Subscribe

Archive | Bilder på Edward

Nya ölglas: Edward Blom Collection


Pressmeddelande

Guldkantade ölglas med citat

Edward Blom är gastronomen, kulturhistorikern och arkivarien som blivit känd som Sveriges främste livsnjutare. Med sin festliga framtoning och härliga stämma lämnar hans ordval ett starkt avtryck. Hans mest kända oneliners kan vi nu alla njuta av på en ny serie guldkantade ölglas: Edward Blom Collection.

Hans kommentarer har en förmåga att fastna. Repliken ”När man festar, festar man – och då festar man rejält” samplades till och med till en poplåt som sålt platina. Andra av Edward Bloms yttranden i olika tv-program och intervjuer har blivit bevingade ord bland unga, prytt studentoveraller, klistermärken och till och med en och annan tatuering. Med sitt skägg, krulliga hår och runda, röda kinder har han ett utseende ingen glömmer och ett leende som lockar till glädje och fest.

Nu kan man låta Edward Blom höja stämningen när helst man höjer en bägare med några vänner. I ölglasserien Edward Blom Collection syns sex av hans mest uppskattade repliker, och lika många bilder av den glade gastronomen. Glasen passar perfekt som gåva till den som fyller år, har namnsdag, kanske tagit en examen – eller bara samlar på roliga citat.

– Nu släpper jag mitt eget ölglas! Ett rejält och stabilt glas med guldkant, som passar lika bra på ett elegant middagsbord som i handen under grillning i trädgården – eller varför inte på en uppsluppen ölfest, säger Edward Blom som har starka känslor kring öldrickande:

– Jag älskar en kall Weissbier i sommarsolen, en fyllig imperial stout bredvid julgranen, en bitter pilsner till maten, en trappist när det är fest. Öl ska drickas ur glas, någon gång i livet kanske ur tappen liggande under ett ölfat, men aldrig direkt ur en flaska eller burk. Öl ska få fräsa, skumma, blomma ut – och sedan avnjutas i små eller stora klunkar medan själen fylls av ren och skär lycka.

Edward Blom Collection består av glas med sex olika motiv och finns i de flesta välsorterade glas- och porslinsbutiker. De säljs naturligtvis i en elegant presentförpackning. Glasen har tagits fram av företaget Rask & Co i samarbete med Edward Blom. De är tillverkade av tyska Sahm.

Motiv:
1. ”När man festar festar man, och då festar man rejält.” (Edward röker cigarr.)
2. ”Jag gillar fett, sprit och rejäla portioner.” (Edward hugger in med kniv och gaffel.)
3. ”Allting gott och alldeles för mycket.” (Edward skålar med ett spetsglas snaps.)
4. ”Som ungdom ska man dricka punsch, röka cigarrer, läsa poesi och lösa världens alla problem över på tok för mycket rödvin!” (Edward tittar upp från en bok och möter blicken.)
5. ”Det viktiga är inte hur många år du får, utan vad du fyller dem med!” (Edward i hatt och rock, höjande händerna i luften.)
6. ”Inget är så meningslöst som en kolhydrat som inte är öl.” (Edward iklädd bayerska Lederhosen.)

Bilder
Ladda ner högupplösta bilder på glasen och Edward från www.edwardblom.se/pressbilder

Kontakt
För kommentarer från Edward:
Edward Blom, AB Edward Blom & Co: info@edwardblom.se

eller

Gunilla Kinn Blom, gunilla@edwardblom.se

 

För allmänna frågor om glasen och om distributionen/inköpsställen:
Cathrine Rask, Rask & Co AB
cathrine@raskco.se
0707 88 99 05

Poddepisod 47: Gastronomerna gafflar – Allt från förkylningspunsch till nyskjutna beckasiner

Lyssna till podden här: https://play.acast.com/s/edwardblom/47.gastronomernagafflar-alltfranforkylningspunschtillnyskjutnabeckasiner

och avnjut den i filmad version här: https://www.youtube.com/watch?v=UCefFjN3QXE&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=2

”Stockholm är lyckligt lottat”, konstaterar Edward Blom när han sitter med sin parhäst Mats Ryd på Prinsens uteservering och smörjer kråset. Prinsen är nämligen en av huvudstadens relativt många kvarvarande 1800-talskrogar, och Edward berättar om dess historia – som visar sig innehålla en rad framstående kvinnliga krögare, såsom Augusta Wilhelmina Forsberg som drev Prinsen i hela 47 år.

Wallenbergare, Biff Rydberg, vitello tonnato, crème caramel och dessertostar finns bland de härligheter som hamnar i duons magar eller repliker, och Mats berättar om hur en så kallad ”grand dessert” på en Guide Michelin-restaurang i Frankrike förändrade hans liv när han var sisådär tolv år. Tillsammans försöker de hitta på någon liknande berättelse om Edward, som skulle kunna passa som svar på den eviga intervjufrågan om när han egentligen började uppskatta god mat – och kommer fram till att något påhitt om grodlår och portvin i kombination kanske skulle göra susen.

Vidare får vi veta vilka tre ”lager” av selfiejägare som Edwards kändisskap medför, och vilken dialekt han egentligen talar på tyska. En lyssnarfråga om morkullejakt får äntligen sitt svar, med utvikningar både mot franskan (morkulla=bécasse des bois; beckasin=bécassine) och till Bellman. Samme lyssnare tipsar dessutom om hur man bäst tillreder en annan pippi på grillen, nämligen så kallad ”Spatchcock chicken”.

De två gastronomerna talar sedan vällustigt om den typ av restauranger som endast serverar en enda slags rätt, men till perfektion, och Edward kommer in på att andra typer av restauranger inte får ha alltför korta menyer — och framför allt får de inte utlova rätter på griffeltavlor eller annorstädes som vid beställning visar sig vara slut. (Särskilt om det är helgrillad spädgris som utlovats så får han fantomsmärtor, som kan kännas av i månader!)

Mats berättar om den märkliga brygden ”förkylningspunsch”, och så för ännu en lyssnarfråga in samtalet på det intressanta samtalsämnet smakupplevelser, om hur näsor, tungan och minnen samspelar för att optimera sådana.

Edward avslöjar att han inte är en katt- utan en hundmänniska, Mats bjuder på kubanska cigarrer – och så får särskilt yngre poddlyssnare veta varför de absolut inte ska lägga sina pengar på pensionsförsäkringar.

Det avslutande, folkbildande poemet som Edward deklamerar är denna gång ”Hon glänste som en glädjesyn” (av William Wordsworth 1770–1850; i tolkning av Anders Österling).

All korrespondens kan sändas till: podden@edwardblom.se

 

Poddepisod 46: ”Aprilsommar” med rosévin på uteserveringen

Här finns podden som podd: https://play.acast.com/s/edwardblom/46.-aprilsommar-medrosevinpauteserveringen

och här kan ni avnjuta podden i filmad version: https://www.youtube.com/watch?v=fno_B5YbsgM&list=UUk7eWKZqL73gvDHDbUajAyQ&index=3

Här nedan kan ni läsa vad denna episod handlar om:

Våren är här, fasteperioden är över – och därmed är det dags att inta uteserveringarna! Edward Blom och Mats Ryd firar den varma och ljusa årstidens inträde utanför den klassiska krogen Prinsen på Mäster Samuelsgatan i Stockholm, med att skåla i rosévin och mumsa på Toast Pelle Janzon och Biff Rydberg.

Edward berättar om sitt påskfirande den gångna helgen, med ägg gömda på tomten av haren, släktmiddag, midnattsmässa och lammstek med goda vänner. Mats har besökt Mallorca, där han bland annat såg kyrkliga processioner.

Rosévinets kulturhistoria – och dess eventuella likhet med Foppatofflor – är ett givet samtalsämne, men de två gastronomerna kommer också in på matminnen från Mallorca, där Edward med värme minns hundratals fisksorter i färskvarudisken och hur han fyndade lammhjärnor i halva priset-lådan. Bläckfisk och den korv som går under namnet ’sobrasada’ är andra kära, mallorkinska minnen för dem båda.

Så dyker Prinsens ’grand old man’ Gerhard – anställd sedan 1976 – i egen hög person upp i samtalet, och minns hur Edward hängde i lokalerna redan som femtonåring. Edward å sin sida minns hur han och hans vänner drömde om att en dag bevärdigas med personliga tennbägare i baren.

Från rosévin är steget inte långt till att tänka på vårens och sommarens kommande picknickmat och grillaftnar, och trots den gemytliga stämningen kan Mats och Edward inte undvika att gruffa en smula över fenomenet plastblommor.

Brev och annan feedback kan med fördel skickas till: podden@edwardblom.se

P S Detta poddavsnitt har producerats i betalt samarbete med Contemporary Wines med rosévinet Madame Cuvée.

Edward Blom på Bokmässan i Göteborg 2017 (uppdateras!)

Edward har flera aktuella böcker på gång just nu:

Mums för minigourmeter och matgladisar – där han är en av tre författare/receptmakare (köp boken här!) (Skabetti Books)

Kokböckerna Allting gott och alldeles för mycket och Kokkonst för livsnjutare, som ännu finns ute i handeln i så kallad flexi-/mjukbandsupplaga respektive klotband (Norstedts) (Observera att den förstnämnda även finns att köpa på engelska: Life is a Banquet!)

Matens historia från A till Ö – Jan-Öjvind Swahns klassiker, som Edward fått bidra med ett antal nyskrivna texter till (Ordalaget)

samt även:

Glass för kemister – där han skrivit ett förord (Fri tanke)

Blå kokboken – där han är porträtterad och bidrar med sitt recept på ”Gastronomens torsk” (Benzer Publishing)

Dessa böcker finns nu i handeln – och på Bokmässan i Göteborg, som drar igång i slutet av denna vecka.

Bilden ovan visar när Edward Blom år 2013 (tillsammans med Gunilla Kinn Blom) flamberade glöggmusslor på scen, på den så kallade ”Kockteatern” på Bokmässan.

Där finns vi inte med i år, men så här ser Edwards program ut:

Bokmässan fredagen den 29 september 2017

NYINSATT! • Klockan 11–11.20 Signering av ”Mums för minigourmeter och matgladisar” i bokhandeln intill Kockteatern, E-hallen. Försäljning sköts av bokhandelns personal!

• Klockan 13–14 Intervju + signering i Benzer Publishings monter (E 02:29) Blå kokboken av Anna Benson

• Klockan 16–16.45 Vi signerar alla våra böcker! MEN vi säljer inga böcker själva. Köp dem på annan plats (t ex Akademibokhandeln eller annan valfri boklåda ute på sta’n, eller i kokboksförsäljningen vid Kockteatern/Mat och trädgård/E-hallen inne på mässan) och kom till baren Twentyfourseven, som ligger utanför mässområdet, i lobbyn till Gothia Towers-hotellet. Där finns vi och signerar framför allt vår ”Mums för minigourmeter och matgladisar” – ska finnas att köpa på ovan nämnda kokboksförsäljning! ”Kokkonst för livsnjutare” finns även i flexiband i Norstedts monter på mässan.

• Klockan 17–18 Signering i Ordalagets monter (B 03:60); Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn

Bokmässan lördagen den 30 september 2017

• Klockan 13–13.20, Hälsa- och livsstilsscenen (Hall E; E04:32) Värd: Ordalaget

Programpresentation: All mat vi äter är en del av vår kulturhistoria. Edward Blom, känd gastronom och kulturhistoriker, presenterar Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn. Edward har uppdaterat boken med nya ord med tillhörande historia, t ex Wallenbergare, Toast Skagen, Foodtruck, Wienerschnitzel, Foodtruck, Tv-kockar …

• Klockan 14–14.45 Intervju + signering i Benzer Publishings monter (E 02:29) Blå kokboken av Anna Benson

• Klockan 15–16 Signering i Ordalagets monter (B 03:60); Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn

OBS! Fler programpunkter kan tillkomma, kolla här igen!

 

Edward Bloms låt ”Nu lagar vi julen”

edward-blom_nu-lagar-vi-julen1Är det något Edward verkligen älskar så är det julen: julfirandet och inte minst julens mat och drycker! Ingen kan som han gå igång på de svenska jultraditionerna, och det är något han ofta håller föredrag och skriver texter och debattartiklar om. En av Edwards lyckligaste stunder var när han för några år sedan besökte en one dollar-store i Harlem i New York och kunde fylla en hel kundvagn med glittriga julgransdekorationer…

I samarbete med Virgin Records Sweden och Capitol Music Group Sweden har Edward nu släppt en alldeles egen jullåt: ”Nu lagar vi julen”. Låten finns på Spotify, och ni kan lyssna på den här: https://play.spotify.com/album/20Jqv3v4kriVCV8fwTiezE (eller: sök på Edwards namn i Spotify).

Låtens text har skrivits av Kent Olsson och Edward själv; övriga upphovsmän är Thomas G:son och Jimmy Jansson.

”Allting gott och alldeles för mycket”, som är ett återkommande tema i låten ”Nu lagar vi julen”, är för övrigt ett uttryck Edward Blom en gång råkade kläcka spontant om en räkmacka. Det blev snart ett motto för honom, och passar förstås utmärkt för att beskriva även ett julbord i hans anda.

”Nu lagar vi julen” följer en lång musiktradition med kombinationen av härlig melodi och en underbar, humoristisk text. Vi tänker oss en blivande svensk julklassiker, i stil med ”Vår julskinka har rymt” och ”Mer jul”! Hoppas att ni tycker lika mycket om ”Nu lagar vi julen” som vi gör. 🙂

Mer om Edwards Sommar-program

9b434f85-4a2d-423f-9939-7c19dff5430dTack för alla fina kommentarer om och reaktioner på Edwards Sommar!

Ni som eventuellt missat det, eller skulle vilja höra det igen, kan lyssna via Sveriges Radios hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751822?programid=2071

Som ni märkt/kommer att märka handlar Edwards Sommar-program i mycket liten utsträckning om mat och matlagning. Han skulle gärna göra ett så kallat Vinter-program med just ett sådant tema – så rösta gärna fram honom här (leta fram ”Blom, Edward” i listan): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6452527

Ros (och något lite ris) har strömmat in via sociala medier och alla slags traditionella medier. Så snart vi hinner, när det nu är, kommer vi att lägga upp några länkar till recensioner här på bloggen.

Edward har även fått en del lyssnarbrev. Här är ett utdrag ur ett av de längre:

”Eftersom många ungdomar känner till Dig, skulle Du vinna många gratispoäng genom att vara mer nyanserad inför alkoholens nackdelar.”

Och här är Edwards svar till denna lyssnare:

”Programmet var på intet sätt tänkt att vara ett propagerande för alkohol, jag ville bara berätta om mitt livs lyckligaste och värsta ögonblick. När man analyserar och ser i backspegeln så är det förvisso uppenbart att alkoholen funnits med i alla mina lyckligaste ögonblick – och det är väl därför mänskligheten har nyttjat alkohol i årtusenden: för att det på många personer ger en positiv effekt. Det är mitt livs historia. Att alkohol också har massa dåliga sidor har många berättat om, men det hade ingenting som har med min ungdomstid att göra utan skulle varit en helt annan historia.

Hade Sveriges Radio från början sagt till så skulle jag naturligtvis kunnat lägga in någon liten aspekt om olycksrisk, att en god vän haft problem med spriten etc. Nu hörde de av sig dagen innan och ville klippa ner (antagligen efter kritik utifrån), vilket var grunden att jag reagerade och att det började valsa runt i pressen. Jag tror inte folk reagerat på att det var så mycket tal om öl och vin om det inte blivit denna censurdiskussion innan.

Ett Sommarprogram ska vara en persons berättelse. Tidigare har sommarpratare t.o.m. tillåtits uppmana till revolution. Jag tror det vore extremt illa för vår demokrati om radio och press vore stängd för en åsikt som säkert halva folket delar, att alkohol gör många människor glada och har mer fördelar än nackdelar. Varför inte låta mitt sommarprat istället leda till debatt? Ju mer vi diskuterar frågor ju mer belysta blir dem. Kanske är det så att vissa personer blir lyckliga av alkohol, vissa olyckliga – det kan vara bra för ungdomar att känna till.

Folk hör av sig varje dag och har idéer på vilket sätt jag ska vara en förebild för ungdomar. Alla anser att vara en förebild för ungdomen är att propagera för deras åsikter. Jag är väl medveten om att jag som känd person kan ha viss påverkan på unga människor. Jag väljer därför att följa mitt eget samvete och mina egna ideal. Kan fler unga få uppleva mina fantastiska studentår som verkligen inte bara var ett superi utan där alkohol ingick som en liten del av kamratskap, traditioner, kultur, bildade diskussioner och eleganta måltider så är jag lycklig.”

När Riesling rör min tunga blir jag åter 18

Moseldalen – Edgar Hermes i Trittenheim 4 Edward lågupplöstDenna krönika publicerades häromåret hos Vinklubben – men på grund av Edward Blom Riesling Trocken har den onekligen förnyad aktualitet!

Texten visar tydligt varför just Riesling-viner ligger Edward så varmt om hjärtat…

Porträttet av Edward tog jag, när vi tillsammans besökte Edgar Hermes’ Weingut i Trittenheim i Moseldalen i början av sommaren. Övriga bilder föreställer Edward vid Porta Nigra i Trier respektive människor, hallon- och vinfält i Moseldalen, tagna under samma resa.

/Gunilla Kinn Blom

Hösten efter att jag tagit studenten åkte jag, ännu inte 19 år fyllda, ner till den gamla kejsarstaden Trier i västra Tyskland för ett års universitetsstudier. Jag lärde mig tala tyska (om än med tveksam grammatik) men framförallt kom det att bli ett av mitt livs underbaraste år; präglat av stark vänskap, poesi, resor runt omkring i Europa, fester, nattlånga diskussioner om politik, religion, konst, filosofi och litteratur, storslagna matupplevelser, vuxenblivande – men inte minst av vin!

Förvisso hade jag smakat vin tidigare, men det var nu, ensam i Europa, jag på allvar steg in i vinets underbara värld. Och trots allt jag druckit senare är jag som en pavlovsk hund: när smaken av sötsyrlig Riesling vidrör min tunga är jag åter en 18-årig yngling med romantiskt klappande hjärta, som just flyttat hemifrån, rakt in i Europas hjärta – och för vilken livets alla dörrar ännu tycks stå välkomnande uppslagna på vid gavel.

Det var hösten 1989. Tyskland hade haft flera goda vinår, men priserna i den krisande tyska vinnäringen var låga – och den svenska kronan oförsvarligt hög: en D-Mark kostade bara 3,30 kr. En bra Kabinett kostade därför mindre än 30 kr hos odlaren längs med Mosel. Spätlese och Auslese låg på 10–20 DM, d.v.s. 35–70 kr! På vinfesterna kunde man unna sig ett glas Trockenberenauslese eller Eiswein för mindre än vad en flaska Green Pearl kostade på systemet.

Edward i Trier 2 lågupplöstJag tog ett beslut redan första veckan. Universitet hade bjudit alla utländska studenter till en vinprovning nere i “Staatliches” källare – än i dag en av de mest storslagna provningar jag upplevt. Likt Bibelns bröllopet i Kana hade de börjat med de enkla vinerna och sedan gått högre och högre upp i kvalitet. Många slogs ut på vägen, men tack vare min kroppshydda hade jag ännu full kontroll och urskiljningsförmåga när de riktiga rariteterna började serveras. Det var kärlek och hängivenhet! Och då fattade jag beslutet: Jag skulle inte göra av med mindre av mina studiemedel på vin i Tyskland än jag hade gjort ifall jag bott hemma detta år, istället skulle jag utnyttja de låga priserna till att bara dricka storartade viner!

Jag hoppade således raskt över alla Land- und Tafelweine och gick direkt på de höga predikaten. De flesta var söta, men alltid så fantastiskt balanserade, med enorm syra och kraftiga mineraltoner. Men förvånansvärt många odlare jäste även ut en del av sina sorter längre, så att de även gick att få som halv- eller heltorra.

Rieslingen, “druvornas drottning” som tyskarna kallar henne, var den stora kärleken. En lärare på universitetet skämtade om att jag tillhörde den gamla stammen studenter som “mest studerade för doktor Müller-Thurgau”, men just den druvan lärde jag mig snabbt att undvika. Jag varierade gärna Riesling med Elbling (som brukade säljas subventionerat i universitetsmatsalen vid diverse högtider), Kerner, vit och grå burgunder och Gewürztraminer …

På den tiden kände jag till vinodlare i varenda by mellan Trier och Bernkastel-Kues. När jag för några år sedan återvände [2010] hade jag tyvärr inte varit vid Mosel på ett decennium. Inne i Trier fanns ännu Staatliche Weinbaudomäne och Bischöfliche Weingüter, som nu även köpt upp min gamla storfavorit Friedrich Wilhelm Gymnasium (vinfirman som ursprungligen var ett jesuitdrivet gymnasium med sitt kapital placerat i vinodlingar, ett gymnasium som bl.a. hade Karl Marx som elev).

Moseldalen – Vid hallonfältet 6 lågupplöstUte i byarna var det enorma förändringar. På gott och ont. Gubbarna i jordiga arbetskostymer och gummorna i stora, blommiga klänningar som för 20 år sedan skötte fälten och vintillverkningen hade nu dragit sig tillbaka från den aktiva verksamheten. Nu var det de som (likt en gång deras föräldrar), tog hand om oss kunder som ringde på dörren och ville prova oss igenom sortimentet. Medan deras barn tagit över som vinmakare, en ny generation som inte lärt sig av sin fader att göra som man alltid hade gjort utan avlagt professionella vinexamina på tekniska universitet.

Tyvärr har många odlare i dag gått ifrån det tyska klassificeringssystemet, vilket var världens bästa. Förr kunde man direkt av etiketten se kvalitetsnivå, söthetsnivå och om det enligt vinförbundet eller delstatens professionella smakprovare utmärkte sig nog för medaljer av tre  olika nivåer. Man behövde knappt smaka på vinet för att veta om man skulle uppskatta det. Nu konkurrerar åtskilliga självuppfunna klassificeringar med den statligt fastställda.

Moseldalen – vinodlingar 1 lågupplöstBland det positiva var att de torra vinerna kommit i fokus. Om det förut var något som mest gjordes för en mindre grupp kännare, eller någon onkel med sockersjuka, hade de nu på 2010-talet blivit hur inne som helst. Odlarna har också lyckats svara på den inhemska efterfrågan på röda viner. De rödviner som fanns i Mosel förr i tiden var oerhört lätta och snarare mörkfärgade roséviner.  Nu tillverkas kopior av all världens rödviner i varenda källare. Och vurmen för de höga alkoholhalterna har även nått Mosel: medan jag som tonåring kunde ligga utmed flodstranden en het dag och svalka mig flaskvis med 7-procentiga viner utan att bli yr (förutom den gång jag fick solsting) – var det nu ofta det dubbla som gällde. Goda viner förvisso, och bra för vinnäringens ekonomi – men tråkigt att allt nuförtiden ska finnas överallt och smaka likadant på alla ställen.

Moseldalen – restaurangskylt lågupplöstMen även om priserna gått upp, kronan har fallit och vinnäringen blivit lite mindre romantisk finns det fortfarande många fantastiska skatter att upptäcka i Moselsdalens källare. Unna er mer än bara en dag i dalen, knacka på många dörrar, prova Er igenom flera sortiment och undvik turistfällorna så kommer Ni inte bara få en härlig semestervistelse utan också stora vinupplevelser. Och är det någon som mot förmodan har en flaska Rote Weinbergpfirsich Brand till salu så köp – om inte annat så för att sälja den vidare till undertecknad.

Edward Blom

Vinresan, del 1: När vi besökte Moseldalen i juni

I flera år har Edward pratat om att han skulle vilja visa mig Moseldalen, för att inte tala om hur mycket han pratat om Moseldalen!

Plötsligt en dag i juni öppnade sig en affärsmässig möjlighet att sticka dit, vilket vi genast gjorde. Edward skulle få chansen att ta fram ett eget Rieslingvin! (Vilket han gjorde, och det kan ni från och med nu beställa här.)

Hur det gick till kommer vi att berätta om framöver. Här och i följande inlägg kommer några bilder från det härliga Moseldalen, som varmt rekommenderas alla som gillar att resa – till bil, cykel, båt eller fots – i en härlig miljö som dryper av vitt vin och kulturhistoria. Vi börjar med Bernkastel-Kues!

/Gunilla Kinn Blom

 

Mosel Bernkastel 3 lågupplöst Mosel Bernkastel 2 lågupplöst Mosel Bernkastel 1 lågupplöst

Martini Ola Wong och Dirty Ola – recept

Två drinkar skapade till Ola Wongs hensexa, den 10 maj 2014. En förklaring till kompositionerna finns här!

Martini Ola Wong
(eller ”Wongbay Martini”)

Skärmavbild 2014-05-14 kl. 00.40.30Indien: 4 cl Bombay Sapphire (gin)
Kina: lite riven, kinesisk ingefära
Rumänien: 4 cl Lacrima lui Ovidiu (12-årigt starkvin; beställningsvara hos Systembolaget)
Tyskland: 4 cl Henkell Trocken (sekt)
Kina: Kräftklo
Borås: Paraply

• Riv ingefära och låt den dra en liten stund i gin, sila sedan av.
• Lägg en kräftklo i ett rymligt Martini-glas.
• Skaka ingefärsginen och starkvinet med is i shaker.
• Häll upp i glaset.
• Toppa med sekten.
• Riv över lite ingefära som dekoration.
• Dekorera med ett cocktailparaply.

Dirty Ola
• Som ovan, men häll dessutom ner 1 cl kräftspad i drinken – och det blir en ”Dirty Ola”!

Recept: Edward Blom

 

P S Bilder på den färdiga drinken fanns i Gunillas under natten bortslarvade mobiltelefon. ;-(