Subscribe

Archive | Advent, Lucia och jul

Vad som är viktigt på julbordet (enligt Edward)

Hur kommer det sig att maträtter som dopp i grytan, grisfötter, ål, brunkål, struvor och klenäter aldrig tycks försvinna, trots att de oftast bara äts en gång om året? Edward Blom har svaret.

(Denna text publicerades ursprungligen av Svenska Dagbladets kulturredaktion Under strecket, den 2 december 2023.)

Den vanligaste frågan journalister ställer till mig så här års är vilken som är den mest omistliga rätten på julbordet. Antingen för mig personligen, eller ur ett kulturhistoriskt perspektiv. Men i båda fallen blir frågan fel. Det finns inte en sådan rätt. Det viktigaste är mångfalden och minnesritualen.

Det ligger djupt i den mänskliga kulturen att man behöver minst ett tillfälle om året när allting skiljer sig från vardagen. I nästan alla kulturer finns därför vanan att, hur knapert man än har det, lägga undan lite varje dag till den årliga festen – den som ger en något att längta till och något att minnas. Den svenska julen innebar ett sådant paradisiskt undantagstillstånd, markerat av halm på golvet, färggranna bonader på väggarna och brinnande ljus som lyste upp stugan (i stället för bara öppna spisen och små lysstickor), då ingen behövde arbeta – och det fanns mat och dryck i överflöd.

Det historiska allmogejulbordet var inte identiskt över hela landet, i varje gård eller ens för varje år. Det enda som alltid förknippats med ordet ”jul”, sedan det uppkom, är inte en rätt utan en dryck: vikingarnas förkristna julfirande var en ceremoni där gudar och avlidna firades med rituella skålar i öl. Det liturgiska skålandet, att ”dricka jul”, fortsatte sedan att spela en betydande roll långt efter att seden kristnats.

Julölen var vanligtvis en maltrikare festölsversion av det öl man bryggde till vardags och var därför betydligt starkare och fylligare – så att ”fragga [skummet] står som en hatt”. Alltid överjäst; mörkt om man hade hårt vatten, ljusare om man hade mjukt. När vi närmar oss 1800-talet hade dock vissa specialrecept för julöl utvecklats, som sätt att färga ljust öl mörkare.

Julmaten var ursprungligen all festmat som fanns att tillgå och man hade oftast samlat på sig många olika saker, men en relativt liten mängd av varje.

Då allmogen historiskt levde nästan enkom på spannmål var gröt och bröd ofrånkomligt i de flesta hushåll. För att skilja julgröten från vardagsgröt kokades den inte på vatten, utan på de skvättar mjölk som gick att klämma ut ur korna trots att det var vinter. Från 1700-talet fick alltfler möjlighet att unna sig importerade risgryn i gröten till jul och midsommar, något som de burgna kunnat göra sedan medeltiden. Nisse, hustomten eller gårdsvätten, skulle ha sin portion och inte heller i den fick smörklicken saknas. Länge ska seden att skänka mat till gårdstomten, som antagligen går tillbaka till forntida offerritualer, ha förknippats med nyår.

Vanligtvis eldade man bara upp bakugnen två gånger per år, så allt bröd var stenhårt och fick ätas uppblött, men till jul skulle det vara färskt och mjukt. Alla i hushållet fick varsin pyramidformad brödhög, med ett stort vardagsbröd i botten och sedan allt mindre och finare brödsorter högre upp. Det översta brödet kunde till och med ha bakats på siktat vetemjöl, sötats med vört och kanske kryddats med kummin. Socknens fattiga fick stora, enkla bröd som julgåva; någon man ville ställa in sig hos fick ett litet finbröd. Bröden formades till solkors, spiraler och olika djurformer, som vi i dag gör med saffransbröden – de allra äldsta formerna antagligen med historia ända tillbaka till förkristen tid. Barnen fick bröd formade till grisar eller hundar. Viktigast var såkakan, det stora skådebrödet som alltid skulle ligga i julbordet mitt.

Ägde man kor skulle årets största ost sparas till jul, ibland lagrad från fjolsommarn. Ofta hade den legat under kärvarna som en påminnelse om att all säd måste ha tröskats färdigt innan julfriden. Nästan allt smör man kärnade såldes. En stor del gick på export. Det var ett av de få sätt en enkel bonde kunde få in kontanter som behövdes till salt och enstaka andra köpevaror. Till vardags använde man bara ister som fett, men till jul smör. En välbeställd bondgård hade även en hög julsmör som inte fick röras, ståtligt stående på en svarvad smörstake.

Sovlet på julbordet varierade. Vanligast var (sedan årtusenden) fläskköttet, då grisen var den effektivaste köttproducenten i jordbruksområden. Den bidrog till ytterligare variation. Hade man slaktat en gris så fanns det också ett huvud, fyra grisfötter och lika många lägg, en knorr, en hals, ett stort revbensspjäll, ett antal mindre fläskstekar, ett visst antal kotletter och så mycket blod, lever och tarmar för att få till en viss mängd palt, pastej och korvar av olika storlek och smak. Skinkan åt allmogen aldrig till jul förrän runt sekelskiftet 1900, då det är den styckningsdetalj som håller att lagras längst (tänk parmaskinka) och således sparades till sämre tider enligt förrådshushållningens principer. Om man inte i stället sålde den till någon närliggande herrgård där den åts som stek.

Under århundradenas gång minskade tillgången på kött, i takt med att befolkningen blev större. Det blev inte bättre av att reformationen avskaffade det katolska köttförbudet (abstinensen) som rått nästan hälften av årets dagar. Nu kunde samhällets välbemedlade äta kött dagligdags, och det blev mindre över till allmogen. Jaktreglerna inskränktes och från 1647 förbjöds vanligt folk även att jaga småvilt på egen mark. Som magrast var det kring år sekelskiftet 1700, då hela 90 procent av allmogens näringsintag bestod av spannmål.

Det är ur detta faktum vi ska förstå att grisen i Sverige blivit en julsymbol som broderats på bonader, pryder julkort och ger form åt pepparkakor och marsipankonfekt. De allra flesta fick fordom kanske bara äta sig mätta på kött en enda gång under året: julen blev inte bara Frälsarens födelses fest, utan även Den stora grisfesten.

Men långt ifrån alla åt gris. Man tog vad man hade: i fäbodkulturen dominerade hård-, färsk- och mesostar tillsammans med kokkött, korvar och syltor från kor man slaktat av inför vintern. Utmed kusterna dominerade fisken. I Skåne följde man den alleuropeiska vanan att äta julgås. (En sed engelsmännen uppehöll till andra världskriget då de fick amerikanska kalkoner som nödhjälp.) Julgås, julgädda, salt oxbringa eller rökt fårfiol var således nästan lika vanliga som nummer 1 på bordet även sedan julskinkan gjort entré.

Tre julrätter var så viktiga under julfirandet att de mot slutet av 1800-talet skulle komma att få något av en särställning, även i stadsmiljö där man inte hade samma mångfald av olika livsmedel som på landet: gröten, lutfisken och doppet.

Till gröten var varje närvarande tvungen att rimma. I bondemiljö tilläts drängar och pigor vanligtvis smäda husbonden i dessa rim, utan att riskera bestraffning. En säkerhetsventilsritual som har motsvarigheter i andra kulturer, till exempel den japanska körsbärsblomningspicknicken där anställda tillåts driva med chefen.

Att gröten skulle göras på mjölk och vitast möjliga gryn var inte bara för att det var gott, utan även ett arv från medeltiden när man förordade vit mat på julaftonen. Under katolsk tid varade julfastans köttförbud till och med julafton, så då åt man det lyxigaste man hade som inte var kött: lutfisk. En dyr köpevara (ursprungligen tillverkad av skråanslutna ”fiskblötare”) och som med sin geléiga konsistens var en välsignelse för tidens många tandlösa.

Seden i Sverige att börja fira jul en dag för tidigt beror på att alla kristna helgdagar inleds kvällen innan, efter att den sista tidegärden sjungits. Man lade sig visserligen tidigt förr, men gick gärna upp en stund mitt i natten – och då kunde man ju provsmaka julkorven. Ännu i början av 1900-talet intogs julaftonens viktigaste mål sent på kvällen, vilket kan vara en reminiscens av detta.

Fast åtminstone från början av 1800-talet hade doppet redan hunnit bli vanligt att inta mitt på julaftonsdagen. Man kokade olika sorters fläskkött och vissa korvar i en stor gryta; doppade sedan bröd i detta näringsrika spad. Alla, inklusive tjänstefolk och barn, doppade i samma gryta, vilket gav en nästan rituell prägel åt det hela.

Då brödet, som nämnt, var stenhårt åts det dagligdags uppblött. Att denna urgamla sed ännu lever kvar till jul i många familjer är ett tecken på julätandets inslag av minnesritual. Inom liturgiforskningen talar man om Baumstarks princip, som innebär att de viktigaste mässorna under kyrkoåret också behållit de äldsta liturgiska bruken – varför dessa kan användas närmast arkeologiskt för att spåra hur det mässfirandet såg ut under urkyrklig tid. På samma sätt kan julbordet med sina i övrigt nästan utdöda rätter som dopp i grytan, lutfisk, gås, grisfötter, risgrynsgröt, rull- och pressylta, ål, sillsallad, brunkål, Edamerost, torkade dadlar, struvor och klenäter utgöra en provkarta över olika perioders nordiska matbruk.

Det är nästan som om man ville att förfäderna skulle få en chans att smaka på sina gamla favoriträtter. Och faktum är att ännu på 1800-talet stod all julmat framme under julnatten för att förfäderna (eller änglarna) skulle komma ner och äta av den. Alla julveckorna fick skådematen stå kvar. Efteråt ansågs dessa ha dragit till sig av julens magi och änglaölet kunde användas för att vattna gårdsträdet, såkakan begravas vid den första plöjningen för bättre skörd och julsmöret nyttjas som universalmedicin hela året.

Hos förmögna borgare och andra ståndspersoner såg julmaten annorlunda ut än hos allmogen: lyxmat som stekar och skaldjur med importerade kryddor, viner, punsch och konfekt. Under 1800-talet skulle de folkliga och de förnäma traditionerna komma att korsbefruktas. När svenskarna lämnade landsbygden blev omfattningen på julmaten först mindre – men sedan tog mångfalden åter mark när många rätter som egentligen tillhörde restaurangernas smörgåsbord kom att bli julmat.

Mitt svar på journalisternas fråga är alltså att det inte är en viss rätt som utgör kvintessensen av julbordet, utan mångfalden och minnesritualen. På vårt julbord hemma står alla tidigare nämnda rätter, samt julsmör, såkaka och änglaöl. Bibeln ligger på skänken bredvid för uppläsning av julevangeliet. Dopp i grytan intas mitt på dagen i köket. Nisse får naturligtvis sin gröt – och det starka julölet skummar i stora tomteprydda ölstop, ända fram till Tjugondedagen.

Edward Blom

Gastronom och kulturhistoriker

Bokförsäljning julen 2023

Nu är det dags igen! Inför julen har vi en tillfällig försäljning av individuellt signerade böcker från vårt eget lager.

Bokförsäljningen pågår nu, och till och med den 19 december. Perfekt för alla er som söker julgåvor till nära och kära, eller till personalen, eller kanske vinster i ett julklappslotteri – och visst finns det de som fyller år, döps, tar examen och gifter sig så här års också?!

Ni beställer böcker genom att maila: gunilla@edwardblom.se och betalar i förväg med Swish. Böckerna skickas sedan med PostNord. Läs nedan för mer detaljerade instruktioner!

Företagskunder som vill göra större beställningar (minst tio exemplar) kan få mängdrabatt. Kontakta oss för offert.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

UPPDATERING Tyvärr har vi tvingats höja fraktkostnaderna i prislistan nedan sedan den först publicerades.
Det beror på att PostNord i år har krympt sina storlekar på kuverten, så vi måste gå upp till storlek XL för många böcker och bokkombinationer (som tidigare rymts i L-kuvert).
Vi beklagar såklart denna krympflationseffekt! Observera att XL-kuvertet ofta slukar två (2) stycken böcker; isåfall betalar du givetvis bara för en (1) frakt à 116:- (gäller upp till 2 kilo totalt).

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

SIGNERADE BÖCKER FRÅN AB EDWARD BLOM & CO

Fakta om de respektive titlarna (innehåll, utgivningsår, förlag, sidantal etc) torde enklast hittas via googling, eller sök hos Libris. Maila oss gärna (gunilla@edwardblom.se) om ni har specifika frågor som ni inte hittar svaret på via googling! 🙂

Vi kommer också att göra enstaka inlägg om några av böckerna framöver.
Står titeln inte med i listan nedan är den tyvärr slut i vårt lager.

KOKBÖCKER – PRISLISTA
”Allting gott och alldeles för mycket” (endast så kallat mjukband/flexband, ej inbunden) av Edward Blom och Gunilla Kinn Blom
Pris: bok 175:– + frakt 85:- = 260:– *)

”Kokkonst för livsnjutare” (endast mjukband/flexband, ej inbunden) av Edward Blom och Gunilla Kinn Blom
Pris: bok 150:- + frakt 116:- = 266:- *)

”Life is a Banquet” (inbunden) av Edward Blom och Gunilla Kinn Blom Detta är ”Allting gott och alldeles för mycket” utgiven i New York; översatt till engelska!
Pris: bok 284:- + frakt 116:-= 400:-
Kvarvarande exemplar kan ha något slitna skyddsomslag.

”Mums för minigourmeter och matgladisar” (inbunden) av Edward Blom, Gunilla Kinn Blom och Henrietta Anefalk; recept, råd och kulturhistoria med inriktning på barnmat för främst 0–3-åringar
Pris: bok 200:- + frakt 116:-= 316:-

ÖVRIGA BÖCKER AV EDWARD BLOM – PRISLISTA

”I full blom; mina betraktelser om viktiga och oviktiga ting” (inbunden) av Edward Blom. Pris: 250:- + frakt 66:- = 316:-

”Edward Bloms etikettbok – Om konsten att umgås med människor” (inbunden) av Edward Blom.
Pris 245:- + frakt 116:- = 361:-

”Handelsbilder; 125 år med svensk handel” (inbunden) med text av Edward Blom
Pris: 200:- + frakt 116:- = 316:-
Kvarvarande exemplar kan ha något slitna skyddsomslag. Endast få exemplar kvar!

”Ögonblicket – 52 händelser ur Företagsminnen” (häftad) med bildtexter av Edward Blom
Pris: 50:- + frakt 66:- = 116:-

”Deutsche, die das Stockholmer Braueriwesen industralisierten” (häftad, 70 sidor) av Edward Blom
Pris: 125:- + frakt 66:- = 191:-

ÖVRIGA TITLAR MED VISST INNEHÅLL AV EDWARD BLOM – PRISLISTA
”Radikalism och avantgarde; Sverige 1947–1967” (redaktörer: Torbjörn Elensky och Christian Abrahamsson). Samtidshistorisk antologi, inbunden; med kapitlet ”När finserviserna gallrades ut” om mat, dryck och restaurangliv av Gunilla Kinn Blom och Edward Blom.
Pris: 300:- + frakt 116:- = 416:-

”Matens historia; från A till Ö” av Jan-Öjvind Swahn (inbunden) med uppdateringar av Edward Blom
Pris: 225:- frakt 116:- = 341:-

Det finns även några andra, udda böcker i våra förråd, som vi kan komma att göra enstaka upplägg om.

@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@@

SÅ HÄR FUNKAR DET
Vi skickar böckerna i vadderade PostNord-kuvert. Men vi gör av logistiska skäl bara utskick ett par gånger i veckan, så beställ i god tid om du vill vara säker på att få dem i tid. Tjocka böcker, t ex etikettboken, måste vi sända från postterminal, så de har ännu längre leveranstid. Böcker som ska komma fram före jul måste enligt PostNord skickas före den 20 december (men det kan givetvis ske förseningar).

SÅ HÄR GÖR DU:

Maila till gunilla@edwardblom.se, med ordet BOKBESTÄLLNING med i ämnesraden, och ange:

1) Vilken/vilka böcker du vill köpa (se prislistan ovan).

2) Postadress till vilken paketet ska skickas – till dig själv, eller kanske direkt till en annan mottagare?

3) Om det ska stå något särskilt i dedikationen, eller om vi får fria händer. (Ange om du INTE vill att det stå något alls. Om inget annat sägs skriver vi nämligen en allmän dedikation ställd till dig som beställt, i regel med förnamn/efternamn.) Böcker skrivna av oss båda signeras av oss båda.

Eventuellt 4) Om du vill ha böckerna inslagna som present, för en avgift på 35:- extra per bok. Det blir enkelt brunt, omönstrat omslagspapper – men tillräckligt fint som presentinslagning om den ska direkt till sin mottagare!

Vi återkommer per mail med betalningsinstruktioner. Enklast går Swish; ange i första beställningsmailet om du föredrar annan betalningsmetod (via bank).
När betalningen kommit in signerar och skickar vi boken/böckerna så snart vi hinner enligt önskade instruktioner, förhoppningsvis inom en vecka.

VÄRT ATT VETA:
• Om du beställer flera böcker kan det hända att den totala fraktkostnaden blir lägre. Vi packar så förmånligt vi kan, och återbetalar eventuellt överskott. Tyvärr har PostNord krympt sina kuvert i storlekarna, så att det inte längre går att sampacka på samma sätt som vi gjort tidigare.

• Vill du göra en större beställning, t ex till hela tjocka släkten eller till ett företag? Maila oss för kostnadsförslag. Vi ger rabatt vid köp av minst 10 exemplar.

• Vissa titlar har vi än så länge gott om! Andra titlar har vi få av, så vi reserverar oss för slutförsäljning.

• Priserna inkluderar moms (6 %).

• Vi har dessvärre inte möjlighet att skicka brev till adresser utanför Sverige. Om du bor i något annat land får vi be dig ordna så att vi kan skicka till någon vän i Sverige.

• Tyvärr kan vi inte matcha bokjättarnas pressade fraktkostnader. De flesta av titlarna i listan är dock slutsålda där och hos respektive förlag, och kommer då inte ut i detaljhandeln igen. De kan heller inte erbjuda signerade böcker.

Poddepisod 129. Rödbetsmartini och annan ukrainsk mat och dryck (när det lackar)

Lyssna på senaste ”Edward Bloms smörgåsbord” här:
https://play.acast.com/s/edwardblom/129-rodbetsmartini-och-annan-ukrainsk-mat-och-dryck-nar-det-


Edward och Mats är tillbaka i sin poddkanal, med nya berättelser och insikter om godsaker och kulturhistoria. Mats är som vanligt värst, och kan den gång berätta att han deltagit i en slags ”Laver Cup”, fast med vinflaskor istället för tennisracketar. 

Detta för samtalet osökt vidare till poddparets åsikter om Socialstyrelsens skärpta rekommendationer för alkoholbruk, liksom en redogörelse för Edwards alltmer eskalerande turer med sin mobiltelefon.

Dagens stora tema är ukrainsk mat och dryck, och med hjälp av bland annat kokboken ”Cmak; vårt ukrainska kök” berättar de tu om Ukrainas kulinariska traditioner, allt från borsjtj och bröd via syrad grädde, kvass, fläsk och Kievkyckling och Vorschmack. Mats redogör för landets vinproduktionshistoria och Edward smuttar på en rödbetsmartini – blandad av Gunilla, se bilderna ovan! – medan han förklarar varför det blir galet att säga ”dumplings” när man menar klimp, degknyten eller kokta piroger. Båda drömmer de om att en vacker och fredlig dag kunna fara till Kiev för att njuta av allt detta på plats.

En glad lyssnare får veta vad det är för skillnad mellan köttbullar, färsbiffar och järpar – och dessutom vankas många råd om vad man redan nu bör förbereda inför advent och jul. Det är exempelvis hög eller mycket hög tid att ysta ostar och göra korv!

Poddepisod 101: ”Julpynt, espresso och älgtalg”

Gissa vem som är mest pirrig i hela världen inför den annalkande julen? Jo, det är antingen Edward eller hans femårige son Melchior. Alla deras flyttlådor med adventssaker är såklart tömda, och snart kommer även de ännu fler julpyntslådorna ner från vinden för att fylla hemmets alla tomma ytor. Vilket föranleder den forne arkivarien att berätta om vilken typ av lådor som är bäst att förvara grejer i.

De tu gastronompoddarna uttalar sin glädje över all respons på 100-episodsavsnittet, och hoppas att det åter blir läge att fira – exempelvis när det blivit två miljoner lyssningar på podden – men avslöjar att de aldrig lyssnar på sig själva.De funderar också på hur de skulle se ut som ”svåra” eller ”anemiska” på ett skivomslag eller en poddbild, och Edward berättar att hans enda kontakt med kokain är att ha hört talas om det via en Karl Gerhard-kuplett.

Mats klurar – apropå nya bidrag till bingobrickan – på om han ska kalla företeelser såsom champagne och sobrasada för ”celestiala” eller ”olympiska”, istället för det gamla vanliga ”gudomliga”, och Edward uppdaterar oss alla – också apropå bingobrickan – om läget för hans senaste vitvaruproblem (nämligen frysen) samt om lagertillgången på ”I full blom: mina betraktelser kring viktiga och oviktiga ting”.

Så ber Mats om ursäkt till Sveriges alla baristor och uttrycker efter att på allvar ha nördat ner sig i espressomakandets underbara konst sin respekt för deras yrkeskunnande. Han berättar att han ska ut på ”Coronasäkrade dåligheter”, vad det nu kan innebära, och påminner om hur gott det är med mintchoklad.

Ett möjligen ironiskt menat julklappstips (Anya Hindmarchs paljettväskor) får Mats och Edward att tala om varumärken och hantverksprodukter, och om inte de båda i public service-sammanhang borde räknas som ”gastroatleter”.

Edward delar med sig av sitt ofta efterfrågade recept på ”Allan Hedbergs mumma” (vilket även finns här: https://www.edwardblom.se/2020/12/16/allan-hedbergs-mumma).”Vad gillar du mest på julbordet?!” är en av de frågor Edward får oftast, och han förklarar utförligt varför den frågan är helt fel ställd. Mats talar om några av julbordets läckerheter, såsom Janssons frestelse och najadlax, och berättar att han nyligen lagat till en massa älgfond – vilket föranleder Edward att fråga lyssnarkretsen om vad ni använder ert älgtalg till. Kanske till skidpjäxorna?!

Så konstaterar Edward att hans julgran, med allt sitt mödosamt insamlade pynt, förmodligen blir hemmets mest värdefulla inredningsdetalj, och berättar hur den kommer att se ut när den kläs (kvällen före julafton). Den som vill pricka av sin bingobricka får ännu en möjlighet när Toast Skagen än en gång kommer på tal.

Lämpliga snapsvisor undrar en lyssnare om, och Edward inte bara ger snapsvisematchingsråd utan sjunger en egenhändigt komponerad text till grisens ära. Därpå diskuterar han initierat med Mats om i vilken utsträckning julhelgen bör innebära alkoholhaltigt dryckjom eller ej. De enas om att julfirandet inte är ett bra tillfälle för fylleri, men att det kan vara trevligt med en liten snaps till jullunchen eller ett glas portvin till julklappsutdelningen. (Nota bene! Det kan vara intressant att veta att denna poddepisod spelades in _före_ den vilda Twitterdiskussionen om alkoholförsäljning, som utspelade sig för Edwards del under Luciahelgen.) Manhattanbrunchjulklappsväxling samt hur småbutiker och trevliga krogar ska klara sig framöver hör till den efterföljande diskussionen – innan Edward tillönskar alla lyssnare en magisk, välsmakande och välsignad jul.

P S 

• Edward berättar i sändningen att lyssnare som beställer en julgran från Smålandsgran får 100:- rabatt med rabattkoden ”edwardblom”. https://smålandsgran.se

• Vi vill lugna alla oroliga lyssnare genom att berätta att Edwards frysdörr numera är lagad.

• Maila oss gärna, med respons, frågor eller roliga anekdoter! Adressen är: podden@edwardblom.se

 Bidra gärna till våra inspelningskostnader! Se https://www.patreon.com/join/edwardblom

Poddepisod 100: ”Jubileumsnostalgi – podden fyller 100 episoder!”

Lyssna här: https://play.acast.com/s/edwardblom/100.jubileumsnostalgi-poddenfyller100episoder-

Presentationstext:
Idag är det ingen vanlig dag, för idag är det en bemärkelsedag för podden! Gastronomerna Edward Blom och Mats Ryd firar att ”Edward Bloms smörgåsbord” fyller 100 episoder med varsitt glas champagne. De slår fast att champagne är betydligt bättre än blodiglar, särskilt gäller detta diabetiker.

Denna jubileumspodd innehåller en finfin dos av kulturhistoria, njutningsexcesser och lyssnarfrågor, precis som vanligt – men framför allt är den uppbyggd på tio typiska klipp från poddens tre år långa historia. 

Här får ni återuppleva oförglömliga anekdoter och utläggningar, som när Mats berättar om Toast Skagen-, ostron- och vinexcesser, och när Edward utgjuter sig över att han av varumärkestalibaner förväntas säga Västerbottensost – och givetvis dyker älghjärnan upp! Mats upprepar poddens allra första lyssnarfråga till Edward, som spår att det som den handlar om – nämligen knypplade mellanlägg – blir Årets julklapp 2021.

Förutom själva ljudklippen bjuds lyssnarna på ”bakom scenen”-anekdoter och på poddmakarnas resonemang kring vad som hänt under poddens tid som livsnjutarnas klart lysande stjärna på mediehimlen. ”Mötet mellan oss är skapandet av podden”, slår Mats fast, och Edward förklarar att podden är en form av mukbang som han ägnade sig åt på TV redan under millenniets första decennium.

Edward berättar även vilken divig primadonna han kan förvandlas till inför ett uppträdande, och Mats avslöjar att han drömmer om att återfödas som drag-queen. De tu återkallar angenäma (glögg och champagne) och inte fullt så angenäma (havremjölk med rapsolja som växer i munnen) minnen av dryckesprovningar, och spekulerar kring varför det inte är lika coolt att vara stjärngosse som det var 1896. Edward berättar om stjärngossarnas och Luciatågens kulturhistoria, och om deras ursprung med ungdomliga skådespel i olika gårdar.

Så drömmer Edward om att åter få en egen TV-serie, men har åtminstone fått en ny och kanske lite oväntad karriär som statist i en hårdrocksvideo. Han berättar om vad han heter på tyska, och talar om den atomism som julfirandet håller på att utvecklas till samt utvecklar begreppet ”julmånad” från förra episodens diskussion (och slår fast att ett ”julkvartal” borde vara från december till februari och ingenting annat).

Apropå Lucia kommer Mats in på spansk och persisk saffransaffransförgiftningsaffranssprit och fiskgrytor, och av bara farten även på chili och Aleppopeppar (!). Edward spår än en gång starkvinernas renässans (kanske kan det hamna på en framtida bingobricka?) och får ge julklappstips ur sin egen fatabur.

P S Här är champagnen som Edward respektive Mats drack under sändningen, för er som brukar undra över namn och stavning (artikelnumret syftar på Systembolagets dito):

2739  Vve Fourny & Fils, Blanc de Blancs Brut Premier Cru

75308  Laurent-Perrier, Millésimé Brut

Här är de prisvärda champagnesorterna som Mats tipsade om senare:

7553 Palmer, Blanc de Blancs

7686 André Clouet, Grande Réserve

7602 Louis Roederer, Brut Premier

… och här är stjärngossarna utanför Blekingestugan på Skansen:
https://digitaltmuseum.org/011013835779/stjarngossar-utanfor-blekingestugan-skansen/media?slide=0

Poddepisod 97: ”Trubaduretikett, Pokémoner och plumpudding”

Lyssna på podden här: Episod 97 Trubaduretikett, pokémoner och plumpudding

Senhösten är här, med allt vad det innebär av mörker och lerklafs i dessa ”inte jätteroliga tider”. Edward Blom berättar om hur han motionerar, och funderar på om inte nästa steg i motionsprogrammet skulle kunna vara gyttjebrottning – vilket får Mats Ryd att minnas ett regnigt och gropigt Roskildefestivalen, vilket i sin tur får Edward att minnas när han som barn grävde sin egen sandpool.

Pokémoner som ser ut som mjukglass är nästa samtalsämne, och dagens första lyssnarfråga får de båda gastronomerna att än en gång gå loss på ett av sina favoritämnen: animaliska fetter. Det börjar nämligen redan bli dags att förbereda julens plumpudding (om man inte föredrar en Weihnachtsstollen). Med andra ord får ni veta allt som är värt att veta om njurtalgshredded suetbeef dripping, krögarsmör och konjakssmör.

Mats har nyligen ätit på Frantzén för kanske sjunde (!) gången och suktar Edward med sina berättelser om löjroms-, ål- och fläskrätter, medan Edward fått ägna sig åt sina 50-årsdelikatesser och frystömning. Tillsammans funderar de på om det borde generera förmånsbeskattning om man får låna några hyllor i sin företagsfrys vid avfrostning, och båda längtar efter dekadenta långluncher.

Får man som gäst spela gitarr på fester? undrar en lyssnare, vilket föranleder en lång utläggning om festetikett för amatörtrubadurer från Edwards sida. Mats avslöjar sitt förflutna som strandraggare på en mexikansk surf- och badort (Puerto Escondido) och på något underligt vis kommer de in på den ende person som kanske är mer neurotisk än Edward: skådespelaren Ulf Brunnberg. Här lanseras också en teori om kronologin i hur denne introducerade hoppsa-hoppsa-steget i svensk filmkonst i början av 1980-talet.

Sedan kommer – apropå ännu en lyssnarfråga – massor av tips på vardagsräddare i nöden. Det vill säga: maträtter som går hyfsat snabbt att laga till såsom salsiccia eller annan god korv, shakshuka, pytt-i-panna eller lyxig bikini. Tips på hur man kan involvera sin tryckkokare eller mikrovågsugnen kommer också!

Avslutningsvis deklamerar Edward ”Vinterorgel” av Erik Axel Karlfeldt.

P S Till er som undrar om varumärken: Mats talade bland annat om https://www.britishcornershop.co.uk/atora-shredded-suet och delikatesser från spanska Ortiz.

Skriv till oss! Adressen till redaktionen är: podden@edwardblom.se

Sponsra oss! Läs mer: https://www.patreon.com/join/edwardblom

Poddepisod 86: ”Livets bästa njutningar är stora (inte små)”

https://play.acast.com/s/edwardblom/85.livetsbastanjutningararstora-intesma-

Dags för första poddavsnittet efter sommaruppehållet!

Edward Blom berättar för Mats Ryd om hur sommaren har varit, med björnbärsplockning, bus med barnen och trädgårdshäng – men också om längtan efter den annalkande hösten med dess läckerheter (inklusive mörk porter och golonka från lokala krogen Julius’ polska vecka).

Mats går så långt att han redan nu ger alla lyssnare ett julklappstips, baserat på sommarens ljuva vedermödor med att grilla hel piggvar — nämligen tillräckligt stora piggvarshalster, som man i god tid inför julafton bör införskaffa från Spanien (googla på ”parrilla para rodaballo”, så hittar ni säkert något som passar i julklappsstrumpan).

Vidare konstaterar han så klokt att livets stora njutningar oftast är bättre än de små, och att livets mest fantastiska njutningar är gratis – men att de näst mest fantastiska i regel kostar enorma summor.

Edward berättar om hur han brukade grilla piggvar på en campinggrill på Öland, och – apropå att äta fisk utomhus – om när han nyligen ställde till med surströmmingskalas i trädgården i direktsändning i TV4, med hundratals surrande gäster. Surströmmingens och surströmmingsskivornas, liksom i viss mån kräftskivornas, kulturhistoria får ni veta allt om.

Hur sjutton gör man för att komma upp till 140 000:- på en enda nota på Operakällaren? undrar en lyssnare. Inga problem för Mats, som vällustigt fantiserar om hur personalen skulle rulla fram ankpressen, öppna källaren med slottsviner och rentav låta honom röka cigarr. Edward kan förstås inte låta bli att fundera över vilka tyska viner han skulle kunna unna sig med den budgeten.

Mats meddelar en glad nyhet, nämligen att han kommit med i jaktlaget i Österfärnebo och att det möjligen skulle kunna innebära fri tillgång till älghjärna för Edward – som lyckas bräcka denna gamla poddfavorit genom att komma in på aphjärna och björnögon. Eller rättare sagt är det hans femåring som önskat sig detta till middag.

Brittsommar, kruxet med alkoholtillstånd och sprit med orm och andra udda spritsorter avhandlas avslutningsvis.

Poddepisod 62: Matlagningsradio med rökt julskinka hemma hos Edward

Här är det senaste avsnittet av ”Edward Bloms smörgåsbord” – förmodligen den bästa podden att lyssna till under julstöket: https://play.acast.com/s/edwardblom/578e5491-5b14-4da0-a6a4-b65c9a84bd59

62. Matlagningsradio med rökt julskinka hemma hos Edward

Detta avsnitt av ”Edward Bloms smörgåsbord” börjar som ett hemma hos-reportage, men utvecklas mycket snabbt till en ”julspecial” eller rentav: uppesittarkväll i förskott. Edward berättar i bästa matradiostil – ja, nästan som en fotbollsreferent – vad som händer i hans pärlspontförsedda kök, där han bjuder på mumma ur en griskaraff medan han och Mats julstökar genom att lägga in portersill och kärna smör.

Edward slår hål på den svenska myten om att inlagd sill måste innehålla socker, och Mats talar om hur ”imperfektion blir perfektion!” i krusen med heminlagd sill. Sedan tipsar de om vad man kan göra med sin kärnmjölk, och berättar om hur de förlustade sig med sake, ostron och hummersoppa på Nobel-efterfesten häromveckan.

En vinter bakom så kallade svenska gardiner tillönskas producenten av så kallad kycklingjulskinka, och Edward passar på att veva igång mot alla tveksamma krogar som serverar exempelvis färsrätter de påstår är Wallenbergare eller andra övergrepp mot vad som borde vara namnskyddade maträtter.

Därefter är det dags att börja röka årets julskinka, enligt skånsk modell. Men först levererar Edward en smärre utläggning om ungefär hela Sveriges olika mattraditioner och hur de skiljer sig åt – allt för att förklara varför den skånska gastronomin är något alldeles särskilt och annorlunda.

Så träder poddens eminente ljudtekniker Henrik Insulander äntligen in framför mikrofonen, och berättar initierat om hur man grillar och varmröker sin julskinka eller lax i en helt vanlig klotgrill (något han själv brukar göra iförd cykelhjälm på huvudet och med en Lumumba i handen!). Vi får lära oss allt om så kallad indirekt grillning, tändningsrör och rökspån, och den poddlyssnare som efter att ha hört allt detta inte själv lägger sin skinka på klotgrillen är förmodligen inte född.

Innan det är dags för Edward och Mats att önska alla poddlyssnare ”God jul” så berättar de båda gastronomerna hur de själva äter sig igenom julaftonen.

Edward lovar i programmet att dela med sig av sitt recept på portersill. Det hittar ni här (och i kokboken ”Kokkonst för livsnjutare”): http://www.edwardblom.se/kokbocker/edward-bloms-portersill

Poddepisod 61. I fullt krull (eller: Enbärsdricka och andra delikatesser)

Här är senaste poddavsnittet! Klicka på länken, och sedan på pilen på bilden.

61. I fullt krull (eller: Enbärsdricka och andra delikatesser)

En alltmer krullig Edward Blom inleder med att förklara varför han aldrig lyckas klippa håret nuförtiden, trots att hans frisör ligger i poddstudions grannkvarter.Denna gång testar och/eller diskuterar han och Mats Ryd annars olika alkoholfria drycker som kan passa på julbordet: öl, shandy, julmust och enbärsdricka.Och apropå julbord och en lyssnarfråga berättar Edward varför de flesta svenskar firar julafton snarare än juldagen, och att även adventsdagarna av samma skäl egentligen inleds redan på lördagsaftonen.En lyssnarfråga från förra veckans episod, om varför det tycks vara en svensk kulturyttring att inte bjuda gäster på middag även om värdfolket själva äter, får en fortsatt diskussion i detta avsnitt, där aspekter som 1970-talets matpriser, skuldkänslor/reciprocitet och värdet av att låta barn upptäcka andra familjers middagskulturer diskuteras.Veckans mest ambitiösa lyssnarbrev innehåller en lång planerad meny med delikatesser – det börjar med benediktinska ägg för att sluta med en charkbricka! Godsakerna har fantiserats fram av en blivande 25-åring, som får Mats och Edward att börja inse att man inte måste planera sin död för att klura ut optimala menyer (och så minns de vällustigt hur de ändå listade sin sista måltid, lyssna gärna än en gång på Episod 44!).Något oväntat kommer samtalet in på bokashi och andra former av kompostering. Sedan passar Edward på att påminna om sitt bästa julklappstips: den egna boken ”I full blom” – och Mats passar på att påminna om Edwards jullåt: ”Nu lagar vi julen”. Och så tillönskas alla lyssnare en fin Luciadag!

 

P S Här är dryckerna som Mats och Edward provade denna gång, samtliga alkoholfria:

Fentimans Winter Shandy (11900)

Dufvenkrooks julmust med enbär (19016)

Nygårda julmust lagrad på konjaksfat (11937)

Mariestads Strong Ale (19017)

Poddepisod 60: Tequila, mobilmän och vintermys

Den sextionde episoden av ”Edward Bloms smörgåsbord” hittar ni här: https://play.acast.com/s/edwardblom/3f8d3e48-8f4c-47f4-9662-95487fa9f498

Nedan kan ni läsa vad den handlar om!

60. Tequila, mobilmän och vintermys

Vilken dryck som som passar bäst till cigarrer och olika sätt att inmundiga tequila är några av poddens samtalsämnen. Mats drar mezcalens i allmänhet och tequilans i synnerhet kulturhistoria, och Edward berättar mer eller mindre glada tequilaminnen från 80-talet.Eftersom Edward nyligen besökt Gotland, för att hålla föredrag om Visby Köpmangilles 325-årsjubileum och av bara farten hälsa på i Gotlands bryggeri, kan de tu gastronomerna inte låta bli att romantisera hur det är att så här års vandra omkring mol allena i medeltida stadskärnor. (Om ni ser någon i decembermörkret som strosar genom Gamla stans gränder i Stockholm med hörlurar i öronen så är det säkert Mats som lyssnar på Mozartmusik.)

Den här gången är det Mats som varit arg på något i veckan som gått, närmare bestämt på ”Mobilmannen” – den människotyp som, utan att skämmas, talar så högljutt i sin mobiltelefon under tågfärder att alla i hela vagnen involveras i managementklyschor, affärshemligheter och sentenser som ”att prata om diskussionen som ledde fram till beslutet”.

Edward får därmed anledning att tala om mobiltelefonetikett på tåg. Vilket leder över till lyssnarfrågan om hur man gör när inbjudna vänner och bekanta felaktigt tror att de får ta med sig sina vänner och bekanta till ens glöggfest (enligt Edward är det OK att ödmjukt be att få ta med gäster från utlandet och så kallade ”span”, men där går gränsen).

Avslutningsvis konstaterar de båda gastronomerna att de ser fram emot att gå på efterfest och att döden är en förutsättning för livsglädje – och så går Edward raskt igenom skillnaden mellan rompunsch och arrakspunsch.

Brev med glada tillrop, etikettfrågor och annat kan sändas till: podden@edwardblom.se

I podden provades denna gång: José Cuervo Platino De La Familia (8183901)