Archive by Author

Edward Bloms låt ”Nu lagar vi julen”

5 december, 2016 by Advent, Lucia och jul Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Bilder på Edward Knäppa grejer Mat och dryck Musik

edward-blom_nu-lagar-vi-julen1Är det något Edward verkligen älskar så är det julen: julfirandet och inte minst julens mat och drycker! Ingen kan som han gå igång på de svenska jultraditionerna, och det är något han ofta håller föredrag och skriver texter och debattartiklar om. En av Edwards lyckligaste stunder var när han för några år sedan besökte en one dollar-store i Harlem i New York och kunde fylla en hel kundvagn med glittriga julgransdekorationer…

I samarbete med Virgin Records Sweden och Capitol Music Group Sweden har Edward nu släppt en alldeles egen jullåt: ”Nu lagar vi julen”. Låten finns på Spotify, och ni kan lyssna på den här: https://play.spotify.com/album/20Jqv3v4kriVCV8fwTiezE (eller: sök på Edwards namn i Spotify).

Låtens text har skrivits av Kent Olsson och Edward själv; övriga upphovsmän är Thomas G:son och Jimmy Jansson.

”Allting gott och alldeles för mycket”, som är ett återkommande tema i låten ”Nu lagar vi julen”, är för övrigt ett uttryck Edward Blom en gång råkade kläcka spontant om en räkmacka. Det blev snart ett motto för honom, och passar förstås utmärkt för att beskriva även ett julbord i hans anda.

”Nu lagar vi julen” följer en lång musiktradition med kombinationen av härlig melodi och en underbar, humoristisk text. Vi tänker oss en blivande svensk julklassiker, i stil med ”Vår julskinka har rymt” och ”Mer jul”! Hoppas att ni tycker lika mycket om ”Nu lagar vi julen” som vi gör. 🙂

Kalvinism och katolicism är vitt skilda begrepp

21 november, 2016 by av Gunilla Kinn Film Mediekritik Religion/teologi

ska%cc%88rmavbild-2016-11-21-kl-12-28-06I min gamla, mångåriga blogg ”Gunillas dagbok” (som ursprungligen startades i New York 2005) skrev jag ofta mediekritiska inlägg. På grund av tidsbrist lägger jag sällan upp särskilt många sådana numera, men ibland får jag ett litet ryck.

Denna gång är rycket inspirerat av ett färskt Facebookinlägg av journalisten Andreas Henriksson om hur våra kolleger förletts att skriva om ”påvens ungdomsvän Carlos” –  tydligen en förvanskning av denne Carlos själv – och hur det i vissa fall lett till självprövning och avpublicering, men i andra fall inte. ”… jag som är luttrad av att svenska medier inte erkänner andra fel än felaktigt stavade namn och fel titel ser detta som ett stort litet steg i det tysta för DN”, kommenterar Henriksson avpubliceringen.

Detta inlägg handlar inte om en falsk och svårkollad story, utan om ett faktafel som i mångas ögon kanske bara är snäppet värre än ”felaktigt stavade namn” – men som är nog så irriterande.

Häromdagen (fredagen den 18 november 2016) visades filmklassikern Breaking the Waves av Lars von Trier i SVT2. Om den filmen finns mycket att säga, och mycket av filmens innehåll är öppet för tolkningar – vilket fick mig att nyfiket finkamma nätet i jakt på recensioner och texter från tiden det begav sig, det vill säga omkring 1996 då filmen hade premiär och åren därpå.

Bland mycket annat hittade jag denna recension från 23 augusti 1996 (årtalet står inte på sajten, men jag utgår från att det var då den publicerades): http://wwwc.aftonbladet.se/puls/film/9634.html Början av texten visas som skärmdump här i inlägget. Tyvärr innehåller den ett grovt faktafel, som Aftonbladet borde rätta i arkivet/på nätet – nämligen i meningen [min fetstilsmarkering]:
”En historia om kärlek, sex och religion, som utspelas på 1970-talet, i ett litet skotskt samhälle starkt präglat av den katolska kyrkan.”

Men hela poängen med filmen är ju att både huvudpersonen Bess och samhället hon lever i snarare präglas av den stränga religionstolkningen i sin församling, som enligt exempelvis Wikipedia ska föreställa en del av ”Free Scottish Presbyterian Calvinist church”, en frikyrka som grundades 1893 och som har haft ett av sina starkaste fästen i skotska Högländerna.

Kalvinism, alltså; i detta fall en rätt extrem variant av protestantism. Alltså inte alls katolska kyrkan.

Detta är förstås helt centralt i filmen; tänk till exempel på den starka symboliken med kyrkklockorna i början och i slutet. Skulle inte tro att det finns katolska församlingar som plockar bort sina klockringningar … eller inte tillåter alkoholkonsumtion, för den delen (apropå en annan av filmens starka poänger, nämligen under bröllopsfesten där en vän till brudgummen dricker öl medan brudens morfar betraktar honom ogillande och dricker något som ser ut som skulle kunna vara äppelmust).

Nej, det är uppenbart för åskådaren att kyrkan det handlar om i filmen inte är den katolska. Tyvärr är det vanligt med missuppfattningar gällande trossamfund i svensk press, och katolska kyrkan är gissningsvis ett av de mest drabbade. Hur det kunnat bli så fel i recensionen, och att det inte har rättats på 20 år (jag kan knappast vara den första som reagerat) är en gåta. Därmed inte sagt att Bess inte skulle ha kunnat bli utstött även ur ett strängt katolskt samhälle …

Men visst måste tidningar se till att rätta även gamla faktafel, när de är av betydelse  (finns det förresten betydelselösa faktafel?) … Svenska medier är dock tyvärr enligt min – och Andreas Henrikssons – erfarenhet ganska dåliga på att bry sig om att göra sådana rättelser. Något de måste ompröva, nu när gamla texter har längre liv än någonsin genom digitala arkiv. Jag skrev i fredags en kommentar om detta hos Aftonbladet, varav detta inlägg är en bearbetning, och hoppas att de så småningom reagerar (det har till dags dato inte kommit något svar på kommentaren).

För övrigt är Lars von Trier själv katolsk konvertit. Han har poängterat att han i Breaking the Waves inte varit ute efter att kritisera någon särskild religion, bara de uttryck religionsutövning kan ta sig (som hos äldstebröderna i församlingen i filmen):

”My intention was never to criticize any particular faith, like the one in this Scottish setting. That doesn’t interest me at all. It’s too easy, and it’s not something I want to get involved in. Cultivating a point of view that’s easily accessible and generalized, it’s like fishing in shallow water.”

som han säger i en intervju med filmkritikern Stig Björkman.

Medierna i P1 sprider själva myter

22 oktober, 2016 by Advent, Lucia och jul Alkoholpolitik Mat och dryck Politik TV och radio Vin

Det hördes slammer från frukostbrickan och prassel från paket. Några av årets bästa minuter, när man väntar på att familjen ska komma in sjungande och gratulera på födelsedagen. Tyvärr gjorde jag misstaget att under tiden göra en sökning på mobilen, och plötsligt ersattes födelsedagsmyset med hjärtklappning och en klump i magen. Jag skulle tydligen komma att tecknas som mytbildare i P1:s Medierna, apropå att förbudet mot att kalla glögg ”glögg” inte stämmer enligt EU.

I programbeskrivningen likställdes myten om mördarclowner, och olika myter om EU-förbud vilka medvetet spritts av en engelsk EU-motståndare, med historien om EU och glöggen. Jag, som är en stark anhängare av Europatanken sedan tonåren, framhävdes således som en mytbildare som gick en engelsk EU-hatares ärenden.

Fastän detta avsnitt av Medierna handlade om myter får man dock säga att programmet gör sitt bästa för att själv skapa myter.

Infiltrerade brittisk EU-hatare Livsmedelsverket?
I programmet inleder Medierna med att säga att ”glöggförbudet var en myt”, att nyheten ”självklart” inte stämde, och tar flera exempel på hur jag ändå spridit detta – och använt övertoner (vilket är en dödssynd i mångas ögon).

Av senare delen av reportaget framgår det dock att glöggförbudet inte alls var en myt. Livsmedelsverket hade förbjudit användandet av begreppen ”vinglögg” och ”starkvinsglögg” med hänvisning till EU-regler, och Systembolaget hade därför de facto tvingat företag att ändra sina etiketter.

Att det skulle vara den brittiske EU-hataren som låg bakom svenska Livsmedelsverkets agerande tror jag knappast Medierna menar. Ändå klumpar Medierna ihop detta fall med andra, som sägs ha byggt på avsiktlig desinformation och ryktesspridning av politiska syften. Men i detta fall har svenska myndigheter faktiskt ändrat reglerna — då är det knappast en myt.

Att sedan lyfta fram att ”Edward Blom förespråkat EU-utträde” är precis samma usla användande av källor som Medierna kritiserar andra för. Jag skrev en tweet i upprörd, men uppenbart skämtsam, ton: ”Nä nu djävlar är det krig! Vi har gjort glögg på sädessnaps & rödvin i 500 år. Dra tillbaks eller swexit!!!!”. Jag kan upplysa Medierna att jag inte heller menade att vi bokstavligen skulle ta de sista resterna av vårt lilla försvar och anfalla övriga Europa. Det hela var naturligtvis en omskrivning, på ett begränsat utrymme, för att jag såg oerhört allvarligt på förbudet och att det är just denna typ av regler som skadar EU:s anseende och har bidragit till dagens kris. En tweet måste formuleras snärtigt och roligt om den ska få spridning, men hade Medierna gått igenom de tre intervjuer jag gjorde för Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio P4 Extra kunde de ha märkt att jag där inte sa att vi skulle lämna EU bara för glöggen, även om jag betonade vilket oerhört övergrepp det verkade handla om.

Kan EU inte skriva eller Livsmedelsverket inte läsa?
Det stora misstaget hade alltså skett av svenska myndigheter, som i ett år hållit på med dessa regeländringar p.g.a. en misstolkning av EU:s regler. Det är skandalen som borde tas upp! Enligt SvD:s uppföljningsartikel har jurister på såväl Livsmedelsverket och Systembolaget som Altia (som saluför glöggen Blossa) kommit fram till samma, felaktiga, tolkning. Men om detta har det inte talats mycket.

Här uppkommer många frågor: Beror det på att EU medvetet formulerar sig dubbeltydigt i hopp om att få igenom förbud i flera länder, men sedan ändå kunna friskriva sig ifall det uppkommer debatt? Uppenbarligen har EU inte brytt sig ett dyft att under detta år informera Livsmedelsverket och Systembolaget om att de har feltolkat reglerna. Eller skriver EU dubbeltydigt för att franska vinlobbyn ska tro att de fått igenom sin vilja fast de inte har det? Eller är de bara oförmögna att formulera läsbar text? Eller är det svenska myndigheter som är extremt inkompetenta och inte klarar av att förstå EU:s texter? Uppenbart har dialogen mellan EU och Sverige misslyckats kapitalt i detta fall.

SvD:s misstag
Tyvärr bidrog min favorittidning Svenska Dagbladet starkt till den uppkomma situationen, då de skrev att man inte skulle få sälja vin med ej vinbaserad sprit som ”glögg”, fast det som Livsmedelsverket gått ut med var att man inte fick sälja ”vinglögg” och ”starkvinsglögg” under dessa namn. Såväl vinglögg som starkvinsglögg är moderna, larviga produktbeteckningar uppfunna av Systembolaget, och inget någon skulle lägga två tweeter i kors för att försvara.

”Glögg”, däremot, är ett historiskt namn på en historisk dryck innehållande vin, kryddor och sprit, och som kulturhistorisk dryck oerhört värd att försvara. I SvD:s ursprungliga artikel skrivs ömsom ”vinglögg” och ”spritglögg” men ömsom bara ”glögg”, och i rubriken har man naturligtvis valt den kortare varianten.

Demokratisk debatt vs mytbildning
Det talas extremt mycket om faran med mytbildning och twitterstormar numera. Samtidigt har vi aldrig haft en så levande demokratisk debatt som vi fått tack vare de sociala medierna. Vanliga medborgare kan sitta hemma och skriva ner sina tankar och därigenom påverka hela befolkningen. Politiker, tjänstemän och lobbyister utmanas numera ständigt av privatpersoner. Detta är i grunden något mycket positivt, även om baksidan är att myter och felaktigheter kan spridas.

I vår jakt mot mytbildningar får vi inte ställa absurda krav på dem som twittrar. Att inte slentrianmässigt retweeta vidare något utan att kolla länken till artikeln eller fundera på om det låter rimligt kan man absolut kräva. Men en privatperson som undertecknad måste kunna lita på svenska dagstidningar och svenska myndigheter som källor.

En vanlig människa som skriver tweets när den väntar på bussen kan inte behöva ägna sin obetalda fritid åt att ringa och stämma av med EU-kommissionen eller läsa juridiska handlingar och dokument på franska och engelska. Ställer vi sådana krav upphör hela debatten och överlåts till politiker, tjänstemän och lobbyister. Man måste kunna läsa en artikel i vår mest seriösa dagstidning och sedan utgå från den. Likaledes måste man kunna utgå från beslut svenska myndigheter har fattat utifrån sina tolkningar av EU:s regler. Det är inte rimligt att en privatperson obetalt ska göra mer research än en stor nyhetsredaktion eller en gigantisk myndighet. Att kräva det är samma sak som att kväsa all debatt och kräva att medborgarna håller tyst.

Min roll i demokratin
Mitt specialområde är att veta hur svensk mat och dryck sett ut i århundraden, och mitt ansvar därför att försvara dessa kulturhistoriska rätter och drycker med alla tillgängliga metoder när jag läser i tidningen att deras benämning ska förbjudas. Det är min lilla, men viktiga, roll i demokratin som välkänd privatperson med många följare. Att kolla källorna (stämma av med svenska myndigheter) är den avlönade tidningsredaktionens uppgift, och att tolka originaldokumenten är de avlönade svenska myndighetsjuristernas uppgift. EU:s uppgift är att lära sig skriva, så att deras medlemsländers främsta jurister förstår vad de menar.

EU-kommissionens talesperson kläckte ett bisarrt uttalande i Mediernas inslag. Det gick i princip ut på att om man hör en politiker eller tjänsteman vilja göra något som verkar helt galet ”som att förbjuda glögg med sprit i”, då kan man också räkna med att det bara är en myt. Jag kan inte tänka mig ett värre samhälle än om medborgarna skulle börja följa denna uppmaning. Då är det betydligt bättre för demokratin att folket ibland gör en fjäder till en höna – för varje twitterstorm gör makten lite ödmjukare.

Edward Blom

gastronom och kulturhistoriker

Edward för allmänheten under hösten 2016

1 september, 2016 by Allting gott och alldeles för mycket av Gunilla Kinn Edward Blom Riesling Trocken Edward-evenemang Fester Föredrag Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck Presenttips Restauranger Stockholms stadsplanering Vin

Ikväll den 1 september går Edward Bloms andra ”Poppen-Sie-Up”-middag av stapeln, i en lägenhet i Stockholm! Biljetterna till detta evenemang är sedan länge slutsålda. Vem vet, kanske dyker något liknande upp i framtiden igen?!

Men, det finns fler möjligheter att ta del av Edwards kunskaper och kulinariska färdigheter under hösten. Här nedan är ett preliminärt program för de evenemang som är öppna för allmänheten. Inlägget uppdateras under hösten, ifall enstaka nya punkter tillkommer. (Edward är dock delvis föräldraledig under hösten, och även upptagen med diverse andra projekt, så hans schema är redan i stort sett fulltecknat.)

 

Onsdagen den 7 september, på eftermiddagen, talar Edward om fastigheter och fastighetsutveckling ur ett mat- och livsmedelshandelsperspektiv, i ett arrangemang av tidningen Fastighetsvärlden på Grand Hotel i Stockholm. Seminariedagen är för branschfolk och kostar en bra slant att få tillträde till, men är i princip öppet för vem som helst. Mer information: http://www.fastighetsvarlden.se/seminarier/kopcentrum-butiker-2016

Torsdagen den 22 september klockan 16.45–17.05 är Edward en av flera deltagare i ett panelsamtal om ”mat, det dukade bordet och livsstil” på NK (Hamngatan 18-20 i Stockholm) under vinjetten NK Talks. Öppet för alla utan kostnad, i Ljusgården! Mer information: http://www.nk.se/stockholm/evenemang/nk-talks/nk-talks-22-september

Lördagen den 1 oktober är han middagsvärd på Eriksberg Vilt & Natur i Blekinge, på ett evenemang med föredrag och middag öppet för allmänheten. Läs mer om bokningar på Eriksbergs hemsida!

Fredagen den 7 oktober dyker Edward upp i Sundsvall, i samband med att det anrika stadshotellet Hotel Knaust, Sundsvalls stolthet, firar 125 år med en kväll med delvis centraleuropeiskt tema. Både Gunilla Kinn och Edward Blom står på scenen, och en meny med tre rätter ur ”Allting gott och alldeles för mycket” samt ”Kokkonst för livsnjutare” serveras. Läs mer här (evenemanget är dock redan så gott som fullbokat):

Dessutom samarbetar Edward under hela hösten (t o m slutet av november) med nöjespalatset Wallmans, på Blasieholmen i Stockholm. Där serveras en överraskningsmeny med sex rätter ur hans fatabur (se kokböckerna ovan) och även ett särskilt Edward Blom-dryckespaket. Wallmans serveringspersonal står för underhållningen kring borden och på scen. Läs mer och boka här: wallmans.se

I övrigt lär Edward dyka upp i TV-rutan och i etern då och då. Vi informerar i olika sociala medier om vad som är på gång, inte minst på vårt företags Facebooksida! Missa inte heller Edwards YouTubekanal, och följ honom på Instagram och på Twitter.

Edward om ”Poppen Sie up 2”-middagen den 1 september

26 augusti, 2016 by Allting gott och alldeles för mycket Edward-evenemang Fester Knäppa grejer Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck Öl Restauranger Traditioner Tyskland Vardagsliv

Skärmavbild 2016-08-26 kl. 17.21.09

Ni har väl sett Edwards video i vilken han kapar en lägenhet vid Karlaplan, slänger in mäklaren som visar den och börjar laga hare med spätzle i köket?! Kolla annars här: https://www.youtube.com/watch?v=ukLzlx5SXqk

Genom appen AirDine kan vem som helst försöka boka en av de tolv platserna på en sådan middag, med sydtysk mat och skummande Weihenstephan-öl, med Edward som värd – på kvällen den 1 september. Läs vidare om hur bokningen går till, och när de olika platserna släpps, här: http://poppensieup.se

Här är utlåtanden om tillställningen från personer som var med på genrepet:

http://blogg.ng.se/tramsfrans/2016/08/hanger-med-edward-blom

http://www.devote.se/Foodstories/middag-med-edward-blom-och-weihenstephan-30540583

http://www.matochresebloggen.se/2016/08/airdine-sydtysk-middag-med-edward-blom.html

Och här är en text i Östermalmsnytt, bygg på en mailintervju med Edward:

http://www.stockholmdirekt.se/nyheter/blom-bjuder-pa-mat-i-kapad-lagenhet-pa-ostermalm/aRKphy!AqY774ovEddH9OzWlTKg

Nedan är hela den långa versionen av mailintervjn, med frågor av reportern och svar av Edward!

Hur är det att äta middag med ett antal okända personer?

Det är trevligt och intressant. När man är på större fester hamnar man ju också ofta placerad långt från folk man känner och har folk man inte träffat tidigare omkring sig, likaledes när man äter middag på herrklubbar och föreningar – så det är inget konstigt. Här är vi dessutom förenade i intresset kring god mat och dryck. Ibland när man möter ”fans” på gatan kan det absolut bli konstigt, men när man sitter ner en hel kväll börjar folk snart förstå att man är en vanlig människa (om än lite originell) och inte någon tv-figur.

Hur brukar stämningen bli?
Jag har bara haft egna middagar med ”främlingar” några gånger tidigare. (Två gånger utauktionerade för välgörenhet, en gång som vinst vid en tävling som gjorde reklam för min dåvarande tv-serie ”Mellan skål och vägg” – och en gång på Bierhaus med flera gäster.) De gångerna har det varit väldigt trevligt. Men man har naturligtvis ett stort ansvar att det blir en lyckad kväll för gästerna. Vänner vet man ju är trevliga – men här har man ingen aning vilka det är som dyker upp.

Vem är Edward Blühm?
Edward Blühm är min Mr Hyde eller Hulken som jag ibland förvandlas till. Han talar en galen svensk-tysk rotvälska och är helt gränslös i sin jakt på att få till stora tyska middagar med massa öl och umpa umpa-musik. I en tidigare film bröt han sig in på restaurang Bierhaus mitt i natten och ordnade sin egen popup-restaurang ”Poppen-sie-up” med massa surkål. I den senaste filmen går han på lägenhetsvisning vid Karlaplan, stänger in mäklaren och tar över våningen och bjuder in till stor badisk middag via appen AirDine. Under middagen kommer jag dock vara mig själv och inte Edward Blühm, är kanske bäst att säga … Om inget oförutsätt händer förstås.

Kapat en lägenhet, varför?
Jag råkade bara få syn på skylten och tänka att det vore trevligt att se visningen då vi letar efter större. Väl där retade dock mäklaren upp mig genom att använda en anglicism, ”walk in closet” istället för det svenska ordet ”klädkammare” – vilket är så fånigt. Då förvandlades jag åter till Edward Blühm – och för Blühm var det självklart att kapa lägenheten, öppna en Weissbier och börja bjuda in folk över AirDine så han åter kunde få till en stor tysk fest.

Skulle du kunna bjuda hem okända personer till din egen lägenhet?
Det har jag gjort många gånger, men då har det varit vänners vänner, föreningskamrater, tv-producenter man ska ha möte med eller journalister som vill intervjua mig. Vi bor väldigt trångt med saker över allt, så att hålla restaurang hemma i egna lägenheten skulle inte funka – bättre då att kapa andras. Men bodde vi större skulle det gå.

Vad kommer ni att äta?
En fantastisk, mustig badisk gryta på hare med Spätzle, den godaste pasta-sorten i världen vilken stammar från Schwaben. Dessutom lite kallskuret – och massa Weissbier.

En middag i sydtysk anda, vad är bäst med det?

Det är gemytligt, uppsluppet, lantligt, gammeldags, med stora portioner god mat, fulla bägare och härlig blåsmusik.

Och om du fick välja helt fritt, vad skulle du då bjuda ett gäng Östermalmsbor på för middag?

Tysk mat ligger mig alltid varmt om hjärtat, men även svensk husmanskost och klassisk fransk mat. Ett gäng Östermalmsbor skulle jag gärna bjuda på något de inte brukar äta till vardags. Kanske hemlagad blodpudding, vilket är något helt annat än den man köper färdig i affärerna, stekt i gåsflott tillsammans med fläsk och äppelklyftor. Serverad med en flaska torr Madeira. Eller stekt nors – som var jättepopulär mat på Östermalm så länge folk hade hembiträden, men som blivit ovanligt sedan folk måste rensa alla de små fiskarna själva.

Sommar, farligt vin och censur

27 juli, 2016 by Alkoholpolitik Edward-länkar Edwards egna artiklar Knäppa grejer Mat och dryck Mina tv- och radioprogram Politik TV och radio Vin

AV EDWARD BLOM

Eftersom det i flera medier förekommit ett antal felaktiga uppgifter kring min ”Sommar-affär” och jag blivit anklagad för att komma med falska anklagelser om censur, varit småaktigt kränkt, inte förstå redaktörens roll (exempelvis i dagens Dagens Nyheter) etc. känner jag mig nödgad att förtydliga det hela. Slutligen skulle jag även önska föra debatten in på dess kärnfråga: alkoholparagrafen i det statliga sändningstillståndet.

 

Jag motsätter mig inte redaktionella ingrepp
Alla texter behöver en utomstående som går igenom dem med friska ögon och stor rödpenna. Så skedde naturligtvis även med mitt Sommar-manus. Jag är inte så högmodig att jag tror att det var perfekt av sig självt. Min producent (vari det även ingår att vara manusredaktör) Karsten Thurfjell återsände det med många förslag på både kortningar och tillägg, och en del andra redigeringar, som jag naturligtvis tog till mig. Det blev några vändor fram och tillbaka, tills vi båda var nöjda.

 

Jag har inte felaktigt anklagat SR för censur
Manuset levererades först till producenten den 4 april och skickades i sin slutform till övriga redaktionen i maj. Programmet spelades in den 15 juni.

På eftermiddagen den 20 juli, mindre än ett dygn innan programmet ska sändas, har jag semester och befinner mig på en släktträff. Då ringer programchef Bibi Rödöö som är högsta ansvarig för Sommar-programmen och vill klippa bort en del saker i mitt program. Det handlar om enstaka ord och meningar för att ändra betydelsen. Anledningen, säger hon, är att programmet är för positivt till alkoholrus och därför strider mot Sveriges Radios sändningstillstånd.

Ännu medan vi pratar twittrar jag: ”Och nu dagen innan mitt Sommar ringde SR och ville censurera det inspelade programmet . Vi försöker hitta en kompromiss. #sommarip1 ”.

Nyhetsbyrån TT skrev sedan att Edward Blom ”anklagar” SR för censur. Jag såg det inte som ett anklagande, utan som en beskrivning av vad de ville göra. Att klippa bort enstaka ord här och där i ett färdigt program för att ändra andemeningen kan absolut beskrivas med ordet ”censur”. Slår man upp ”censur” i Svenska Akademiens Ordbok (SAOB) framgår att det inte alls är förbehållet diktaturers statscensur eller olaglig censur – ett exempel talar till och med om en festskriftskommitté som idkar censur på texterna. Även ickeofficiella ordböcker såsom Wikipedia förklarar ordet på ett liknande sätt.

Jag anklagade således inte Sveriges Radio för otillåten censur. Däremot var det språkligt helt adekvat att beskriva bortklippande av enstaka ord för att ändra andemeningen med verbet ”censurera”. Att ordet juridiskt har en snävare innebörd, liksom möjligen inom journalisters fackspråk, innebär inte att jag inte får använda det i en mer allmän bemärkelse. Det är således inte OK att beskylla mig för falska anklagelser, som gjorts i Dagens Nyheter och flera andra medier.

 

Misstänker kritik utifrån?
Personligen tror jag faktiskt inte att programchefen hade varit så sent ute att hon lyssnade på mitt program först dagen före sändning. Det tar 45 minuter utan musik och hade funnits inspelat i över en månad. Manus, som hade gått ännu snabbare att ögna igenom, hade alltså funnits tillgängligt sedan i våras. Att det förekom en hel del tal om alkohol i programmet hade även diskuterats av redaktionen och jag hade minskat ner det – men då trodde jag det var av stilistiska anledningar. Det var ju även rätt uppenbart att mitt program skulle beröra alkohol i positiva ordalag, så om hon varit nervös kring detta borde hon ju i så fall ha prioriterat att lyssna på just mitt program där det fanns en stor riskfaktor.

Sommar-programmet skickas ut till journalister som ska recensera dagen innan. Det skulle inte alls förvåna mig om det var kritik utifrån (läs: nykterhetsrörelsen) som då inkom, som gav någon SR-chef kalla fötter. För det talar att det skulle räcka med att visa att de agerat genom att ta bort några saker eller lägga till något. Vid mitt besök på Radiohuset framkom även att frågan engagerade högre chefer än Sommars programchef. Detta är naturligtvis inte konstigt, då Sveriges Radio faktiskt har ett sändningstillstånd där det är förbjudet att tala gott om vin. Om så är fallet är det dock väldigt synd om Bibi Rödöö som fick ta på sig hela skulden och be om ursäkt för att hon lyssnade så sent på programmet.

 

Varför jag blev yr
Att jag även twittrade att jag mådde dåligt och blev yr, som feltolkats på flera håll, berodde på att jag fick en panikkänning av samtalet. Jag hade äntligen gått på semester efter en tuff vår och försommar, när jag både varit pappaledig och ändå haft massa jobb på kvällarna. Jag är något av en perfektionist som aldrig någonsin gjort en ändring i en text, bok, tv-program eller annan produktion i sista stund dagen innan. Börjar man ändra någonstans uppstår genast nya fel och allting blir galet. Att få ord bortklippta här och där i ett genomarbetat, färdiginspelat program där jag talar om mina innersta känslor och starkaste personliga upplevelser, utan att ha möjlighet att tänka efter eller lyssna på slutversionen, kändes fruktansvärt.

Samtalet från Rödöö innebar dessutom ett starkt känslomässigt tryck. Alla på redaktionen älskade ju mitt program, sade hon, vi hade det ju så trevligt tillsammans – varför inte bara låta dem ta bort de där orden och hålla tyst om allt, så att alla vi inblandade kunde fortsätta att ha ett så fint förhållande?! Det var en fruktansvärt jobbig situation. Jag såg framför mig hur jag riskerade att programmet, som jag lagt så mycket tid och kärlek på, nu inte skulle sändas alls för att jag sa nej, men å andra sidan ville jag inte gå med på att låta någon gå lös med en sax i det, i detta sena skede. Jag var även oerhört chockad över att det fanns en så hemsk regel i sändningstillståndet.

 

Vad som skulle klippas bort
Följande tre stycken ville Sveriges Radio göra ingrepp i. Det som står struket var det de ville klippa bort.

„Jag var vildast, barnsligast och galnast. Alkohol fungerade på mig som ett extremt uppåttjack. Jag var euforisk, lycksalig, flygande.”

”Liksom med Trier-vännerna innebar mötena med solipsisterna en sanslös blandning av druckna, euforiska upptåg och djupa, seriösa samtal.”

”Kneipen var fylld av 1800-talsromantik, uppsluppen studentikositet, ordensliknande ritualer, spontan elokvens, sångarglädje och kraftigt berusande under ordnade, utdragna former. Knappast ett sätt att umgås som passar alla … ”.

Det sista stycket hade naturligtvis låtit helt idiotiskt om man skulle ha klippt bort ”… och kraftigt berusande…”, men i samtliga tre fall hade innebörden av mina upplevelser ändrats.

 

Tillägget om alkoholens biverkningar
Vi fick ju dock till en kompromiss, där jag istället fick avbryta min semester och åka in till Radiohuset för att spela in ett tillägg om alkoholens negativa sidor:

”Och här måste jag även inflika att jag i detta program berättat om allt härligt alkoholen lett till i mitt liv. Naturligtvis har den även lett till många dumheter och saker jag ångrar. Drick med måtta och var rädda om er – särskilt om ni är unga!”

Jag kan stå för de raderna också, även om jag fann det oerhört fånigt att behöva lägga till dem.
Sveriges Radio sade i intervjuer att detta var en del som tidigare funnits i manus och fallit bort på vägen. Så var inte riktigt fallet. Jag hade haft en formulering om alkoholens negativa sidor – men det riktigt lustiga är att den hade min producent bett mig ta bort! Direkt efter texten om att alkohol gjorde mig euforisk (se ovan) hade jag från början tänkt att säga följande:

”Ibland gick det över styr, som när jag drack mig så berusad att jag somnade i ett parkeringshus, åt upp Esthers krukväxt, när jag föll ner på ett järnvägsspår, stal ölsejdlar från en krog till alla flickor i tyskklassen. Eller när min engelske vän klättrade upp på statyn över S:t Petrus och blev tagen av polisen. Tur att jag inte kunde klättra.”

 

Statligt åsiktsförbud – vad diskussionen borde handla om
Alla jag träffade på Sommar-redaktionen har varit fantastiskt trevliga. Det har varit underbart att få spela in ett Sommar! Jag är inte sur på någon i efterhand. Att jag skriver denna text är bara för att klargöra allt – när historien nu fortsätter att valsa runt i pressen, och jag och Bert Karlsson dessutom klumpas samman fast det är olika saker vi varit med om.

Det intressanta och viktiga som kommit fram av den här historien, och som vi bör fortsätta att diskutera, är dock regleringarna i statens sändningstillstånd. I detta beskrivs att programledare i Sveriges Radio inte får göra reklam för egna eller andras varumärken, fara med osanning eller förtala någon – men inte heller uttrycka åsikten att många människor blir glada och lyckliga av det rus som uppkommer av alkoholhaltiga drycker. Här har vi en åsikt som jag är övertygad om att delas av halva den svenska befolkningen, som alltså uttryckligen är förbjuden att uttrycka i Sveriges Radio – och jag antar även Sveriges Television.

Detta strider fullständigt mot en oberoende radio och tv i en demokratisk stat, och är något som ansvariga politiker omgående borde arbeta med att få bort.

Edward Blom

gastronom och kulturhistoriker

P S Lyssna gärna på mitt Sommar-program här: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751822?programid=2071

Läs gärna även: http://www.edwardblom.se/2016/07/25/mer-om-edwards-sommar-program

Coola, kompetenta, fixiga, intressanta och änglalika kvinnor

26 juli, 2016 by Alla blogginlägg av Gunilla Kinn Betraktelser Mina tv- och radioprogram TV och radio

Edward har som sagt fått mängder av fantastiska och fantastiskt positiva reaktioner på sitt Sommar-program, från såväl proffstyckare som okända; vänner och bekanta; massor av glada tillrop på sta’n och på nätet – men också en del märkliga reaktioner.

Recensioner kan man egentligen inte recensera, bara påpeka rena felaktigheter – men nog blir det märkligt ibland, och man undrar i några fall ifall recensenten lyssnat på samma program som en själv.

Konstigt har det blivit i Aftonbladets Sommar-recension. Det är en sak att skribenten Hanna Olsson ansåg att det blev lite väl många studentminnen; det tyckte faktiskt jag också… Men hur hon använder sin slutkläm till denna ”brasklapp” (sic!) övergår mitt förstånd:
”Att 2016 beskriva alla kvinnor som änglalika flickor eller mödrar rekommenderas inte.”

Verkligen? Låt oss gå igenom hur Edward beskriver ”alla kvinnor” i programmet:

1. ”Min mor är en riktig hönsmamma. Jag fick inte gå över ”stora vägen” förrän jag började fjärde klass. Inte åka in till stan själv förrän jag börjat gymnasiet. När jag varit på villafester ute på Ekerö, eller inne i stan och tagit några öl på Kloster Pub, var mamma alltid vaken  – oavsett hur sent det var.”

Min kommentar: OK, Edwards mamma beskrivs inte bara som en moder utan rentav som en hönsmamma.

(– – –)

2. Jag överöstes av kärlek av mina underbara föräldrar, och av min nästintill änglalika storasyster som alltid lät mig vara med och leka med henne och hennes vänner. – Om någon protesterade så ville hon inte längre umgås med dem.

Min kommentar: Ja, här har vi den änglalika flickan (men hon, det vill säga min svägerska Anna, är också den enda såvitt jag kan se).

(– – –)

3. När Fetzenreich stängde hamnade vi ofta på någon bar eller hemma hos Ester som var den enda med en egen centralt belägen lägenhet. Själv hyrde jag rum av en gammal överborgmästarinna och fick inte ha nattgäster.

Min kommentar: Varken Esther eller den gamla överborgmästarinnan verkar särskilt änglalika eller moderliga, utan båda mer som … lägenhetsinnehavare.

(– – –)

4. Det sista halvåret tog jag in morgontidningen varje gång vid hemkommandet, och den gamla överborgarmästarinnan som då redan var vaken ojade sig halvt chockerad, halvt road över den vilde studenten.
Min kommentar: Nu är överborgmästarinnan vaken, chockerad och road – men fortfarande varken änglalik eller moderlig.

(– – –)

5. Sista gången var när min finske vän kommit krypande ut från mitt rum en förmiddag efter att otillåtet ha övernattat på mitt golv, med en gammal getfäll över kroppen. Den gamle överborgmästarinnan som var skumögd hade börjat skrika ”Ein Hund, Ein hund”, varvid min kamrat svarade ”voff, voff” – och reste sig upp. Att hon inte fick en hjärtattack var ett under.

Min kommentar: Nu är hon skumögd och hundrädd också.

(– – –)

6. Även om jag inte pluggade mycket läste jag konstant. Några kvarter från mig låg ett utmärkt antikvariat. Jag lärde mig snart tyda frakturstil. Först fick jag ringa mormor och över telefonen försöka förklara hur krumelurerna såg ut. Och fick svar att det var ett ”s”, och det var också ett ”s”, och det var faktiskt också ett ”s”. Jag köpte massvis av böcker och satt nere vid Mosel, i parker och i vinstugor och läste in hela den tyska kanon av romaner och poesi.

Min kommentar: Edwards mormor är väl per definition en moder, men hon beskrivs snarast som bildad och språkkunnig.

(– – –)

7. Mycket var spontant. En morgon efter en av alla de otaliga festerna bestämde jag och en flicka att helt sonika åka över till Nancy och äta franska croissanter och café au lait till frukost.
En annan gång tog jag med en tyska till DDR för att växla Ostmark som jag investerat i. När jag väl hittat en frukthandlare som kunde växla blev det mitt livs bästa investering.

Min kommentar: Här är två studentskor, som inte heller verkar särskilt änglalika (och inte heller mödrar).

(– – –)

8. Det blev ett givande år med grundkurs i litteraturvetenskap. Vi läste tusentals sidor varje vecka och sedan träffades vi före seminarierna och diskuterade de lästa böckerna i fasta grupper. Det blev oerhört intressanta samtal med de tre intelligenta och genomtrevliga unga kvinnor som ingick i min diskussionsgrupp.

Min kommentar: ”Intelligenta”, ”genomtrevliga” och ”unga” är som ni ser epiteten här.

(– – –)

9. Jag kom snart in i ett trevligt gäng av främst nordiska utlandsstudenter – särskilt en skånska blev en vän för livet.

Min kommentar: Inte heller Edwards skånska väninna (hej Ulrika!) beskrivs som som ”änglalik”, snarast indirekt som ”trevlig” liksom de andra studenterna – och vänfast.

(– – –)

10. Min syster hade ordnat ett tillfälligt andrahandskontrakt: en 16 kvadratmeters lya på Tegnérgatan. Norrmalmssidan mitt emot Tre Backar.

Min kommentar: Jo, här återkommer den änglalika systern förvisso, med en änglalik handling (det medges): att fixa en lägenhet! Men det skulle förstås också kunna tolkas som att hon har goda kontakter eller är bra på att fixa saker.

(– – –)

11. Här träffade jag två flickor som än idag är nära vänner och vi hade extremt roligt de där månaderna. Sålde böcker i varandras namn, sålde med fåniga röster, jäklades med varandra under samtalen, skrattade hysteriskt.
Flickorna lyckades dessutom sälja böcker under tiden – det gjorde inte jag.

Min kommentar: Jaha, dessa flickor (hej Anna och Cecilia!) är väl snarast fulla av upptåg och skickliga på att sälja än de är … änglalika.

(– – –)

12. Jag led av en obesvarad förälskelse sedan ett par år och fortsatte hoppas fast flickan inte besvarade mina känslor utan bara ville ha mig som vän – som alla andra …
Jag var sedan tonåren förläst på Goethes „Den Unge Werthers lidanden” och tusentals dikter om trånande, platonisk, hövisk kärlek på avstånd.
Nu läste jag Petrarcas dikter till Laura, som gjorde allting ännu värre.

Min kommentar: Här får man tyvärr inte riktigt veta huruvida Edwards obesvarade kärlek var särskilt änglalik eller ej (men moder var hon i alla fall inte).

(– – –)

13. Husläkaren diagnostiserar „Panikångest“. Hon är förvånad över att vare sig Cityakuten eller sjukhuset förstått det. Allt var ju klassiska symptom.

Min kommentar: Här är en kvinna som beskrivs som en skicklig och kompetent yrkesperson/läkare. Inte heller här framgår att hon är änglalik eller moder.

(– – –)

14. En meddomare i programmet, Lisa Förare Winbladh, fixade in mig på Årets kock-banketten. Där hon vid champagnebuffén presenterade mig för en viss Gunilla Kinn.

Min kommentar: Ytterligare en kvinna som dels är yrkesperson (domare i ett TV-program) dels har kontakter och förmåga att fixa. Men änglalik? Själv skulle hon gapskratta om hon skulle ha beskrivits så!

(– – –)

15. Vi fann genast varandra och stod kvar när alla andra redan satt sig, då upptäckte att vi var placerade bredvid varandra.
Vi samtalade intensivt hela kvällen – och jag blev mycket imponerad av denna coola, mycket kvinnliga, vittberesta utrikeskorrespondent.

Gunilla och jag hann träffas ett par gånger de närmaste veckorna men sedan åkte hon tillbaks till New York där hon bodde.

Min kommentar: Cool, mycket kvinnlig och vittberest – det är jag, det! 🙂 Inte heller jag beskrivs som särskilt änglalik…

(– – –)

16. Under våren fick jag mitt livs första riktiga flickvän. Det var en mycket sympatisk ung kvinna – även om det snart visade sig att vi inte alls var gjorda för varandra ….
Trots att det var hon som lämnade mig efter ett par månader, gjorde förhållandet underverk för mitt självförtroende, och jag är övertygad om att jag aldrig senare hade blivit tillsammans med Gunilla om jag inte haft denna relation strax innan.

Min kommentar: Och här är en ung dam som beskrivs som ”mycket sympatisk”. Men det är inte en synonym till ”änglalik”. Och inte heller till ”moder”.

(– – –)

17. Gud tyckte det var dags för ännu ett under, lille Melchior fanns plötsligt till inne i Gunillas mage.

Min kommentar: OK, detta antar jag får räknas som att jag indirekt beskrevs som ”moder” (men inte mer än att Edward också indirekt beskrev sig själv som fader).

 

Döm själva! Men jag skulle råda Aftonbladets Hanna Olsson att a) köpa en ordbok och lära sig innebörden av ordet ”brasklapp” (som hon ju använt helt felaktigt vad gäller hennes rekommendation om kvinnobeskrivningarna) och b) lyssna på programmet en gång till och fundera över om hennes slutklämsrekommendation är korrekt eller missvisande.

Mer om Edwards Sommar-program

25 juli, 2016 by Alla blogginlägg av Gunilla Kinn Betraktelser Bilder på Edward Edward-länkar Länkar Läsarfeedback Mat och dryck Mina tv- och radioprogram Musik Traditioner TV och radio

9b434f85-4a2d-423f-9939-7c19dff5430dTack för alla fina kommentarer om och reaktioner på Edwards Sommar!

Ni som eventuellt missat det, eller skulle vilja höra det igen, kan lyssna via Sveriges Radios hemsida:

http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/751822?programid=2071

Som ni märkt/kommer att märka handlar Edwards Sommar-program i mycket liten utsträckning om mat och matlagning. Han skulle gärna göra ett så kallat Vinter-program med just ett sådant tema – så rösta gärna fram honom här (leta fram ”Blom, Edward” i listan): http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=6452527

Ros (och något lite ris) har strömmat in via sociala medier och alla slags traditionella medier. Så snart vi hinner, när det nu är, kommer vi att lägga upp några länkar till recensioner här på bloggen.

Edward har även fått en del lyssnarbrev. Här är ett utdrag ur ett av de längre:

”Eftersom många ungdomar känner till Dig, skulle Du vinna många gratispoäng genom att vara mer nyanserad inför alkoholens nackdelar.”

Och här är Edwards svar till denna lyssnare:

”Programmet var på intet sätt tänkt att vara ett propagerande för alkohol, jag ville bara berätta om mitt livs lyckligaste och värsta ögonblick. När man analyserar och ser i backspegeln så är det förvisso uppenbart att alkoholen funnits med i alla mina lyckligaste ögonblick – och det är väl därför mänskligheten har nyttjat alkohol i årtusenden: för att det på många personer ger en positiv effekt. Det är mitt livs historia. Att alkohol också har massa dåliga sidor har många berättat om, men det hade ingenting som har med min ungdomstid att göra utan skulle varit en helt annan historia.

Hade Sveriges Radio från början sagt till så skulle jag naturligtvis kunnat lägga in någon liten aspekt om olycksrisk, att en god vän haft problem med spriten etc. Nu hörde de av sig dagen innan och ville klippa ner (antagligen efter kritik utifrån), vilket var grunden att jag reagerade och att det började valsa runt i pressen. Jag tror inte folk reagerat på att det var så mycket tal om öl och vin om det inte blivit denna censurdiskussion innan.

Ett Sommarprogram ska vara en persons berättelse. Tidigare har sommarpratare t.o.m. tillåtits uppmana till revolution. Jag tror det vore extremt illa för vår demokrati om radio och press vore stängd för en åsikt som säkert halva folket delar, att alkohol gör många människor glada och har mer fördelar än nackdelar. Varför inte låta mitt sommarprat istället leda till debatt? Ju mer vi diskuterar frågor ju mer belysta blir dem. Kanske är det så att vissa personer blir lyckliga av alkohol, vissa olyckliga – det kan vara bra för ungdomar att känna till.

Folk hör av sig varje dag och har idéer på vilket sätt jag ska vara en förebild för ungdomar. Alla anser att vara en förebild för ungdomen är att propagera för deras åsikter. Jag är väl medveten om att jag som känd person kan ha viss påverkan på unga människor. Jag väljer därför att följa mitt eget samvete och mina egna ideal. Kan fler unga få uppleva mina fantastiska studentår som verkligen inte bara var ett superi utan där alkohol ingick som en liten del av kamratskap, traditioner, kultur, bildade diskussioner och eleganta måltider så är jag lycklig.”

Edward Blom på plats i Almedalen 2016

3 juli, 2016 by av Gunilla Kinn Edward-evenemang Näringsliv Politik Resor Vardagsliv

Här är Edwards schema under årets Almedalsvecka i Visby:

 

Tisdagen den 5 juli 2016, 12–13

Edward Blom är dagens ”folkhälsoprofil” och intervjuas på scen av Carolin Dahlman, om snus och andra njutningars ställning i förbudssamhället.

Plats: ”Folkhälsohörnan”, uteserveringen på Clarion Visby Hotell vid Donners Plats

Arrangör: Svenska Snustillverkarföreningen

Mer information: http://snusforumet.se/folkhalsohornan-tisdag-5-juli

 

Inbjudan_Almedalen2016_Semper2Tisdagen den 5 juli 2016, klockan 16–16.45

Edward Blom deltar i en paneldebatt om barnmat, där deltagarna diskuterar vad som är bra mat för små barn, om mat som statusmarkör eller mått på bra föräldraskap och om fördelarna/nackdelarna med hemlagad barnmat respektive industritillverkad mat på burk.

(En annan panel diskuterar också barnmat, med något andra infallsvinklar, klockan 15.15–16.)

Plats: Skafferiet, S:t Hans café, S:t Hansgatan 2 i Visby

Arrangör: Semper

Mer information: http://www.mynewsdesk.com/se/semper/news/semper-i-almedalen-vaerldens-svaaraste-uppdrag-2016-foeraeldraskapet-171101

 

Fredagen den 8 juli 2016, klockan 11

Edward Blom är gäst hos ledarredaktionens Tove Lifvendahl, under programpunkten ”Elvakaffet”.

Plats: SvD:s tält i Visby hamn

Arrangör: Svenska Dagbladet

 

Programmet ovan uppdateras såklart, ifall ytterligare programpunkter tillkommer! Dessutom kan vi tänkas dyka upp på allehanda mingel och andra evenemang.

Edward skrev för övrigt en artikel i Expressen 2013 om att rosévinskulturen är ute, vilken han även diskuterade på tidningens scen med Niklas Svensson samma år: http://www.expressen.se/tv/nyheter/politik/edward-blom-rose-ar-ute I samtalet behandlas även mat- och dryckeskulturen i Almedalen i stort, och vi tänker förstås undersöka hur det är ställt med den i år. Förra årets i vårt tycke bäst mat serverades för övrigt på ”Kinadagen”, och Svenskt Kött brukar ha fantastiska munsbitar på sina tillställningar i Visby.

Bronsmedalj i ”kokboks-VM” för texterna i Edward Bloms andra kokbok

30 maj, 2016 by Allting gott och alldeles för mycket Edward-evenemang Fester Kokkonst för livsnjutare Mat och dryck

13061498_O_2 Pressmeddelande, utskickat måndagen den 30 maj:

Kokboksförfattarna Edward Blom och Gunilla Kinn Blom har tilldelats tredje pris (brons) för texterna i sin somriga kokbok Kokkonst för livsnjutare på Gourmand World Cookbook Awards, som delades ut söndagen den 29 maj i Yantai i Kina.

”Det är fantastiskt roligt! Visserligen vann vi silver för vår förra kokbok, Allting gott och alldeles för mycket, för två år sedan. Men denna gång är bronset i den prestigefyllda kategorin ”Food Writing”. Vi anses alltså – enligt internationell expertis – ha skrivit den tredje bästa kokbokstexten i hela världen under året. Det känns stort,” säger gastronomen och kulturhistorikern Edward Blom.

Ett mycket stort antal kokböcker från hela världen tävlar om utmärkelserna i Gourmand World Cookbook Awards,  som räknas som världsmästerskap i kokboksbranschen. Inte mindre än 206 länder är representerade bland bidragen, och de juryer som bedömer kokböckerna är komponerade av experter från många länder.

I varje kategori väljs tre böcker av de många nominerade, som får rätt att kallas sig ”Best in the World” för det året. Kokkonst för livsnjutare var alltså en av världens bästa kokböcker 2015.

”Jag har älskat att skriva sedan jag var ett litet barn och arbetat som tidskriftsredaktör och skribent i många år. Gunilla är ju professionell journalist med minutiös precision i språket,” säger Edward Blom. ”Så vi har haft betydligt högre språkliga och stilistiska ambitioner än standardkokboksförfattare kanske har. Vi är väldigt glada att det premieras på detta sätt.”

”Kokkonst för livsnjutare är full av recept som passar väldigt bra på sommaren, till picknickar, silluncher och trädgårdsmiddagar,” säger Gunilla Kinn Blom. ”Därför hoppas vi förstås att utmärkelsen gör att många matälskare upptäcker boken nu – och läser och använder den i sommar. Vi är väldigt stolta över våra texter, men även över våra recept och bokens många maffiga och vackra bilder.”

Dessutom fick Johanna Kullman på Norstedts pris som världens allra bästa kokboksförläggare, det vill säga guld! Det var Johanna som för några år sedan kom med idén att Edward Blom borde skriva en kokbok, och hon har alltså förlagt både Allting gott och alldeles för mycket och Kokkonst för livsnjutare (samt ytterligare flera hundra kokböcker). Johanna var i helgen på plats i Yantai och tog emot priset.

Även Norstedts-boken Nya nordiska köket av Margareta Schildt Landgren fick guld, som Bästa skandinaviska kokbok. Den har översatts till flera språk och lär vara den första svenska kokbok som kommer ut på kinesiska.

The Gourmand World Cookbook Awards grundades 1995 av Edouard Cointreau och delas årligen ut till världens bästa kokböcker inom mat och dryck, med syftet att belöna och uppmärksamma de bästa kokböckerna och att öka intresset kring olika matkulturer.

Kokkonst för livsnjutare innehåller – förutom texter och recept av Edward och Gunilla – fotografier av Eva Hildén-Smith. Boken är formgiven av Pär Wickholm.

Länkar:
http://www.mynewsdesk.com/se/pelle-agorelius-ab/pressreleases/45-svenska-bidrag-gaar-vidare-i-global-kokbokstaevling-1332684
Läs dessutom gärna om Marie Carlsson, som lagar sig igenom samtliga recept i Kokkonst för livsnjutare:
https://mitti.se/marie-lagar-sig-igenom-edward-bloms-kokbok
http://24i.se/marie-om-sitt-livs-matlagningsprojekt
och:
http://www.edwardblom.se/2015/11/16/kokkonst-for-livsnjutare-en-halsokokbok