saker jag borde bloga om. Får se om det hinns med framöver.

Ny tv-serie: Edward Bloms Stockholm

Som flera av Er säker redan har märkt så har jag nu en ny tv-serie. Den heter Edward Bloms

Stockholm och visas på www.svd.se/edwardblom eller på Svd:s Youtube-kanal. Första avsnittet lades ut i söndags och handlade om snabbmatens historia i Stockholm.

Fem söndagar i rad kommer nya avsnitt att läggas ut. Vad de olika handlar om måste jag hålla strängt hemligt om i förväg, men så mycket kan jag säga som att nästa avsnitt kommer att spelas in i ett palats som jag läst in mig på redan för att ha med i Mellan skål och vägg med Edward Blom i TV8, men p.g.a. divere oturliga skäl så släpptes jag aldrig in den gången, trots att jag redan ägnat massa tid åt att läsa in mig och skriva manus.

Pucko special

Här kommer det efterfrågade receptet på Pucko special som jag blandade i tv i går (se inslaget här) och som jag hoppas skall bli den självklara vuxen-puckon när alla korvkiosker fått alkoholrättigheter.

1 cl kakolikör (helst brun, men vit funkar också)
2 cl Baileys (originalet eller den med chokladsmak)
1 cl kondenserad mjölk, finns på burk i stora affärer
2 cl vispgrädde

Skakas med is i en shaker, silas av och serveras i cocktailglas.

Vill man ha den mindre söt, vilket man ju ofta vill, så ersätts den kondenserade mjölken med 1 tsk torrmjölk uppvispat i 1 cl vatten. Den kondencerade mjölken eller torrmjölken behövs för att ge den där lilla bismaken som vanlig pucko har pga högpastöriseringen …

Läs för övrigt om vanliga Puckons historia här på Arlas utmärkta historeesida, där jag själv även skrivit en del artiklar om osthistoria.

Champagne med otrevlig bismak

I går förmiddags bjöds jag in att vara med i Kanal 5:s Breaking News med Filip och Fredrik. Jag skulle provsmaka en champagne från 1937 och ge mitt utlåtande hette det. Först några timmar innan jag skulle dit upptäckte jag på deras hemsida, vems champagne det rörde sig om. Det visade sig vara Hitlers champagne – Den lilla detaljen hade de råkat glömma att nämna, liksom att den hade rykte om sig att vara cyanidförgiftad.  Jag kände mig grundlurad och bokade av, men lät mig ändå övertalas att i alla fall komma med på villkor att jag slapp smaka sörjan – trots allt vill man ju inte få rykta om sig att vara en som ställer in, för då är man tyvärr slut i tv- världen.

Det eventuella giftet var väl en sak. De hade tydligen haft en nål nere och sugit upp lite som kollats på ett labb i Linköping för de vanligaste gifterna – även om nazisterna hade tillgång till flera ovanliga också … Jag tyckte mest synd om Stig-Björns lilla dotter som var med i studion; har svårt att tänka mig att hon inte oroade sig – fast hon kanske är lika tuff som sin far.

Problemet med denna typ av jippon är dock att det både underblåser fixeringen vid Hitler och nazitopparna och samtidigt trivialiserar deras brott mot mänskligheten. Det finns en sjuklig kult kring nazismen som bara växer. Historiemagasinen kan knappt sälja ett nummer utan att Hitler, Göring eller någon av deras närmaste pryder omslaget, böcker om andra världskriget säljer orimligt mycket jämfört med andra historieskildringar, och många är de personer som har total koll på varenda liten detalj i nazisternas u-båtar eller maskingevär. En kollega till mig sa häromdagen när hon satt och höll i ett nummer av Allt om historia, att ”det enda som återstår är att de börjar göra Hitler som kramdjur”

Mest sjuk är ändå den relikdyrkan som verkar ske. Runt om på auktionsverk och webbhandelssidor bjuder samlare över varandra föra att köpa nazistföremål. Häromveckan råkade jag av misstag komma in på en fransk auktionssida som sålde en av Herman Görings uniformer. Historiskt är det naturligtvis mycket intressant att veta att han hade samma schweiziska kostymskräddare som Stalin, och att han lät starta en egen riddarorden (Känns det igen?) för att få bära egendesignade uniformer av andra färger och utseenden än övriga nazisters. Att ett museum bevarar några av dem kan jag förstå. Det är viktigt att inse att demokratin inte störtas av några övermänniskor, utan ofta av rena pajasar som en Kadaffi, Göring eller Mussolini. Men att samlare slåss med miljonbelopp för att få denna ”fantastiska, ovanliga, raritet, vilken mycket sällan kommer ut till försäljning!” som auktionskatalogen beskrev den som är vämjeligt.

Människan har alltid sparat på minnen och föremål från helgon och goda vishetslärare, men det är så genomperverst att samla reliker från världshistoriens ondaste människor.

Champagnen som hittades i Hitlers bunker vid krigsslutet borde antingen ha druckits upp av soldaterna som intog den, eller om man befarade förgiftning, hällts ut. Att auktionera ut den och köpa in den för stora pengar och sedan dricka den offentligt i tv spär bara på nazi-relikernas laddning. Och naturligtvis hakade Expressen på och lät löpsedeln fyllas med ”Filip och Fredrik dricker Hitlers champagne”.  Själv smakade jag den inte, både för att jag var ärligt rädd för att bli förgiftad, men också för att det kändes oerhört obehagligt at dricka en flaska som faktiskt nazitopparna kunde ha strukit sina blodiga fingrar över, nästan som att skåla med djävulen själv.  Och, ja jag förstår absolut de tittare som tycker jag själv var omoralisk som deltog i spektaklet – även om man kanske inte behöver gå så långt som den personen på Flashback som skrev att han hoppades att jag skulle dö av förgiftning.

Miljoner och åter miljoner människor dödades p.g.a. nazismen. Låt oss visa dem respekt genom att inte trivialisera nazismen och andra världskriget, men framförallt låta bli att beundrande samla på deras föremål som om de vore reliker av stora män. Det finns inget stort i att vara ond, det är bara patetiskt. Låt diktatorernas prylar och uniformer multna och försvinna. Deras champagne har i alla fall en bitter eftersmak - vare sig den innehåller cyanid eller inte.

Nu rivs åter tusentals fantastiska byggnader

Läs mitt inlägg på Centrum för Näringslivshistorias blogg om att Hjalmar Mehrs vålnad börjat svepa över landet och krossa sköna och kulturhistoriskt värdefulla byggnader: 1800-talskvarteret Gerd i Uppsala (ett av de få oförstörda i lärdomsstaden), Enköpings stadshotell (stadens i särklass vackraste byggnad), Restaurang Lindgården på Djurgården (bara några dagar sedan) – och nu står hela Petersvik utanför Sundsvall, med sina fantastiska träpatronvillor, på tur.