Subscribe

Archive | Fester

Poddepisod 60: Tequila, mobilmän och vintermys

Den sextionde episoden av ”Edward Bloms smörgåsbord” hittar ni här: https://play.acast.com/s/edwardblom/3f8d3e48-8f4c-47f4-9662-95487fa9f498

Nedan kan ni läsa vad den handlar om!

60. Tequila, mobilmän och vintermys

Vilken dryck som som passar bäst till cigarrer och olika sätt att inmundiga tequila är några av poddens samtalsämnen. Mats drar mezcalens i allmänhet och tequilans i synnerhet kulturhistoria, och Edward berättar mer eller mindre glada tequilaminnen från 80-talet.Eftersom Edward nyligen besökt Gotland, för att hålla föredrag om Visby Köpmangilles 325-årsjubileum och av bara farten hälsa på i Gotlands bryggeri, kan de tu gastronomerna inte låta bli att romantisera hur det är att så här års vandra omkring mol allena i medeltida stadskärnor. (Om ni ser någon i decembermörkret som strosar genom Gamla stans gränder i Stockholm med hörlurar i öronen så är det säkert Mats som lyssnar på Mozartmusik.)

Den här gången är det Mats som varit arg på något i veckan som gått, närmare bestämt på ”Mobilmannen” – den människotyp som, utan att skämmas, talar så högljutt i sin mobiltelefon under tågfärder att alla i hela vagnen involveras i managementklyschor, affärshemligheter och sentenser som ”att prata om diskussionen som ledde fram till beslutet”.

Edward får därmed anledning att tala om mobiltelefonetikett på tåg. Vilket leder över till lyssnarfrågan om hur man gör när inbjudna vänner och bekanta felaktigt tror att de får ta med sig sina vänner och bekanta till ens glöggfest (enligt Edward är det OK att ödmjukt be att få ta med gäster från utlandet och så kallade ”span”, men där går gränsen).

Avslutningsvis konstaterar de båda gastronomerna att de ser fram emot att gå på efterfest och att döden är en förutsättning för livsglädje – och så går Edward raskt igenom skillnaden mellan rompunsch och arrakspunsch.

Brev med glada tillrop, etikettfrågor och annat kan sändas till: podden@edwardblom.se

I podden provades denna gång: José Cuervo Platino De La Familia (8183901)

Poddepisod 58: Julbord i Ulla Winbladhs famn

Här kan detta poddavsnitt avnjutas! (Klicka på länken, sedan på den lilla pilen mitt i bilden.)

58. Julbord i Ulla Winbladhs famn

Snart är det dags för julbordssäsongen, så för alla poddlyssnares skull äter sig Edward Blom och Mats Ryd igenom julbordet på Restaurang Ulla Winbladh på Djurgården i Stockholm – tillika denna episods sponsor.

Här, och i en kommande episod, får ni i god tid lära er knepen för hur man optimerar sin julbordsupplevelse!

Edward kommer direkt från en bensinmack i Huddinge där han ätit sin egen älgkorv, och Mats har fördjupat sig i senaste nytt på fordonsfronten. Senhösten bjuder på ”duggregn i sidled” – men på Ulla Winbladh råder redan så mycket mys, med glögg och silltallrikar, att den prosaiska verkligheten snart är glömd och Edwards hjärta fylls med julstämning.

Inte nog med det, han avslöjar att till och med han faktiskt börjar vänja sig vid en sådan nymodighet som currysill – och så lanserar han ett helt nytt ord, nämligen ”baksmull”.

Fast än är det ju inte riktigt adventstid, och än mindre juletid. Därför lanserar Edward och Mats även en strategi för att mota undan alla som börjar sätta upp adventsljus och julgransbelysning redan i mitten av november, nämligen att blåsa upp Mårten gås- eller Thanksgivingfirandet mer i Sverige. Edward berättar initierat om hur den sistnämnda helgen har sina rötter i de europeiska tacksägelsedagarna och i Mårtensfestandet med gåsmiddagar, och att Thanksgiving-dagen (i år den 28 november) fick sin nuvarande form först i det sena 1800-talets USA.

De båda gastronomerna slår också ett slag för skyltskåp och snyggare julskyltning i livsmedelsbutikerna under december och, kanske lite oväntat, för mimosasallad! Edward avslöjar vad han tycker om att det blir alltmer veganska inslag på restaurangernas julbord, och berättar om såväl restaurangen Ulla Winbladhs som den historiska musan Ulla Winbladhs bakgrund – och av bara farten även om Djurgårdens kulturhistoria.

Tillsammans med köksmästaren Magnus Blomgren hyllar de även husmanskosttraditionen på Ulla Winbladh, och bjuder på några knep för hur man lagar riktigt god burgundisk köttgryta så här på senhösten.

Mats lyssnar roat på hur Edward storögt berättar om att barnen numera får leksaker och ballonger på McDonald’s, och när han berättar om årets julklappar i såväl flytande som fast form (och även om denna etikettskurs som det utlovas en länk till:

https://www.bonnieronlinekurs.se/onlinekurs-i-vett-och-etikett-med-edward%E2%80%93blom).

Skicka gärna frågor eller annat till poddens redaktion: podden@edwardblom.se

Poddepisod 53. Glad midsommar och guilty pleasures med Edward och Mats

Episoden går att avnjuta här: https://play.acast.com/s/edwardblom/bf18fcb7-f965-4ba2-9808-a52ac1edabbe

Avsnittet finns även filmat: https://youtu.be/0AJ0OqDNsF4

Detta avsnitt – som är inspelat på Cavabaren på Jakobsbergsgatan i Stockholm – av ”Edward Bloms smörgåsbord” tillägnas förstås midsommarhelgen, med allt vad den innebär av mat, drycker och kulturhistoriskt betingade riter.

Edward går igenom varför vi överhuvudtaget firar midsommar (och andra solhyllande högtider). Han förklarar varför det är ungdomens särskilda helg, och varför man ska äta äggost och ostkaka till midsommaren snarare än enbart moderna påfund som sill och färskpotatis. Han tipsar också om vad man kan göra med de sju blommorna — om man inte bara vill lägga dem under huvudkudden utan dricka dem!

Mats försöker, med anledning av en lyssnarfråga, pumpa Edward på särskilda ”guilty pleasures”, och det visar sig faktiskt finnas några få sådana – som CocaCola och tysk mjukost vid baksmälla. Men inte många, i Edwards fall! Själv talar sig Mats varm för att äta nachos med jalapenos i utrört cheddarostpulver.

Andra lyssnarfrågor handlar om restaurangtips i Prag, Krakow och Riga, och om hur man beter sig korrekt med vatten och bestick vid middagsbordet. Avslutningsvis önskar Mats och Edward alla sina lyssnare en riktigt härlig midsommar (Edward genom att spontant deklamera lite poesi).

 

P S  Namnen på krogarna som Edward tipsar om:

U Hrocha på Thunovská på Lillsidan (Mala strana) i Prag

Pod Aniołami i Krakow

Milda och Kas dārzā i Riga

(Övrig information om t ex exakta adresser får ni googla fram!)

Poddepisod 50. Pimm’s No 1 – och en himla massa lyssnarfrågor

Podden fyller jämnt, närmare bestämt 50 – avsnitt.

Och nu är Edward tillbaka framför poddmikrofonen igen, efter två episoders frånvaro på grund av bokmanusskrivande! Här är resultatet:

https://play.acast.com/s/edwardblom/50.edwardblomssmorgasbord

Denna gång är det den klassiska sommardrycken Pimm’s som Mats häller upp i glasen, vilket får de tu dryckeskonnässörerna att tala trädgårdsfester i allmänhet och trädgårdsfester med Pimm’s i synnerhet. Edward förklarar varför man med fördel har frysta jordgubbar i sin bål, och varför han nyligen blev tvungen att genomgående omnämna ”Pimm’s” som ”den engelska örtcitrusaperitifen”.

Denna episod domineras av många intressanta lyssnarbrev, om allt från solros- och pumpafrön till hur man ska välja champagneglas och hur man får tag på goda ostar även när man bosatt sig på vischan.

På en lyssnares önskemål talar de om engelsk mat och om varför den – oförtjänt – fått så dåligt rykte. Edward tipsar om vilka varor man kan shoppa med sig hem från Storbritanniens livsmedelsbutiker, och Mats spår en renässans för varma drinkar.

Edward berättar om när någon hög chef på Sveriges Radio ville stuva om i hans Sommarprogram så att det skulle ha blivit ”fake news”. Här i podden är som bekant alkoholromantik till skillnad från i etern inte bara tillåten, utan till och med påbjuden, så en del sådan blir det också. Men det blir även konsumentjournalistik, som när Edward och Mats reder ut hur det är med färgtillsatser i exempelvis rosévin.

Hur man pratar med varandra i förhållanden är nästa diskussionsämne, och apropå förhållanden och goda ostar får vi än en gång höra historien om när Edward fick ostar på posten under sin bröllopsresa – samt får veta att hans fantomsmärtor efter utebliven portugisisk spädgris består!

Avslutningsvis läser Edward som vanligt en dikt, denna gång är det Oskar Levertins (1862–1906) ”På judiska kyrkogården i Prag”.

Som nämndes i podden går det bra att skicka mail till: podden@edwardblom.se Ställ frågor till Edward och Mats (eller kanske frågor om Edward till Gunilla!) eller kom med glada tillrop och förslag på ämnen i kommande episoder.

Du hittar även podden som film på Youtube: https://youtu.be/-hsoDxSOBS0

Edward Bloms och Mats Ryds ”sista måltid” – alla rätterna och alla dryckerna!

Podden ”Edward Bloms smörgåsbord” ägnade Episod 44 åt ett  samtal om vilka delikatesser med tillhörande Mats Ryd och Edward skulle vilja ha serverade under en ”sista måltid”.

Det hela var svar på ett lyssnarbrev från Martin Elf, som kort och gott löd: ”En fråga: vad skulle ni vilja ha serverat som er absolut sista måltid? Vill gärna höra dryck till detta också.”

Här kan ni avlyssna poddavsnittet: https://play.acast.com/s/edwardblom/44.edwardblomssistamaltid

Här kan ni se det i videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=CmHzanfwBM8

Här kan ni läsa den intervju Aftonbladet gjorde med Edward apropå samtalet: https://www.aftonbladet.se/tv/a/284113/edward-bloms-sista-maltid-en-20-rattersmiddag

Här är information om det avsnitt av P1:s Meny med ”sista måltiden”-tema som Edward gjorde sommaren 2010: https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=950&artikel=3851995

Här är Edwards lista på mat och dryck för en ”sista måltid”, det vill säga en sammanställning av det som fantiseras fram i poddsamtalet:

    • Rysk kaviar, Kalix löjrom och årgångschampagne, t.ex. en gammal Bollinger.

    • Åltallrik: rundrökt ål med den där bakade ägg-grädd-blandningen som brukade serveras på Grands julbord när de ännu hade ål; hamlad ål och luad ål. Jever pilsener och en malörtssnaps.

    • Danskt smörrebröd med en hög av gravlax av yppersta kvalitet och några löskokta ägg av vilda tofsvipor. Rochefort 10 och en sexa OP.

    • Gåsleverterrin (tillagad på ytterst låg värme) med Château d’Yquem

    • Vit tysk sparris med Hollandaisesås, några skivor schwarzwaldskinka och någon halvtorr högpredikats Riesling från Rheingau eller Franken. t.ex. Juliusspital Würzbuger Stein eller något från Kloster Eberbach.

    • Liten skaldjursplatå med mycket majonnäs. Något riktigt bra franskt vitt vin.

    • Champagnesorbet

    • Någon liten soppa – kanske en gräddig soppa på rostad blomkål, eller en fransk löksoppa– lite för mättande… Med halvtorr sherry.

    • Krämig äggröra med tryffel (som på restaurangen Aubergine). Något bra italienskt rödvin.

    • En av mormors kroppkakor (uppstekta med fläsk och lök) med Günterstaler Spätburgunder Weissherbst.

    • Blaue Forelle med smörsås. Torrt högpredikatsriesling från Kaiserstuhul i Baden med sin kraftiga mineralton.

    • Miniwallenbergare med gräddsås och lingon. Carnegie Porter.

    • En smaktallrik av stekt bröst av gås, anka och pekinganka, med varmt kinesiskt risvin.

    • Liten portion burgundisk gryta med en riktigt bra bourgogne.

    • Grillad entrecote av några sorters toppklassigt kött typ det man brukar få på Restaurangen AG: finska mjökkossor, galiciska kossor, kobebiff. Med vitlökssmör, bea, guacamole. Gammal Chateau Margaux.

    • Schweizisk ostfondue med en flaska oekad Chasselas.

    • Madeirapudding med ett riktigt gammalt sött portvin.

    • Chokladmousse, mörk och gräddig med en långlagrad madeira.

    • Ostbricka (Rochefort, Stilton, Västerbotten, Appenzeller, whiskycheddar, ett par kittostar, brie, ett par getostar och en galicisk ädelost jag en gång åt i Santiago som 20-åring men glömt namnet på). Med ett urval Moselviner som nostalgitripp: Auselse, Beerenauslese, Trockenbeerenauslese, Eiswein – från olika år och platser. Särskilt från Friedrich Wilhelms Gymnasium och Staatliche Weindomäne. Flera riktigt gamla och bärnstensfärgade.

    • Espresso, rikligt med högprocentiga spritiga chokladtryfflar av allra högsta kvalitet, punsch, calvados och en mörk, ganska stor men nikotinsvag cigarr.

    • En flaska Borjomi mineralvatten.

Och här är Mats Ryds önskelista för en möjligen mer modest ”sista måltid”:

Ostron Belon från svenska västkusten med rosévinäger. Krug Rosé



Beluga-kaviar på briochestavar stekta i åländskt smör
. Purity Vodka 
 


Havskräftor från Fjällbacka som klyvs och kolgrillas hastigt. 
2008 Chablis Domaine François Raveneau
; 2008 Chablis René & Vincent Dauvissat 



Ostron Rockefeller à la AG
 2002. DRC Grand Cru Montrachet

• Stekt ekologisk (ej tvångsmatad) gåslever på gåsfettsstekt brioche
. 1989 Chateau D’Yquem


Kobebiff med grillad benmärg, stekt kalvbräss och karamelliserad lök täckt av vit albatryffel
. 1996 Giacomo Conterno Barolo

• Klassisk rådjurssadel med kantarellsås, hasselbackspotatis, perigordtryffel samt konjaksmarinerade rönnbär. 

1947 Chateau Cheval Blanc, 
1951 Penfolds Grange, 
1990 DRC Romanee-Conti Grand Cru
, 1990 Celestine Henri Bonneu, Châteauneuf-du-Pape

Baba au Rhum, 
50-årig Appleton Estate Rum

Chokladtryffel. 
Enkel espresso & Tesseron Extreme Grande Fine Champagne Cognac


Cigarrer: Padron 45 Family Reserve Maduro & Cohiba Behike 56

Poddepisod 45: Välsignad, välsmakande påsk-poddhälsning

Gastronomerna Mats Ryd och Edward Blom följer sin egen tradition att skicka poddens alla lyssnare en liten hälsning med en avslutande skål inför den stora helgen. De passar även på att tala om påskbordets läckerheter och dessas kulturhistoria: ägg, lamm och sill, förstås, men även specialiteter såsom memma och pascha (eller pasjka). Glad påsk!

Här kan ni lyssna till påskhälsningen: https://play.acast.com/s/edwardblom/45.valsignad-valsmakandepask-poddhalsning

Och här finns den som video: https://www.youtube.com/watch?v=N-6UITa_lSI&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=4

Poddepisod 44: Edward Bloms sista måltid

Ljummen Trocadero är drycken för dagen. Så kontrasten kunde inte vara större, när Mats Ryd och Edward Blom vällustigt dagdrömmer om vad de skulle vilja äta och dricka under sin allra sista måltid i livet.
Det är nämligen ingen hejd på vilka lukulliska läckerheter de fantiserar om! Kaviar, tofsvipeägg, nykoagulerade havskräftor, skaldjursplatåer, grillat kött, chokladmousse och mycket mycket annat, och drycker av yppersta klass därtill. De föreställer sig rentav vissa inslag av gastronomisk experimentlusta när de ligger på sitt yttersta. De respektive livsavslutande måltider de fantiserar ihop tillsammans skulle garanterat göra att de dör lyckliga (även om Edward påminner om att man ju även har en näst sista måltid att tänka på, för att inte tala om vad som skulle kunna hända ifall de skulle hamna i gourmeternas himmelrike).
Eftersom en lyssnare har efterlyst resonemang om alkoholens roll i deckarlitteraturen bjuds alla lyssnare in att bidra med tips – liksom all respons och alla önskemål kan dessa tips mailas till: podden@edwardblom.se.
Episodens etikettfråga kretsar kring hur man ska göra med middagsgäster som eventuellt behöver övernatta, om middagsvärden bor så att det blir knepigt med kommunikationerna hem – och Edward avslutar med att läsa ”Näktergalen” av Erik Johan Stagnelius (1793–1823).
Detta avsnitt av Edward Bloms smörgåsbord går även att beskåda på YouTube: [länk kommer]
Låten som Mats Ryd avslöjar att hans sista måltid ska ackompanjeras av är ”Midnight in Moscow” med Village Stompers:
De ultimata menyerna i sin helhet finns här: http://www.edwardblom.se/2019/05/04/gastronomernas-sista-maltid

Edwardkrönika: Upp till kamp för dymmelonsdagen!

Denna krönika skrev Edward för några år sedan, men dess budskap är tyvärr fortfarande aktuellt.

Jag drömmer mig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade monopol på almanackor.

Nyligen inföll fastlagsveckan då man historiskt åt de hetväggar, eller semlor, som folk numera sätter i sig under flera månader – men även ”ål i kål”, blodpannkakor, rensoppa, fläsk och kroppkakor. I katolska områden som södra Tyskland, Louisiana eller Brasilien firas fastlagen ännu med stora karnevaler. De länder som inte går så långt äter i alla fall speciella bakverk, oftast kakor friterade i animaliskt fett, då allt animaliskt var förbjudet under fastan.

Fastlagen kulminerar med fettisdagen. Dagen efter är det askonsdag som är fastans första dag ­– och då katoliker än idag beger sig till kyrkan för att få ett kors av aska tecknat i pannan som tecken på botgöring och påminnelse om vår dödlighet.

Mitt under fastan infaller midfastosöndagen, som förr var en liten minifestdag för att man skulle orka fortsätta fasta och lite grand få ta ut påskens glädje i förskott. Sedan kommer palmsöndag, följd av stilla veckan med dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och så påskafton. Men redan före fastans början inföll vårdagjämningen, en dag som varit oerhört viktig i de flesta kulturer och även styr när påsken infaller.

Tills för några år sedan fick nästan alla svenskar ständiga påminnelser om allt detta. En nästintill daglig lektion i vår historia. Och det inte bara om de religiösa dagarna som så starkt påverkade våra förfäders liv, utan även om folkliga dagar styrda av lantbruket och årstidens växlingar med rötter i bondepraktika och runstav, och om nationellt viktiga dagar.

Nyligen, och i tysthet, har allt detta gått förlorat.

Sedan smartmobilerna slagit igenom på bred front har allt fler gått över till elektroniska kalendrar. Utmönstrade är därmed inte bara forna tiders pappersalmanackor utan med dem kunskapen om när det är Mickelsmäss, menlösa barns dag, vintersolstånd, Valborgsmässoafton, FN-dagen, Mårten gås, Gustav Adolfsdagen, flaggdagar och åtskilligt annat.

Själv använder jag, som många, Googles kalender. I den kan man förvisso (med vissa svårigheter) ställa in så att  svenska helgdagar sätts ut, men av de ovannämnda dagarna är endast två helgdagar. Övriga, som är självskrivna i papperkalendrarna, finns inte med i de elektroniska – inte ens påskafton! Borta är även namnsdagarna, som (även om de genomgick en tanklös revision på 1990-talet) ändå leder sina rötter tillbaka till medeltiden.

Kontakten med vår historia, förståelsen för vad vi kommer från, är viktig. Det är också nödvändigt att ha märkesdagar att hänga upp tillvaron kring: att komplettera den linjära tidsuppfattningen med en cyklisk. Kulturkonservatisten inom mig drömmer sig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade svenskt privilegium (monopol) på almanackor – något som faktiskt varade ända till 1972. Även om min inre frihetsivrare värjer sig mot tanken att släpa någon inför skranket för att ha tryckt illegala kalendrar.

Men en lag borde inte behövas. Det skulle ta kalenderjättarna ett par timmar att få in de svenska märkesdagarna som standard i sina svenskspråkiga versioner. Och de skulle göra det, om det upplevdes som en konkurrensfördel. Det tragiska är att våra traditioner tydligen inte betyder mer för oss än att de kan falla bort utan att vi ens lägger märke till det. Kanske har vi haft almanacksprivilegium och andra paternalistiska lagar så länge att vi hämmats fullständigt i vår initiativförmåga?

Låt oss ändra på detta! Kräv märkesdagarna åter. Om kalenderjättarna vägrar kan vi ju alltid ge privilegiet tillbaka till Vetenskapsakademien. Om inte annat tror jag Google och Microsoft skulle bli mäkta förvånade.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i mars 2016.

 

Poddepisod 38 – När man fastar, fastar man …

Lyssna på den senaste episoden av podden här: https://play.acast.com/s/edwardblom/38.narmanfastar-fastarman- (klicka på den svarta pilen i bilden så startar samtalet) Nedan finns en redogörelse för innehållet!

Detta avsnitt av ”Edward Bloms smörgåsbord” har två stora teman: den förestående fastan, och hur man som gäst eller värd hanterar olika dieter på middagsbjudningar.

Edward befinner sig fortfarande tillsammans med Mats Ryd på Lisa Elmqvist i Östermalmshallen i Stockholm. Efter att ha frossat i Toast Skagen, sjötunga, ostar och desserter är de två gourmanderna så dästa att de inte orkar konsumera så mycket annat än mintsnus och uppiggande Fernet-Branca.

Men det är ändå dags för karneval- och fastlagsfirande, det vill säga veckan före fastan då man bör äta massor av godsaker – ”allt annat vore okristligt”, som Edward säger – så i denna anda går samtalen. Exempelvis om hur oxtalg är bättre än till och med ankflott.

Mats drömmer om äventyrsfyllda mumintrollssommarlov, och Edward kommenterar födelsen av miljöpartiet Vändpunkt samt reservoarpennor och semlor.

Apropå en lyssnarfråga om hur man kan lagra exempelvis hushållsostar även när man bor trångt levereras en rad handfasta tips om matlagring, såsom att bygga jordkällare i barnvagnsrummet eller låna en kompis sommarstuga.

En annan lyssnare kommer med smarta knep om hur man kan förbättra vissa rätter med citron eller bakpulver, och Edward talar om skålandets kulturhistoria och vad som är värre än att inte besvara en skål.

Så följer ett långt och fylligt samtal om en av samtidens stora diskussionsfrågor: alla de olika kosthållningar och dieter som förekommer i nutiden, och hur hemmakockar tvingats bli restauratörer för att tillfredsställa sina gäster vare sig de är veganer, glutenintoleranta eller håller kosher. Edward förklarar varför det inte riktigt håller att avfärda gästernas önskemål – och påpekar att det inte är gott värdskap att låta gästerna behöva peta i maten, gå hem omättade eller bli sjuka. Mats drar fram den franske sociologen Claude Fischlers resonemang om att graden av kulturkrockar kring middagsbordet hänger ihop med om deltagarna tillhör en protestantisk eller katolsk sfär; Edward avslöjar att han har nära vänner och släktingar som är veganer, och berättar om när han i en kokvrå lagade en trerättersmiddag åt gäster med vitt skilda dieter.

Avslutningsvis får lyssnarna många tips om hur de kan fira karneval med hjälp av tokiga kläder, glitter i håret, att dansa på bordet, eller äta blodpannkaka eller ål och kål – samt till sist en kärleksförklaring av Edward.

Poddepisod 31: En ovanligt kort episod eller en ovanligt lång nyårshälsning

Här är poddens nyårshälsning: https://play.acast.com/s/edwardblom/28ec9dae-7e5c-424d-88b2-8f395cf597d2

Inför nyårsaftonen skålar Edward Blom och Mats Ryd med alla poddlyssnare och talar om nyårsfirandets kulturhistoria. Trots att det bara var tänkt att bli en kort nyårshälsning hinner de med såväl initierade utläggningar om livets goda och lyssnarfrågor – dessutom deklamerar Edward Esaias Tegnér!