Subscribe

Archive | Advent, Lucia och jul

Edward Blom signerar ”I full blom”, 2019 (uppdateras)

Här är Edwards nya bok, ”I full blom”!

Den går att köpa i välsorterade boklådor, det vill säga där böcker finns till salu (till exempel på AdLibris och Bokus).

Observera att vi tyvärr inte alls har möjlighet att själva skicka enstaka böcker med post! (Företag och andra som vill köpa minst 20 exemplar: maila gunilla@edwardblom.se, så kan vi ordna utskick av paket med signerade böcker.)

Edward signerar ”I full blom” på följande platser i Stockholmsområdet under december, med det senaste överst:

Onsdagen den 18 december, klockan 12–cirka 13: Akademibokhandeln på Mäster Samuelsgatan, Stockholm City.

Onsdagen den 18 december, klockan 17–cirka 18: Akademibokhandeln i Ringen vid Skanstull, Södermalm

Måndagen den 16 december, klockan 17–18: Klackenbergs Böcker och papper, Banérstråket 11 i Jakobsbergs centrum

Lördagen den 14 december, klockan 13–cirka 14: Akademibokhandeln i Huddinge centrum

Torsdagen den 12 december, klockan 15.30–cirka 18: Restaurang Julius vid Stuvsta torg. Detta är Edwards egen försäljning! Kontantbetalning eller Swish, ej kort. (OBS! Edward sitter där och skriver på en beställd artikel, och säljer böcker när det kommer någon som vill köpa – men han har tyvärr inte tid för några längre samtal eller umgänge.)

Onsdagen den 4 december, klockan 18–cirka 19.30: NK:s bokhandel (Hamngatan 18–20, OBS! fjärde våningen) i Stockholm City

Kan ni inte komma själva? Skicka en bulvan!

Blir det fler signeringstillfällen lägger vi upp dem i detta inlägg, så kolla gärna här igen!

 

Karlskoga

5 november, klockan 15– samt 19– (två tillfällen)

”Bokens dag”, i arrangemang av Karlskoga Tidning, på Nya Folkets hus. Läs mer här: https://www.karlskogatidning.se/2019/10/01/bokens-dag-bjuder-pa-variation

 

Växjö

15 oktober, klockan 19–

”Bokens dag”, i arrangemang av Smålandsposten, på Växjö Teater

 

Stockholm

14 oktober, klockan 18–20

NK:s bokhandel (Hamngatan 18–20, nedre plan): https://www.nk.se/stockholm/evenemang/forfattarsamtalen

 

Signeringstillfällen under Bokmässan i Göteborg 26–29 september 2019

Här kan ni läsa om våra tidigare signeringstillfällen (för tidigare böcker) 2013–2017.

Edwardkrönika: Upp till kamp för dymmelonsdagen!

Denna krönika skrev Edward för några år sedan, men dess budskap är tyvärr fortfarande aktuellt.

Jag drömmer mig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade monopol på almanackor.

Nyligen inföll fastlagsveckan då man historiskt åt de hetväggar, eller semlor, som folk numera sätter i sig under flera månader – men även ”ål i kål”, blodpannkakor, rensoppa, fläsk och kroppkakor. I katolska områden som södra Tyskland, Louisiana eller Brasilien firas fastlagen ännu med stora karnevaler. De länder som inte går så långt äter i alla fall speciella bakverk, oftast kakor friterade i animaliskt fett, då allt animaliskt var förbjudet under fastan.

Fastlagen kulminerar med fettisdagen. Dagen efter är det askonsdag som är fastans första dag ­– och då katoliker än idag beger sig till kyrkan för att få ett kors av aska tecknat i pannan som tecken på botgöring och påminnelse om vår dödlighet.

Mitt under fastan infaller midfastosöndagen, som förr var en liten minifestdag för att man skulle orka fortsätta fasta och lite grand få ta ut påskens glädje i förskott. Sedan kommer palmsöndag, följd av stilla veckan med dymmelonsdag, skärtorsdag, långfredag och så påskafton. Men redan före fastans början inföll vårdagjämningen, en dag som varit oerhört viktig i de flesta kulturer och även styr när påsken infaller.

Tills för några år sedan fick nästan alla svenskar ständiga påminnelser om allt detta. En nästintill daglig lektion i vår historia. Och det inte bara om de religiösa dagarna som så starkt påverkade våra förfäders liv, utan även om folkliga dagar styrda av lantbruket och årstidens växlingar med rötter i bondepraktika och runstav, och om nationellt viktiga dagar.

Nyligen, och i tysthet, har allt detta gått förlorat.

Sedan smartmobilerna slagit igenom på bred front har allt fler gått över till elektroniska kalendrar. Utmönstrade är därmed inte bara forna tiders pappersalmanackor utan med dem kunskapen om när det är Mickelsmäss, menlösa barns dag, vintersolstånd, Valborgsmässoafton, FN-dagen, Mårten gås, Gustav Adolfsdagen, flaggdagar och åtskilligt annat.

Själv använder jag, som många, Googles kalender. I den kan man förvisso (med vissa svårigheter) ställa in så att  svenska helgdagar sätts ut, men av de ovannämnda dagarna är endast två helgdagar. Övriga, som är självskrivna i papperkalendrarna, finns inte med i de elektroniska – inte ens påskafton! Borta är även namnsdagarna, som (även om de genomgick en tanklös revision på 1990-talet) ändå leder sina rötter tillbaka till medeltiden.

Kontakten med vår historia, förståelsen för vad vi kommer från, är viktig. Det är också nödvändigt att ha märkesdagar att hänga upp tillvaron kring: att komplettera den linjära tidsuppfattningen med en cyklisk. Kulturkonservatisten inom mig drömmer sig tillbaka till den ljuva tid när Kungliga Vetenskapsakademien hade svenskt privilegium (monopol) på almanackor – något som faktiskt varade ända till 1972. Även om min inre frihetsivrare värjer sig mot tanken att släpa någon inför skranket för att ha tryckt illegala kalendrar.

Men en lag borde inte behövas. Det skulle ta kalenderjättarna ett par timmar att få in de svenska märkesdagarna som standard i sina svenskspråkiga versioner. Och de skulle göra det, om det upplevdes som en konkurrensfördel. Det tragiska är att våra traditioner tydligen inte betyder mer för oss än att de kan falla bort utan att vi ens lägger märke till det. Kanske har vi haft almanacksprivilegium och andra paternalistiska lagar så länge att vi hämmats fullständigt i vår initiativförmåga?

Låt oss ändra på detta! Kräv märkesdagarna åter. Om kalenderjättarna vägrar kan vi ju alltid ge privilegiet tillbaka till Vetenskapsakademien. Om inte annat tror jag Google och Microsoft skulle bli mäkta förvånade.

Denna krönika publicerades första gången i magasinet Fokus i mars 2016.

 

Poddepisod 30: Att kunna njuta och lova

https://play.acast.com/s/edwardblom/30.attkunnanjutaochlova

”Att kunna njuta och lova”

Ett citat om hängivenhet av Verner von Heidenstam får rubricera 2018 års sista riktiga poddavsnitt, där Edward Blom och Mats Ryd diskuterar och problematiserar det knepiga begreppet ”livsnjutare”. Edward förklarar varför han inte självklart vill kallas så, och svarar på frågan om huruvida han är en ”beroendemänniska”. Mats resonerar kring hur ”njutning” och ”skam” relaterar till varandra, och begreppet ”livslovare” lanseras.

Men detta är först en bit in i samtalet, som äger rum medan de tu gastronomerna dricker julöl och äter världens – enligt Mats – godaste efterrätt: julpuddingen på ”Rolfs kök” i Stockholm!
Edward drar krogminnen från Trier och en anekdot om när en pitbull-terrier slickade honom i skägget, innan han kommer in på förjulfestandets kulturhistoria och hur det förr i tiden faktiskt var förbjudet att fira jul med sina vänner och grannar.
Sedan handlar det om vinterns alla härliga drycker och julens i synnerhet, som öl, mumma, julmust och glögg (och dess stygga kusin Feuerzangbowle). Varning! Alkoholromantiken når denna gång sällsynt höga höjder – eller kanske låga, eftersom Edward påstår att han brukar sitta flera timmar under granen med sin julölsfyllda tomtesejdel.
Vi får också förklaringen till varför arabisk umgängeskultur är så inriktad på extrema sötsaker, och varför nykterhetsrörelsen är så inriktad på kaffe och kakor (om det nu behövs någon förklaring, när alla vet att summan av lasterna är konstant).
Vidare bekänner sig Edward som ”tant” och berättar om sitt senaste Wedgwoodporslinsfynd på en loppis i Sundsvall. Sedan blir det lyxsnus och snusets kulturhistoria för fulla muggar, bland annat med citat ur 1700-talsverket ”Tal om läckerheter” och snusminnen från Idaho och Skogaholms herrgård på Skansen (där Erik Haag en gång lurade i Edward snus späckat med kaliumkarbonat)
Flera läsarbrev besvaras, bland annat handlar det om sköldpaddssoppa, Johannisfil och lagring av viner – och så fortsätter gjutjärnspannediskussionen med ett initierat inlägg, vilket får Edward att vricka tungan på ordet ”polymeriseringspotential”.
Alla poddlyssnare önskas en härlig julhelg med lagom mycket mat och dryck – och tid att lyssna på gamla poddavsnitt. ”Edward Bloms smörgåsbord” börjar igen efter helgerna.

Poddepisod 29: Två män och ett grishuvud

Här finns veckans episod! https://play.acast.com/s/edwardblom/da52a5e1-1859-4cb3-b959-bc696168aa1d

Denna gång sitter gastronomerna Edward Blom och Mats Ryd på den legendariska Stockholmskrogen ”Rolfs kök”, vars ägare Johan Jureskog medverkar för att berätta dess snart 30-åriga historia – och så avslöjar han hur mycket oxkind som konsumeras där varje vecka.

Det visar sig att en av Mats’ få jultraditioner går ut på att njuta av restaurangens knapriga grishuvud, vilket de såklart gör under poddinspelningen – men först efter att ha hängett sig åt en härlig portion sill. Tuggorna varvas med initierade, entusiastiska och kunskapsspäckade utläggningar om sillens och strömmingens kulturhistoria och kulinariska ställning, och med en och annan anekdot. Trots att kräftsäsongen ännu är mycket långt borta dyker det faktiskt även upp en hink svenska flodkräftor i berättelserna. Med sill- och grishuvudsmåltiden fortsätter det julmatstema som funnits i de två närmast föregående podd-episoderna.

Dessutom får vi höra talas om ”efterfesternas efterfest”, nämligen Students’ Nobel Night Cap på Handelshögskolan som Edward bevistade natten före inspelningen där han förutom av gott sällskap njöt av bland annat ostron, Skagenröra och helstekt gris – en enligt Mats något dekadent tillställning, som får Edward att tänka på Herman Hesses ”Stäppvargen” och att minnas en gång för länge sedan då han drog till Katarinahissen för att dricka Pommac och absint.

Episoden avrundas med tips på Edwardjulklappar.

Podden drivs mer eller mindre ideellt, men Edward blir glad om lyssnarna visar sin uppskattning genom att bidra till hans insamling hos den katolska välgörenhetsorganisationen Caritas (gironummer 900-4789; Swish 9004789; märk gärna bidraget ”Edward Blom”). Mer information om Caritas verksamhet: www.caritas.se

Lyssnarfrågor, önskemål och förslag till programmet kan mailas till: podden@edwardblom.se

Poddepisod 28: Ännu mer julmatshistoria – från grisfötter över bebismat och linjeakvavit

 

Bilden ovan: Edward Blom och Mats Ryd framför Gamla Riksarkivet – som pepparkakshus. Foto: Gunilla Kinn

Edward Blom fortsätter att dela med sig av sina encyklopediska kunskaper kring julbordens och julmatens historik, tillsammans med Mats Ryd – och denna gång även med poddens redaktör Gunilla Kinn Blom (och fyra månader gamle Zacharias): https://www.acast.com/edwardblom/28.frangrisfotteroverbebismattilllinjeakvavit-annumerjulmatshistoria (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Mer om vad denna episod handlar om:

28. Från grisfötter över bebismat och linjeakvavit – ännu mer julmatshistoria

”Edward Bloms smörgåsbord”, som nu blivit Sveriges mest avlyssnade matpodd, är tillbaka med ett nytt, härligt avsnitt!

Här fortsätter Edward Blom att entusiastiskt borra ner sig i julmatens historik och sedvänjor i den fantastiska miljön på Gamla Riksarkivet på Riddarholmen i Stockholm. Han och Mats Ryd har nu hunnit till det småvarma, men de inleder med att avnjuta en tallrik grisfötter tillagade med slarvsylta, anklevermousse, murklor och madeiraglace – och fortsätter bland annat med Linjeakvavit och läckra ostar.

Poddens redaktör Gunilla Kinn gästar inspelningen tillsammans med matbordsdebutanten Zacharias, fyra månader, och talar bland annat om vilka julrätter som kan tänkas falla bebisar i smaken.

Att det är julmat som ligger på faten hindrar inte de båda gastronomerna från att återigen drömma om hur de skulle kunna tillaga älghjärna, och de lyckas även avhandla gjutjärnspannor (igen!), pariserhjul och drinkbordsförseddda rutschkanor innan de återvänder till julbestyren och Edwards bästa tips för desamma.

Mats Ryd berättar, på lyssnarnas begäran, mer om sig själv och om hur han körde sin Volvo 240 i skytteltrafik mellan ekonomiföreläsningarna på Handels i Göteborg och Rieslingprovningarna i Grythyttan.

Sänd gärna lyssnarfrågor och kommentarer till: podden@edwardblom.se

Bidra – om ni uppskattar podden – gärna till Edwards insamling till välgörande ändamål genom den internationella organisationen Caritas: bankgiro 900-4789 eller Swish 9004789 (märk helst bidraget ”Edward Blom”). För information om var Caritas verkar och vad pengarna används till, se: www.caritas.se

Poddepisod 27: Allt du behöver veta om julbordet och dess historia

Nu när det lackar mot jul och julbordssäsongen dragit igång kan det vara bra att lära sig ett och annat om julmatens och juldryckernas historia! Edward Blom delar med sig av sina encyklopediska kunskaper, parat med en hel del åsikter, kring julbordens historik. Här är hans och Mats Ryds första julbordspodd för året: https://www.acast.com/edwardblom/27.alltdubehovervetaomjulbordetochdesshistoria (Klicka på den svarta pilen på bilden, så startar ljudet.)

Mer om vad denna episod handlar om:

27. Allt du behöver veta om julbordet och dess historia

Edward Blom är i sitt esse när han får tala om det han älskar kanske allra mest: julbordsmaten och dess långa historik. Det hela blir inte sämre, utan tvärtom fantastiskt mycket bättre, av att han gör det i den märkliga och underbara miljön i det gamla Riksarkivet från 1880-talet på Riddarholmen i Stockholm – ett hus där Edward, under sin tid som arkivarie, faktiskt rentav tjänstgjort som spöke.

I matsalen ”Riksarkivarien” docerar Edward om hur man bäst approcherar ett julbord, sekonderad av sin gastronomkompanjon Mats Ryd, med de klassiska sju serveringarna eller ”turerna”. Tillsammans fröjdas de av läckerheter som sill, lax och lutfisk, medan de diskuterar vad som är rätt och fel på julbordet, vad man ätit historiskt till julfirandet, varför julen är fel tid att äta vegetariskt, vad som skilt allmogens julbord från övreståndens och varför dessa skillnader försvann under 1800-talet.

Mats slår ett slag för den estniska rödbetssalladen ”rassolje”, och Edward är liberal nog att tillåta en klassisk midsommarrätt som lerpottasill på julbordet. Annars är de rörande överens om att mattraditioner är till för att följas, och att ingen ska behöva äta semla eller sparris i november – Mats kallar det ”mindfulness”, och Edward tycker att alla borde ha matkalendrar på väggen.

Episoden avslutas med en spänd förväntan på Riksarkivets grisfot, och julmatshistoriken fortsätter i Episod 28.

Lyssnarfrågor kan sändas till: podden@edwardblom.se

Bidra – om ni uppskattar podden – gärna till Edwards insamling till välgörande ändamål genom den internationella organisationen Caritas: bankgiro 900-4789 eller Swish 9004789. (Märk gärna bidraget ”Edward Blom”.) För information om var Caritas verkar och vad pengarna används till, se gärna www.caritas.se.

TÄVLING Efterlyses: Citat av Edward Blom

Tävling: Hitta bästa Edward Blom-citatet! Den som skickar in det bästa, mest slagfärdiga och roligaste citatet som vi själva ännu inte upptäckt vinner en (kok)bok.

Edward är som bekant inte bara kulturhistoriker, gastronom, kokboksförfattare, föredragshållare, dryckesprovningsledare och etermedieprogramledare. Han är även en citatmaskin av rang, med en sällsam förmåga att spontant kläcka ur sig one liners och sentenser – som lever vidare när folk upptäcker och plockar upp dem.

Så var det till exempel med ”Allting gott och alldeles för mycket”. Det var från början ett uttryck Edward spontant använde för att beskriva en räkmackas karaktär, i en reklamfilm för räksmörgåsar:

https://www.youtube.com/watch?v=iLRWjXjbd8w (”Det är majonnäääs, och det är rääääkor – det är allting gott och alldeles för mycket!” kommer cirka 5 minuter in i videon.)

Signaturen ”PelvisLeffe” insåg att han kunde göra något av detta rytmiska citat, vilket han gjorde med detta YouTubeklipp:

Citatet plockades från YouTube-videon upp av Edwards syster Anna Dunér i ett tal till Edwards på hans 40-årsdag, och när det senare blev aktuellt först att ha ett motto på hemsidan www.edwardblom.se och senare att döpa Edwards första kokbok kom undertecknad på att ”Allting gott och alldeles för mycket” skulle passa utmärkt även i de sammanhangen.

Uttrycket ”När man festar, festar man – och då festar man rejält” hade en liknande utveckling. Det var något Edward kläckte ur sig i en intervju om kokboken ”Kokkonst för livsnjutare”, med Malou von Sivers i programmet ”Malou Efter tio”:

Att citatet (vid 2:26 i klippet ovan) var rytmiskt uppfattade Uppsalastudenten Adam von Friesendorff, som under signaturen ”Tonsatt” gjorde detta klipp:

”När man festar, festar man” har spelats så mycket på Spotify att det har renderat Edward Blom och Adam von Friesendorff en platinaskiva!

Andra citat som Edward spontant kommit med har hamnat på studenters overallmärken, som tatueringar och i denna citatsamling: https://www.cafe.se/11-visdomsord-fran-edward-blom-som-gor-oss-varmare-i-hjartat

Vi skulle vilja dammsuga världen på fler Edward Blom-citat, för att samla ihop dem (vi får se vad vi sedan gör av samlingen)! Men det kan vara lätt att missa sådant han säger spontant eller i förbifarten. Därför skulle vi behöva hjälp av alla lyssnare – och kanske läsare – att hitta roliga citat.

Leta i Edwardintervjuer, i samtliga avsnitt av podden ”Edward Bloms smörgåsbord”, TV-framträdanden, radiosändningar÷, tweets eller varhelst Edward dykt och dyker upp, och skicka roliga citat som är värda mer uppmärksamhet och förlängd livstid till: gunilla@edwardblom.se

Skicka med själva citatet, och gärna även källa (alltså varifrån citatet är hämtat, och gärna tidshänvisning så att vi kan hitta det)! Gör detta före årets utgång, det vill säga senast den 31 december. Citaten kan vara yttrade av Edward precis närsomhelst, och de kan vara såväl skriftliga som muntliga.

Den som lyckas hitta och skickar oss det i vårt tycke bästa och mest slagfärdiga OCH tidigare ouppmärksammade citatet får en signerad kokbok med posten. Den enväldiga juryn, som består av mig och Edward, söker alltså främst citat som vi själva inte tidigare själva uppmärksammat eller blivit uppmärksammade på – så det är exempelvis ingen idé att ni skickar in de citat som Café redan listat (se länk ovan) eller dem vi exemplifierar med nedan. Vi hoppas med andra ord att ni lyckas hitta citat som vi själva inte ens tänkt på. 🙂 Kanske har de ännu inte ens yttrats?

/Gunilla Kinn Blom

 

Fler exempel på Edward-citat:

”Jag älskar fett, sprit och rejäla portioner.”

(i trailer för vår första kokbok)

 

”Som ung ska man dricka punsch, röka cigarrer, läsa poesi och lösa världens alla problem över på tok för mycket rödvin.”

(i intervjusvar till Aftonbladet, apropå en diskussion om gymnastik som gymnasieämne: https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/qn3mxg/edward-blom-gor-skolidrotten-frivillig)

 

”Egentligen är det inte så viktigt att ha roligt, men det är ju kul!”

(Rix MorronZoo, februari 2018 – exakt när vet vi inte riktigt)

 

”En liten bottenskyla att börja det hela med, sillsupen, och en liten bottenskyla att sluta det hela med, ostsupen – det är själva minimum, som jag tycker att till och med en helnykterist skulle kunna unna sig! ”

(Citatet kommer vid cirka 1:50 i denna film om julbordet på Ulriksdal: https://www.youtube.com/watch?v=vqwFglhNkXU) där man även kan skåda Edward lägga upp en syltlök på tallriken under devisen ”… och så lite grönsaker!”.)

 

”En rätt utan sås är som en människa utan själ.”

(i ”Allting gott och alldeles för mycket”)

 

 

Adventsrecept: glöggdrinken ”Who killed Santa?”

Who killed Santa?

Receptmakare: Elisabet Melin
Fotografier: Martin Melin
15 ml Edward Bloms glögg (se fotnot)
15 ml sherry
15 ml pressad apelsin
30 ml grädde
några droppar Angostura bitter
några korn mortlad rosepeppar
Gör så här:
Vispa allt utom rosépeppar med elvisp.
Lägg en isbit i ett martiniglas och häll upp blandningen i glaset.
Strö över lite mortlad rosépeppar (se bilden).
Det går givetvis också att skaka kraftigt med is i shaker.
Fotnot: Denna drink komponerades till familjen Melins cocktailparty den 11 november 2017. Då användes ”Edward Bloms glögg”, som finns i Systembolagets beställningssortiment – men det går förmodligen lika bra med andra kryddiga, icke-söta glöggsorter. Hela drinklistan från tillställningen finns nedan!

Texten till Edward Bloms ”Nu lagar vi julen”

Nu lagar vi julen

 

Text: Kent Olsson och Edward Blom

I alla tider har julbordet varit en trevlig tradition,
men den hotas av nymodigheter som pannacotta, alger, halloumi och chorizo.
För vart år kommer det någon dum, men förgänglig, sensation.
Åh, jag ryser åt tanken att tacos och ärtskott ska fritt få rumla runt med dopp i grytan!

Det är hög tid att lyfta fram det klassiska,
det inlagda, feta, glaserade och fantastiska!

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen. (Nu lagar vi julen.)
Nu lagar vi jul, jul, jul, jul.
Allting gott och alldeles för mycket!
Jul, jul, jul, jul igen. (Nu lagar vi julen.)
Nu lagar vi jul, jul, jul, jul.
Allt för glada magar; nu lagar vi julen.

På julbordet dukar vi upp sju assietter som avnjuts en och en.
Där, mellan sillen och små klenäter, finns alla smaker – kryddiga, salta.
Janssons frestelse, lutfisk och sylta – och läckra revbensspjäll,
rundrökt ål,
brysselkål,
snaps och skål.
(Flæskesvål!)
Och till sist en slev med ljuv Ris à la Malta.

[Absolut inget lättsmält eller magert bord.
I ett crescendo av fett, rökt och salt
finns den lust som gör julen god.]

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen …

Men glöm ej bort, att som start
en liten bottenskyla sätter fart.
Och sillen får något att simma i.
Du känner hur det spritter – av juleufori!

Så nu lagar vi jul, jul, jul, jul igen …

Och så får man ta omtag av varje assiett så låt oss njuta tills våra själar flyger.
Här finns det: vörtbröd, smörhögar, pastejer, insaltad grisknorr, griljerat svinhuvud, lutfisk, julöl, mumma, skimrande röd julost, gravad strömming, hela ansjovisar, varmrökt lax med majonnäs, svensk och skånsk skinka, leverpastejer, långkål, brunkål och rödkål, julgädda, whiskycheddar, korv i alla former, sjuskinnsgröt, sylta, dopp i grytan. Det blir rusning efter grisfötterna! Fikon, revbensspjäll, sillsallad, inlagda sillar, sardiner, aladåber, grönsaltad bringa, äggost, delikatesskroppkakor – och blodkorvar.

 

Du kan höra låten på Spotify (alternativt, sök på ”Edward Blom” eller ”Nu lagar vi julen”).

Text: Kent Olsson och Edward Blom

Musik och arrangemang: Thomas G:son och Jimmy Jansson

Produktion: Capitol Music Group AB

OBS! Samtliga rättigheter för låten tillhör, enligt svensk upphovsrättslag, upphovsrättsinnehavarna ovan. För mer information om användande, vänligen kontakta förlaget Capitol Music.

Läs mer om bakgrunden till låten här: http://www.edwardblom.se/edwards-varld/edwards-jullat-nu-lagar-vi-julen (Pressmeddelandet från skivbolaget finns här.)

Edward Bloms låt ”Nu lagar vi julen”

edward-blom_nu-lagar-vi-julen1Är det något Edward verkligen älskar så är det julen: julfirandet och inte minst julens mat och drycker! Ingen kan som han gå igång på de svenska jultraditionerna, och det är något han ofta håller föredrag och skriver texter och debattartiklar om. En av Edwards lyckligaste stunder var när han för några år sedan besökte en one dollar-store i Harlem i New York och kunde fylla en hel kundvagn med glittriga julgransdekorationer…

I samarbete med Virgin Records Sweden och Capitol Music Group Sweden har Edward nu släppt en alldeles egen jullåt: ”Nu lagar vi julen”. Låten finns på Spotify, och ni kan lyssna på den här: https://play.spotify.com/album/20Jqv3v4kriVCV8fwTiezE (eller: sök på Edwards namn i Spotify).

Låtens text har skrivits av Kent Olsson och Edward själv; övriga upphovsmän är Thomas G:son och Jimmy Jansson.

”Allting gott och alldeles för mycket”, som är ett återkommande tema i låten ”Nu lagar vi julen”, är för övrigt ett uttryck Edward Blom en gång råkade kläcka spontant om en räkmacka. Det blev snart ett motto för honom, och passar förstås utmärkt för att beskriva även ett julbord i hans anda.

”Nu lagar vi julen” följer en lång musiktradition med kombinationen av härlig melodi och en underbar, humoristisk text. Vi tänker oss en blivande svensk julklassiker, i stil med ”Vår julskinka har rymt” och ”Mer jul”! Hoppas att ni tycker lika mycket om ”Nu lagar vi julen” som vi gör. 🙂