Subscribe

Archive | Traditioner

Poddepisod 15: Schnitzel, schnitzel, schnitzel, denna underbara schnitzel

19 april, 2018 by av Gunilla Kinn Betraktelser Delikatesser Edwards recept Mat och dryck Öl Podden Edward Bloms smörgåsbord Restauranger Traditioner Tyskland Vardagsliv

Episod 15 av podden ”Edward Bloms smörgåsbord” finns att lyssna till här! (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Här nedan kan du läsa om vad denna episod handlar om:

I det femtonde ”Edward Bloms smörgåsbord” har de båda gastronomerna Edward Blom och Mats Ryd hamnat i den stimmiga barmiljön på Stockholmskrogen Bar Central, som faktiskt också utgör själva poddens vagga.

Över en kullrig sejdel pilsner njuter de av varsin wienerschnitzel, med allsköns tillbehör såsom smetana, honung och sardell- och kaprissmör. Äntligen är det dags att ägna ett helt avsnitt av podden åt denna underbara maträtt, som brukar vara gigantisk även i barnversioner!

Edward berättar om wienerschnitzelns och wienerschnitzelgarnityrets historia, men även om pilsnern och dess ursprung i det tysktjeckiska Plzen – och som av en händelse kommer de även in på begreppet ”pilsnerfilmer” (och diskuterar bland annat huruvida filmskådespelaren och sångaren Edward Persson har åldrats med värdighet eller ej).

Naturligtvis slår de fast att wienerschnitzel ska lagas av tunt kalvkött, paneras i mjuka brödsmulor och stekas – eller friteras – i smör och inget annat, och Edward förklarar varför han blir ”så otroligt ledsen” när kristidsprodukten margarin hamnar i hans väg.

Dessutom avslöjar Edward hur han är som bilförare och drar en glad anekdot från Plzen som bland annat involverar en trenchcoat.

Episodens sponsor MatHem publicerar Edwards mödosamt framtagna recept på wienerschnitzel här (finns även i kokboken ”Kokkonst för livsnjutare” av Edward Blom och Gunilla Kinn Blom):

https://www.mathem.se/recept/akta-wienerschnitzel-av-edward-blom-o-gunilla-kinn-blom

Adventsrecept: glöggdrinken ”Who killed Santa?”

30 november, 2017 by Advent, Lucia och jul Alla blogginlägg Edward Bloms glögg Fester Gästinlägg Mat och dryck Traditioner Vin

Who killed Santa?

Receptmakare: Elisabet Melin
Fotografier: Martin Melin
15 ml Edward Bloms glögg (se fotnot)
15 ml sherry
15 ml pressad apelsin
30 ml grädde
några droppar Angostura bitter
några korn mortlad rosepeppar
Gör så här:
Vispa allt utom rosépeppar med elvisp.
Lägg en isbit i ett martiniglas och häll upp blandningen i glaset.
Strö över lite mortlad rosépeppar (se bilden).
Det går givetvis också att skaka kraftigt med is i shaker.
Fotnot: Denna drink komponerades till familjen Melins cocktailparty den 11 november 2017. Då användes ”Edward Bloms glögg”, som finns i Systembolagets beställningssortiment – men det går förmodligen lika bra med andra kryddiga, icke-söta glöggsorter. Hela drinklistan från tillställningen finns nedan!

Edward Blom på Bokmässan i Göteborg 2017 (uppdateras!)

26 september, 2017 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Bilder på Edward Edward-evenemang Föredrag Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck Traditioner

Edward har flera aktuella böcker på gång just nu:

Mums för minigourmeter och matgladisar – där han är en av tre författare/receptmakare (köp boken här!) (Skabetti Books)

Kokböckerna Allting gott och alldeles för mycket och Kokkonst för livsnjutare, som ännu finns ute i handeln i så kallad flexi-/mjukbandsupplaga respektive klotband (Norstedts) (Observera att den förstnämnda även finns att köpa på engelska: Life is a Banquet!)

Matens historia från A till Ö – Jan-Öjvind Swahns klassiker, som Edward fått bidra med ett antal nyskrivna texter till (Ordalaget)

samt även:

Glass för kemister – där han skrivit ett förord (Fri tanke)

Blå kokboken – där han är porträtterad och bidrar med sitt recept på ”Gastronomens torsk” (Benzer Publishing)

Dessa böcker finns nu i handeln – och på Bokmässan i Göteborg, som drar igång i slutet av denna vecka.

Bilden ovan visar när Edward Blom år 2013 (tillsammans med Gunilla Kinn Blom) flamberade glöggmusslor på scen, på den så kallade ”Kockteatern” på Bokmässan.

Där finns vi inte med i år, men så här ser Edwards program ut:

Bokmässan fredagen den 29 september 2017

NYINSATT! • Klockan 11–11.20 Signering av ”Mums för minigourmeter och matgladisar” i bokhandeln intill Kockteatern, E-hallen. Försäljning sköts av bokhandelns personal!

• Klockan 13–14 Intervju + signering i Benzer Publishings monter (E 02:29) Blå kokboken av Anna Benson

• Klockan 16–16.45 Vi signerar alla våra böcker! MEN vi säljer inga böcker själva. Köp dem på annan plats (t ex Akademibokhandeln eller annan valfri boklåda ute på sta’n, eller i kokboksförsäljningen vid Kockteatern/Mat och trädgård/E-hallen inne på mässan) och kom till baren Twentyfourseven, som ligger utanför mässområdet, i lobbyn till Gothia Towers-hotellet. Där finns vi och signerar framför allt vår ”Mums för minigourmeter och matgladisar” – ska finnas att köpa på ovan nämnda kokboksförsäljning! ”Kokkonst för livsnjutare” finns även i flexiband i Norstedts monter på mässan.

• Klockan 17–18 Signering i Ordalagets monter (B 03:60); Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn

Bokmässan lördagen den 30 september 2017

• Klockan 13–13.20, Hälsa- och livsstilsscenen (Hall E; E04:32) Värd: Ordalaget

Programpresentation: All mat vi äter är en del av vår kulturhistoria. Edward Blom, känd gastronom och kulturhistoriker, presenterar Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn. Edward har uppdaterat boken med nya ord med tillhörande historia, t ex Wallenbergare, Toast Skagen, Foodtruck, Wienerschnitzel, Foodtruck, Tv-kockar …

• Klockan 14–14.45 Intervju + signering i Benzer Publishings monter (E 02:29) Blå kokboken av Anna Benson

• Klockan 15–16 Signering i Ordalagets monter (B 03:60); Matens historia från A till Ö av Jan-Öjvind Swahn

OBS! Fler programpunkter kan tillkomma, kolla här igen!

 

Texten till Edward Bloms ”Nu lagar vi julen”

5 december, 2016 by Advent, Lucia och jul Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Knäppa grejer Lyrics Mat och dryck Musik Traditioner

Nu lagar vi julen

 

Text: Kent Olsson och Edward Blom

I alla tider har julbordet varit en trevlig tradition,
men den hotas av nymodigheter som pannacotta, alger, halloumi och chorizo.
För vart år kommer det någon dum, men förgänglig, sensation.
Åh, jag ryser åt tanken att tacos och ärtskott ska fritt få rumla runt med dopp i grytan!

Det är hög tid att lyfta fram det klassiska,
det inlagda, feta, glaserade och fantastiska!

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen. (Nu lagar vi julen.)
Nu lagar vi jul, jul, jul, jul.
Allting gott och alldeles för mycket!
Jul, jul, jul, jul igen. (Nu lagar vi julen.)
Nu lagar vi jul, jul, jul, jul.
Allt för glada magar; nu lagar vi julen.

På julbordet dukar vi upp sju assietter som avnjuts en och en.
Där, mellan sillen och små klenäter, finns alla smaker – kryddiga, salta.
Janssons frestelse, lutfisk och sylta – och läckra revbensspjäll,
rundrökt ål,
brysselkål,
snaps och skål.
(Flæskesvål!)
Och till sist en slev med ljuv Ris à la Malta.

[Absolut inget lättsmält eller magert bord.
I ett crescendo av fett, rökt och salt
finns den lust som gör julen god.]

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen …

Men glöm ej bort, att som start
en liten bottenskyla sätter fart.
Och sillen får något att simma i.
Du känner hur det spritter – av juleufori!

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen …

Och så får man ta omtag av varje assiett så låt oss njuta tills våra själar flyger.
Här finns det: vörtbröd, smörhögar, pastejer, insaltad grisknorr, griljerat svinhuvud, lutfisk, julöl, mumma, skimrande röd julost, gravad strömming, hela ansjovisar, varmrökt lax med majonnäs, svensk och skånsk skinka, leverpastejer, långkål, brunkål och rödkål, julgädda, whiskycheddar, korv i alla former, sjuskinnsgröt, sylta, dopp i grytan. Det blir rusning efter grisfötterna! Fikon, revbensspjäll, sillsallad, inlagda sillar, sardiner, aladåber, grönsaltad bringa, äggost, delikatesskroppkakor – och blodkorvar.

 

Du kan höra låten på Spotify (alternativt, sök på ”Edward Blom” eller ”Nu lagar vi julen”).

Text: Kent Olsson och Edward Blom

Musik och arrangemang: Thomas G:son och Jimmy Jansson

Produktion: Capitol Music Group AB

OBS! Samtliga rättigheter för låten tillhör, enligt svensk upphovsrättslag, upphovsrättsinnehavarna ovan. För mer information om användande, vänligen kontakta förlaget Capitol Music.

Läs mer om bakgrunden till låten här: http://www.edwardblom.se/edwards-varld/edwards-jullat-nu-lagar-vi-julen (Pressmeddelandet från skivbolaget finns här.)

Edward om ”Poppen Sie up 2”-middagen den 1 september

26 augusti, 2016 by Allting gott och alldeles för mycket Edward-evenemang Fester Knäppa grejer Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck Öl Restauranger Traditioner Tyskland Vardagsliv

Skärmavbild 2016-08-26 kl. 17.21.09

Ni har väl sett Edwards video i vilken han kapar en lägenhet vid Karlaplan, slänger in mäklaren som visar den och börjar laga hare med spätzle i köket?! Kolla annars här: https://www.youtube.com/watch?v=ukLzlx5SXqk

Genom appen AirDine kan vem som helst försöka boka en av de tolv platserna på en sådan middag, med sydtysk mat och skummande Weihenstephan-öl, med Edward som värd – på kvällen den 1 september. Läs vidare om hur bokningen går till, och när de olika platserna släpps, här: http://poppensieup.se

Här är utlåtanden om tillställningen från personer som var med på genrepet:

http://blogg.ng.se/tramsfrans/2016/08/hanger-med-edward-blom

http://www.devote.se/Foodstories/middag-med-edward-blom-och-weihenstephan-30540583

http://www.matochresebloggen.se/2016/08/airdine-sydtysk-middag-med-edward-blom.html

Och här är en text i Östermalmsnytt, bygg på en mailintervju med Edward:

http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/blom-bjuder-pa-mat-i-kapad-lagenhet-pa-ostermalm/aRKphy!AqY774ovEddH9OzWlTKg

Nedan är hela den långa versionen av mailintervjn, med frågor av reportern och svar av Edward!

Hur är det att äta middag med ett antal okända personer?

Det är trevligt och intressant. När man är på större fester hamnar man ju också ofta placerad långt från folk man känner och har folk man inte träffat tidigare omkring sig, likaledes när man äter middag på herrklubbar och föreningar – så det är inget konstigt. Här är vi dessutom förenade i intresset kring god mat och dryck. Ibland när man möter ”fans” på gatan kan det absolut bli konstigt, men när man sitter ner en hel kväll börjar folk snart förstå att man är en vanlig människa (om än lite originell) och inte någon tv-figur.

Hur brukar stämningen bli?
Jag har bara haft egna middagar med ”främlingar” några gånger tidigare. (Två gånger utauktionerade för välgörenhet, en gång som vinst vid en tävling som gjorde reklam för min dåvarande tv-serie ”Mellan skål och vägg” – och en gång på Bierhaus med flera gäster.) De gångerna har det varit väldigt trevligt. Men man har naturligtvis ett stort ansvar att det blir en lyckad kväll för gästerna. Vänner vet man ju är trevliga – men här har man ingen aning vilka det är som dyker upp.

Vem är Edward Blühm?
Edward Blühm är min Mr Hyde eller Hulken som jag ibland förvandlas till. Han talar en galen svensk-tysk rotvälska och är helt gränslös i sin jakt på att få till stora tyska middagar med massa öl och umpa umpa-musik. I en tidigare film bröt han sig in på restaurang Bierhaus mitt i natten och ordnade sin egen popup-restaurang ”Poppen-sie-up” med massa surkål. I den senaste filmen går han på lägenhetsvisning vid Karlaplan, stänger in mäklaren och tar över våningen och bjuder in till stor badisk middag via appen AirDine. Under middagen kommer jag dock vara mig själv och inte Edward Blühm, är kanske bäst att säga … Om inget oförutsätt händer förstås.

Kapat en lägenhet, varför?
Jag råkade bara få syn på skylten och tänka att det vore trevligt att se visningen då vi letar efter större. Väl där retade dock mäklaren upp mig genom att använda en anglicism, ”walk in closet” istället för det svenska ordet ”klädkammare” – vilket är så fånigt. Då förvandlades jag åter till Edward Blühm – och för Blühm var det självklart att kapa lägenheten, öppna en Weissbier och börja bjuda in folk över AirDine så han åter kunde få till en stor tysk fest.

Skulle du kunna bjuda hem okända personer till din egen lägenhet?
Det har jag gjort många gånger, men då har det varit vänners vänner, föreningskamrater, tv-producenter man ska ha möte med eller journalister som vill intervjua mig. Vi bor väldigt trångt med saker över allt, så att hålla restaurang hemma i egna lägenheten skulle inte funka – bättre då att kapa andras. Men bodde vi större skulle det gå.

Vad kommer ni att äta?
En fantastisk, mustig badisk gryta på hare med Spätzle, den godaste pasta-sorten i världen vilken stammar från Schwaben. Dessutom lite kallskuret – och massa Weissbier.

En middag i sydtysk anda, vad är bäst med det?

Det är gemytligt, uppsluppet, lantligt, gammeldags, med stora portioner god mat, fulla bägare och härlig blåsmusik.

Och om du fick välja helt fritt, vad skulle du då bjuda ett gäng Östermalmsbor på för middag?

Tysk mat ligger mig alltid varmt om hjärtat, men även svensk husmanskost och klassisk fransk mat. Ett gäng Östermalmsbor skulle jag gärna bjuda på något de inte brukar äta till vardags. Kanske hemlagad blodpudding, vilket är något helt annat än den man köper färdig i affärerna, stekt i gåsflott tillsammans med fläsk och äppelklyftor. Serverad med en flaska torr Madeira. Eller stekt nors – som var jättepopulär mat på Östermalm så länge folk hade hembiträden, men som blivit ovanligt sedan folk måste rensa alla de små fiskarna själva.

Mer om Edwards Sommar-program

25 juli, 2016 by Alla blogginlägg av Gunilla Kinn Betraktelser Bilder på Edward Edward-länkar Länkar Läsarfeedback Mat och dryck Mina tv- och radioprogram Musik Traditioner TV och radio

9b434f85-4a2d-423f-9939-7c19dff5430dTack för alla fina kommentarer om och reaktioner på Edwards Sommar!

Ni som eventuellt missat det, eller skulle vilja höra det igen, kan lyssna via Sveriges Radios hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751822?programid=2071

Som ni märkt/kommer att märka handlar Edwards Sommar-program i mycket liten utsträckning om mat och matlagning. Han skulle gärna göra ett så kallat Vinter-program med just ett sådant tema – så rösta gärna fram honom här (leta fram ”Blom, Edward” i listan): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6452527

Ros (och något lite ris) har strömmat in via sociala medier och alla slags traditionella medier. Så snart vi hinner, när det nu är, kommer vi att lägga upp några länkar till recensioner här på bloggen.

Edward har även fått en del lyssnarbrev. Här är ett utdrag ur ett av de längre:

”Eftersom många ungdomar känner till Dig, skulle Du vinna många gratispoäng genom att vara mer nyanserad inför alkoholens nackdelar.”

Och här är Edwards svar till denna lyssnare:

”Programmet var på intet sätt tänkt att vara ett propagerande för alkohol, jag ville bara berätta om mitt livs lyckligaste och värsta ögonblick. När man analyserar och ser i backspegeln så är det förvisso uppenbart att alkoholen funnits med i alla mina lyckligaste ögonblick – och det är väl därför mänskligheten har nyttjat alkohol i årtusenden: för att det på många personer ger en positiv effekt. Det är mitt livs historia. Att alkohol också har massa dåliga sidor har många berättat om, men det hade ingenting som har med min ungdomstid att göra utan skulle varit en helt annan historia.

Hade Sveriges Radio från början sagt till så skulle jag naturligtvis kunnat lägga in någon liten aspekt om olycksrisk, att en god vän haft problem med spriten etc. Nu hörde de av sig dagen innan och ville klippa ner (antagligen efter kritik utifrån), vilket var grunden att jag reagerade och att det började valsa runt i pressen. Jag tror inte folk reagerat på att det var så mycket tal om öl och vin om det inte blivit denna censurdiskussion innan.

Ett Sommarprogram ska vara en persons berättelse. Tidigare har sommarpratare t.o.m. tillåtits uppmana till revolution. Jag tror det vore extremt illa för vår demokrati om radio och press vore stängd för en åsikt som säkert halva folket delar, att alkohol gör många människor glada och har mer fördelar än nackdelar. Varför inte låta mitt sommarprat istället leda till debatt? Ju mer vi diskuterar frågor ju mer belysta blir dem. Kanske är det så att vissa personer blir lyckliga av alkohol, vissa olyckliga – det kan vara bra för ungdomar att känna till.

Folk hör av sig varje dag och har idéer på vilket sätt jag ska vara en förebild för ungdomar. Alla anser att vara en förebild för ungdomen är att propagera för deras åsikter. Jag är väl medveten om att jag som känd person kan ha viss påverkan på unga människor. Jag väljer därför att följa mitt eget samvete och mina egna ideal. Kan fler unga få uppleva mina fantastiska studentår som verkligen inte bara var ett superi utan där alkohol ingick som en liten del av kamratskap, traditioner, kultur, bildade diskussioner och eleganta måltider så är jag lycklig.”

Laga Edward Bloms Feuerzangbowle!

3 december, 2014 by Advent, Lucia och jul Allting gott och alldeles för mycket Edwards recept Mat och dryck Traditioner Tyskland Vin

Jul, FeuerzangbowleFeuerzangbowle är det milda glühweinets stygga kusin, med starkare kryddning och betydligt högre alkoholhalt – och brinner gör den också.

Bålen har säkerligen sina rötter i 1700-talet och hade nog, som liknande drycker, mer eller mindre glömts bort, om det inte vore för en bok och en film som fått namn efter bålen. Den har nått kultstatus bland tyska ungdomar som trots det krångliga tillredningssättet fortsatt att tillreda Feuerzangbowle till advent, jul- och nyårsfirande.

Ingredienser:

2 flaskor oekat rödvin
1 kanelstång
minst 4 dl mörk rom på minst 60 %
5–6 kryddnejlikor
2 stjärnanisar
(en del tillsätter även andra kryddor, vanligtvis muskot eller ingefära, men även lagerblad, enbär, svart te, äkta vanilj och kardemumma förekommer)

1 apelsin, ekologisk, skuren i tunna skivor 1 citron, skuren i tunna skivor
1 sockertopp på ca 500 g

 

Gör så här:

Blanda vin och kryddor samt de skivade citrusfrukterna. Värm vätskan till strax under sjudpunk- ten. Häll över bålen i en glöggryta med värmeljus eller brännare under.

Lägg ett litet galler på grytan och ställ sockertoppen på gallret.
Värm rommen en aning. Dränk in sockertoppen med rom och tänd på. Sockret ska brinna med stora, blåa lågor tills det helt smält ner i bålet.

Fortsätt ösa ny rom med hjälp av en bålslev i metall över sockret, så att det fortsätter brinna – men häll inte direkt ur flaskan så det tar eld! När sockret brunnit upp, släck ev. kvarvarande eld i bålen.

 

Anm.

Feuerzangbowle betyder eldtångsbål, och vill man vara riktigt traditionell ska man hålla sockertoppen med en eldtång medan den brinner istället för att ha den på galler – vilket dock kräver att man har en mycket hård sockertopp.

Sockertoppar (toppsocker) finns att köpa i livsmedelsbutiker i Tyskland, på Skansen, hos Stockholms Aeter & Essencefabrik och liknande ställen i Sverige.

Saknas rom på minst 60 % så häll 2 dl 40 %-ig mörk rom i bålen för smaken. Ös sedan sockertoppen med en annan sprit av rätt alkoholhalt, t. ex. absint eller grön chartreuse.

Receptet finns även med i julavsnittet i Allting gott och alldeles för mycket.

När Riesling rör min tunga blir jag åter 18

5 augusti, 2014 by Alla blogginlägg Bilder på Edward Edward Blom Riesling Trocken Edward Bloms livsmedel Mat och dryck Resor Traditioner Tyskland Vin

Moseldalen – Edgar Hermes i Trittenheim 4 Edward lågupplöstDenna krönika publicerades häromåret hos Vinklubben – men på grund av Edward Blom Riesling Trocken har den onekligen förnyad aktualitet!

Texten visar tydligt varför just Riesling-viner ligger Edward så varmt om hjärtat…

Porträttet av Edward tog jag, när vi tillsammans besökte Edgar Hermes’ Weingut i Trittenheim i Moseldalen i början av sommaren. Övriga bilder föreställer Edward vid Porta Nigra i Trier respektive människor, hallon- och vinfält i Moseldalen, tagna under samma resa.

/Gunilla Kinn Blom

Hösten efter att jag tagit studenten åkte jag, ännu inte 19 år fyllda, ner till den gamla kejsarstaden Trier i västra Tyskland för ett års universitetsstudier. Jag lärde mig tala tyska (om än med tveksam grammatik) men framförallt kom det att bli ett av mitt livs underbaraste år; präglat av stark vänskap, poesi, resor runt omkring i Europa, fester, nattlånga diskussioner om politik, religion, konst, filosofi och litteratur, storslagna matupplevelser, vuxenblivande – men inte minst av vin!

Förvisso hade jag smakat vin tidigare, men det var nu, ensam i Europa, jag på allvar steg in i vinets underbara värld. Och trots allt jag druckit senare är jag som en pavlovsk hund: när smaken av sötsyrlig Riesling vidrör min tunga är jag åter en 18-årig yngling med romantiskt klappande hjärta, som just flyttat hemifrån, rakt in i Europas hjärta – och för vilken livets alla dörrar ännu tycks stå välkomnande uppslagna på vid gavel.

Det var hösten 1989. Tyskland hade haft flera goda vinår, men priserna i den krisande tyska vinnäringen var låga – och den svenska kronan oförsvarligt hög: en D-Mark kostade bara 3,30 kr. En bra Kabinett kostade därför mindre än 30 kr hos odlaren längs med Mosel. Spätlese och Auslese låg på 10–20 DM, d.v.s. 35–70 kr! På vinfesterna kunde man unna sig ett glas Trockenberenauslese eller Eiswein för mindre än vad en flaska Green Pearl kostade på systemet.

Edward i Trier 2 lågupplöstJag tog ett beslut redan första veckan. Universitet hade bjudit alla utländska studenter till en vinprovning nere i “Staatliches” källare – än i dag en av de mest storslagna provningar jag upplevt. Likt Bibelns bröllopet i Kana hade de börjat med de enkla vinerna och sedan gått högre och högre upp i kvalitet. Många slogs ut på vägen, men tack vare min kroppshydda hade jag ännu full kontroll och urskiljningsförmåga när de riktiga rariteterna började serveras. Det var kärlek och hängivenhet! Och då fattade jag beslutet: Jag skulle inte göra av med mindre av mina studiemedel på vin i Tyskland än jag hade gjort ifall jag bott hemma detta år, istället skulle jag utnyttja de låga priserna till att bara dricka storartade viner!

Jag hoppade således raskt över alla Land- und Tafelweine och gick direkt på de höga predikaten. De flesta var söta, men alltid så fantastiskt balanserade, med enorm syra och kraftiga mineraltoner. Men förvånansvärt många odlare jäste även ut en del av sina sorter längre, så att de även gick att få som halv- eller heltorra.

Rieslingen, “druvornas drottning” som tyskarna kallar henne, var den stora kärleken. En lärare på universitetet skämtade om att jag tillhörde den gamla stammen studenter som “mest studerade för doktor Müller-Thurgau”, men just den druvan lärde jag mig snabbt att undvika. Jag varierade gärna Riesling med Elbling (som brukade säljas subventionerat i universitetsmatsalen vid diverse högtider), Kerner, vit och grå burgunder och Gewürztraminer …

På den tiden kände jag till vinodlare i varenda by mellan Trier och Bernkastel-Kues. När jag för några år sedan återvände [2010] hade jag tyvärr inte varit vid Mosel på ett decennium. Inne i Trier fanns ännu Staatliche Weinbaudomäne och Bischöfliche Weingüter, som nu även köpt upp min gamla storfavorit Friedrich Wilhelm Gymnasium (vinfirman som ursprungligen var ett jesuitdrivet gymnasium med sitt kapital placerat i vinodlingar, ett gymnasium som bl.a. hade Karl Marx som elev).

Moseldalen – Vid hallonfältet 6 lågupplöstUte i byarna var det enorma förändringar. På gott och ont. Gubbarna i jordiga arbetskostymer och gummorna i stora, blommiga klänningar som för 20 år sedan skötte fälten och vintillverkningen hade nu dragit sig tillbaka från den aktiva verksamheten. Nu var det de som (likt en gång deras föräldrar), tog hand om oss kunder som ringde på dörren och ville prova oss igenom sortimentet. Medan deras barn tagit över som vinmakare, en ny generation som inte lärt sig av sin fader att göra som man alltid hade gjort utan avlagt professionella vinexamina på tekniska universitet.

Tyvärr har många odlare i dag gått ifrån det tyska klassificeringssystemet, vilket var världens bästa. Förr kunde man direkt av etiketten se kvalitetsnivå, söthetsnivå och om det enligt vinförbundet eller delstatens professionella smakprovare utmärkte sig nog för medaljer av tre  olika nivåer. Man behövde knappt smaka på vinet för att veta om man skulle uppskatta det. Nu konkurrerar åtskilliga självuppfunna klassificeringar med den statligt fastställda.

Moseldalen – vinodlingar 1 lågupplöstBland det positiva var att de torra vinerna kommit i fokus. Om det förut var något som mest gjordes för en mindre grupp kännare, eller någon onkel med sockersjuka, hade de nu på 2010-talet blivit hur inne som helst. Odlarna har också lyckats svara på den inhemska efterfrågan på röda viner. De rödviner som fanns i Mosel förr i tiden var oerhört lätta och snarare mörkfärgade roséviner.  Nu tillverkas kopior av all världens rödviner i varenda källare. Och vurmen för de höga alkoholhalterna har även nått Mosel: medan jag som tonåring kunde ligga utmed flodstranden en het dag och svalka mig flaskvis med 7-procentiga viner utan att bli yr (förutom den gång jag fick solsting) – var det nu ofta det dubbla som gällde. Goda viner förvisso, och bra för vinnäringens ekonomi – men tråkigt att allt nuförtiden ska finnas överallt och smaka likadant på alla ställen.

Moseldalen – restaurangskylt lågupplöstMen även om priserna gått upp, kronan har fallit och vinnäringen blivit lite mindre romantisk finns det fortfarande många fantastiska skatter att upptäcka i Moselsdalens källare. Unna er mer än bara en dag i dalen, knacka på många dörrar, prova Er igenom flera sortiment och undvik turistfällorna så kommer Ni inte bara få en härlig semestervistelse utan också stora vinupplevelser. Och är det någon som mot förmodan har en flaska Rote Weinbergpfirsich Brand till salu så köp – om inte annat så för att sälja den vidare till undertecknad.

Edward Blom

Edward inviger 1800-talsveckan: Anno 1864 på Torekällberget

20 juni, 2014 by Arkiv och historia Edward-evenemang Traditioner

På söndag inleds en ny satsning på Södertäljes stolthet: 1800-talsveckan på Torekällberget (22–29 juni)! Tanken är att öka intresset för 1800-talet genom en särskild vecka, och att göra det till ett återkommande evenemang – likt exempelvis Medeltidsveckan på Gotland.

Veckan invigs nu på söndag 22 juni av Edward, som klipper bandet klockan 11! Kringelgummor, svärdslukare, torpare, borgare, bönder och en massa andra 1800-talsfigurer kommer på besök – och det blir loppcirkus! Alla som vill uppleva förrförra seklet är välkomna till Torekällberget nästa vecka, gärna i tidstypiska kläder.

Läs mer här:

http://www.sodertalje.se/Se–gora/Dolda-sidor/Torekallberget/1800talsveckan

http://www.mynewsdesk.com/se/sodertalje_kommun/pressreleases/edward-blom-inviger-tidsresan-till-1864-1010635

Intervju med Edward Blom i midsommaraftonens Länstidningen: http://lt.se/kulturnoje/1.2533069-edward-blom-inviger-1800-talsveckan

Gunilla Kinn Blom

Hensexa för Ola Wong

11 maj, 2014 by Alla blogginlägg Edward-evenemang Edwards recept Fester Knäppa grejer Mat och dryck Traditioner

Sent, sent på lördagskvällen den 10 maj var det världspremiär för två nya cocktails i en lägenhet i Sofia i Stockholm. Där och då skapade Edward Blom unika drinkar för ett alldeles unikt evenemang: Ola Wongs hensexa.

Recepten kommer i ett separat inlägg. Först en bakgrund om hur vi känner Ola – som är en av rätt många vänner som jag fått genom att intervjua dem.

Jag hade hoppats på att få träffa Ola Wong första gången i Shanghai, när jag var på reportageresa i Kina försommaren 2004. Tidningen Journalisten hade beställt ett porträtt av Ola, med anledning av hans bok ”No, I’m from Borås” som hade fått fina recensioner – dock utan att dess upphovsmän (förutom Ola även fotografen Magnus Laupa) hade fått så mycket uppmärksamhet. Då bodde han sedan några år i Shanghai, men just den vecka jag var där hade han dragit iväg på reportageresa i Östturkestan – så vi sågs istället i slutet av sommaren, i Björkhagen i Stockholm.

Ola bjöd på fantastisk kinesisk mat under intervjun, och det blev ett bra samtal. Men när jag senare, inför deadline, skickade mitt utkast till texten hade han så många synpunkter på innehåll och formuleringar att jag har för mig att det krävdes ett 50-tal (!) mail mellan våra respektive hem i Shanghai och New York innan han blev nöjd.

Det är inte precis en intervjuares önskedröm med en sådan besvärlig intervjuperson – men den intensiva mailväxlingen ledde onekligen till att vi lärde känna varandra. Därnäst sågs vi igen på Gräv-konferensen i Helsingborg våren 2005, och senare har vi hängt med varandra och med andra kolleger och vänner i New York, i Bombay, i Goa, i Peking och såklart i Stockholm. Och i Visby och säkert någon annanstans som jag har glömt. Edward har vid det här laget också träffat Ola en massa gånger.

Snart är det dags för Olas bröllop – i Trondheim – och med anledning av det hade vi i lördags en hensexa för honom. Någon döpte alltså om svensexan, med anledning av det höga antalet kvinnliga deltagare, och den fick vissa möhippeliknande inslag såsom en danskurs, dansuppvisning och en förinspelad intervju med den blivande bruden. Men Edward såg till att det ändå blev några traditionella svensexegrejer – bland annat fick Ola dricka Bierjunge, och så blandades det drinkar. Läs mer om dem i nästa blogginlägg!

/Gunilla Kinn Blom