Subscribe

Archive | Advent, Lucia och jul

Medierna i P1 sprider själva myter

Det hördes slammer från frukostbrickan och prassel från paket. Några av årets bästa minuter, när man väntar på att familjen ska komma in sjungande och gratulera på födelsedagen. Tyvärr gjorde jag misstaget att under tiden göra en sökning på mobilen, och plötsligt ersattes födelsedagsmyset med hjärtklappning och en klump i magen. Jag skulle tydligen komma att tecknas som mytbildare i P1:s Medierna, apropå att förbudet mot att kalla glögg ”glögg” inte stämmer enligt EU.

I programbeskrivningen likställdes myten om mördarclowner, och olika myter om EU-förbud vilka medvetet spritts av en engelsk EU-motståndare, med historien om EU och glöggen. Jag, som är en stark anhängare av Europatanken sedan tonåren, framhävdes således som en mytbildare som gick en engelsk EU-hatares ärenden.

Fastän detta avsnitt av Medierna handlade om myter får man dock säga att programmet gör sitt bästa för att själv skapa myter.

Infiltrerade brittisk EU-hatare Livsmedelsverket?
I programmet inleder Medierna med att säga att ”glöggförbudet var en myt”, att nyheten ”självklart” inte stämde, och tar flera exempel på hur jag ändå spridit detta – och använt övertoner (vilket är en dödssynd i mångas ögon).

Av senare delen av reportaget framgår det dock att glöggförbudet inte alls var en myt. Livsmedelsverket hade förbjudit användandet av begreppen ”vinglögg” och ”starkvinsglögg” med hänvisning till EU-regler, och Systembolaget hade därför de facto tvingat företag att ändra sina etiketter.

Att det skulle vara den brittiske EU-hataren som låg bakom svenska Livsmedelsverkets agerande tror jag knappast Medierna menar. Ändå klumpar Medierna ihop detta fall med andra, som sägs ha byggt på avsiktlig desinformation och ryktesspridning av politiska syften. Men i detta fall har svenska myndigheter faktiskt ändrat reglerna — då är det knappast en myt.

Att sedan lyfta fram att ”Edward Blom förespråkat EU-utträde” är precis samma usla användande av källor som Medierna kritiserar andra för. Jag skrev en tweet i upprörd, men uppenbart skämtsam, ton: ”Nä nu djävlar är det krig! Vi har gjort glögg på sädessnaps & rödvin i 500 år. Dra tillbaks eller swexit!!!!”. Jag kan upplysa Medierna att jag inte heller menade att vi bokstavligen skulle ta de sista resterna av vårt lilla försvar och anfalla övriga Europa. Det hela var naturligtvis en omskrivning, på ett begränsat utrymme, för att jag såg oerhört allvarligt på förbudet och att det är just denna typ av regler som skadar EU:s anseende och har bidragit till dagens kris. En tweet måste formuleras snärtigt och roligt om den ska få spridning, men hade Medierna gått igenom de tre intervjuer jag gjorde för Aftonbladet, Svenska Dagbladet och Sveriges Radio P4 Extra kunde de ha märkt att jag där inte sa att vi skulle lämna EU bara för glöggen, även om jag betonade vilket oerhört övergrepp det verkade handla om.

Kan EU inte skriva eller Livsmedelsverket inte läsa?
Det stora misstaget hade alltså skett av svenska myndigheter, som i ett år hållit på med dessa regeländringar p.g.a. en misstolkning av EU:s regler. Det är skandalen som borde tas upp! Enligt SvD:s uppföljningsartikel har jurister på såväl Livsmedelsverket och Systembolaget som Altia (som saluför glöggen Blossa) kommit fram till samma, felaktiga, tolkning. Men om detta har det inte talats mycket.

Här uppkommer många frågor: Beror det på att EU medvetet formulerar sig dubbeltydigt i hopp om att få igenom förbud i flera länder, men sedan ändå kunna friskriva sig ifall det uppkommer debatt? Uppenbarligen har EU inte brytt sig ett dyft att under detta år informera Livsmedelsverket och Systembolaget om att de har feltolkat reglerna. Eller skriver EU dubbeltydigt för att franska vinlobbyn ska tro att de fått igenom sin vilja fast de inte har det? Eller är de bara oförmögna att formulera läsbar text? Eller är det svenska myndigheter som är extremt inkompetenta och inte klarar av att förstå EU:s texter? Uppenbart har dialogen mellan EU och Sverige misslyckats kapitalt i detta fall.

SvD:s misstag
Tyvärr bidrog min favorittidning Svenska Dagbladet starkt till den uppkomma situationen, då de skrev att man inte skulle få sälja vin med ej vinbaserad sprit som ”glögg”, fast det som Livsmedelsverket gått ut med var att man inte fick sälja ”vinglögg” och ”starkvinsglögg” under dessa namn. Såväl vinglögg som starkvinsglögg är moderna, larviga produktbeteckningar uppfunna av Systembolaget, och inget någon skulle lägga två tweeter i kors för att försvara.

”Glögg”, däremot, är ett historiskt namn på en historisk dryck innehållande vin, kryddor och sprit, och som kulturhistorisk dryck oerhört värd att försvara. I SvD:s ursprungliga artikel skrivs ömsom ”vinglögg” och ”spritglögg” men ömsom bara ”glögg”, och i rubriken har man naturligtvis valt den kortare varianten.

Demokratisk debatt vs mytbildning
Det talas extremt mycket om faran med mytbildning och twitterstormar numera. Samtidigt har vi aldrig haft en så levande demokratisk debatt som vi fått tack vare de sociala medierna. Vanliga medborgare kan sitta hemma och skriva ner sina tankar och därigenom påverka hela befolkningen. Politiker, tjänstemän och lobbyister utmanas numera ständigt av privatpersoner. Detta är i grunden något mycket positivt, även om baksidan är att myter och felaktigheter kan spridas.

I vår jakt mot mytbildningar får vi inte ställa absurda krav på dem som twittrar. Att inte slentrianmässigt retweeta vidare något utan att kolla länken till artikeln eller fundera på om det låter rimligt kan man absolut kräva. Men en privatperson som undertecknad måste kunna lita på svenska dagstidningar och svenska myndigheter som källor.

En vanlig människa som skriver tweets när den väntar på bussen kan inte behöva ägna sin obetalda fritid åt att ringa och stämma av med EU-kommissionen eller läsa juridiska handlingar och dokument på franska och engelska. Ställer vi sådana krav upphör hela debatten och överlåts till politiker, tjänstemän och lobbyister. Man måste kunna läsa en artikel i vår mest seriösa dagstidning och sedan utgå från den. Likaledes måste man kunna utgå från beslut svenska myndigheter har fattat utifrån sina tolkningar av EU:s regler. Det är inte rimligt att en privatperson obetalt ska göra mer research än en stor nyhetsredaktion eller en gigantisk myndighet. Att kräva det är samma sak som att kväsa all debatt och kräva att medborgarna håller tyst.

Min roll i demokratin
Mitt specialområde är att veta hur svensk mat och dryck sett ut i århundraden, och mitt ansvar därför att försvara dessa kulturhistoriska rätter och drycker med alla tillgängliga metoder när jag läser i tidningen att deras benämning ska förbjudas. Det är min lilla, men viktiga, roll i demokratin som välkänd privatperson med många följare. Att kolla källorna (stämma av med svenska myndigheter) är den avlönade tidningsredaktionens uppgift, och att tolka originaldokumenten är de avlönade svenska myndighetsjuristernas uppgift. EU:s uppgift är att lära sig skriva, så att deras medlemsländers främsta jurister förstår vad de menar.

EU-kommissionens talesperson kläckte ett bisarrt uttalande i Mediernas inslag. Det gick i princip ut på att om man hör en politiker eller tjänsteman vilja göra något som verkar helt galet ”som att förbjuda glögg med sprit i”, då kan man också räkna med att det bara är en myt. Jag kan inte tänka mig ett värre samhälle än om medborgarna skulle börja följa denna uppmaning. Då är det betydligt bättre för demokratin att folket ibland gör en fjäder till en höna – för varje twitterstorm gör makten lite ödmjukare.

Edward Blom

gastronom och kulturhistoriker

Julklappstips 3: ”Kokkonst för livsnjutare”

13061498_O_1-3 Här är vårt bästa julklappstips! I ”Kokkonst för livsnjutare” har vi verkligen gjort allt vi kunnat för att ta fram recept på riktigt härliga rätter.

Vi har både egna versioner av klassiker (som burgundisk köttgryta, wienerschnitzel, Skagenröra och vaniljpudding) och egna skapelser (som Livsnjutartoast och Edward Bloms chiligryta, nu i viltmarksversion), både svensk husmanskost (som blodpudding och äppelkaka) och utländska specialiteter (som Sichuankökets tre bästa rätter och fiskstuvningen courtbouillon från New Orleans), både lättlagat (som ”franska ägg”) och riktiga utmaningar (som ”körsbärsfasaner”).

Dessutom har vi – tillsammans med fotografen Eva Hildén-Smith och Pär Wickholm, och inte minst vänner som ställt upp som modeller eller med att låna ut sina hem – skapat fantastiska bilder. Det räcker långt att bara titta på och njuta av bokens miljöer, men det finns också massor av läsning. Förutom 70-talet recept!

Vi hoppas förstås att ni kommer att tycka om ”Kokkonst för livsnjutare” lika mycket som vi gör, och att ni kommer att älska dess rätter. Det är en finfin klapp till alla som älskar matlagning och kulturhistoria – varför inte till dig själv?!

Boken finns i välsorterad bokhandel över hela landet. (Vad gäller nätbokhandeln kan ni beställa via Bokus för leverans före jul, senast idag den 21 december.)

Imorgon (tisdagen den 22 december klockan 17–18) signerar vi dessutom ”Kokkonst för livsnjutare” på NK:s bokhandel (plan 3 på NK, Hamngatan 18–20 i Stockholm). Detta är det enda återstående tillfället att få boken med en specialskriven dedikation. Välkomna då!

Gunilla och Edward

Julklappstips 2: Edward Bloms viner

JulklappstipsEdwardvinerHär kommer del två i serien med edwardianska julklappstips, både för önskelistan och för dina egna klappinköp!

Edwards båda viner är förstås ypperliga som klappar till dem som uppskattar goda drycker. Båda går att beställa genom Systembolagets beställningssortiment – vilket kan ta upp till åtta arbetsdagar. Men med lite tur, och beroende på var i turordningen för leveranser just din Systembolagsbutik befinner sig, kan det gå snabbare så att du kan få hem vinerna före julafton. Annars får du ge bort ett presentkort! 🙂

Läs mer om det tyska, vita vinet Edward Blom Riesling Trocken (89:-) här, och om det sydfranska, röda vinet Edward Blom Merlot Cabernet Sauvignon (99:-) här! Båda beställs alltså genom Systembolaget, antingen direkt i butik eller via hemsidan www.systembolaget.se:

Skärmavbild 2015-12-15 kl. 18.34.43Edward har personligen valt ut vinerna och även besökt båda vinproducenterna, i Moseldalen i Tyskland respektive i Sigoulès i sydvästra Frankrike. Rieslingvinet är särskilt komponerat med tanke på hans faiblesse för sådana, av Edward i samarbete med en vinmakare.

Självklart passar båda vinerna finfint i kombination med någon av våra kokböcker, exempelvis Kokkonst för livsnjutare och Allting gott och alldeles för mycket (som finns i en nätt mjukbandsutgåva, så kallat flexband).

Se även Julklappstips 1: ”Life is a Banquet”!

Gunilla Kinn Blom

P S 1 Bor du i Västerås? Då har du tur, för i Systembolagsbutiken i Erikslund finns Edward Blom Riesling Trocken i hyllan!

P S 2 Borde inte detta inlägg ha lagts upp betydligt tidigare, med tanke på att det kan ta tid att få till en beställning via beställningssortimentet? Jo, det borde det! Men när man har en sexmånadersbebis kan det dröja långa tider innan man kommer i närheten av sin dator… 🙂

Julklappstips från AB Edward Blom & Co

bildMed detta blogginlägg skulle vi vilja bidra till era eventuella julklapps-önskelistor, eller kanske inköpslistor, så att det blir rätt stuk i julklappshögarna! 🙂

Julklappshögen hemma hos familjen Blom – och då menar jag främst Edwards föräldrar – brukar vara enorm..! Trots att det kristna budskapet kommer i främsta rummet under den blomska julhelgen är det oerhört viktigt att det är väldigt många och väldigt lämpliga julklappar. Jag är övertygad om att min svärmor – Edwards mamma –  klurat på och köpt julklappar större delen av året redan …

”Allting gott och alldeles för mycket” får stå högst på listan, trots att den fanns med redan förra julen. I år finns Edwards kokbok även i mjukbandsupplaga (flexband), i en nättare storlek och för ungefär halva priset. Men den med hårda pärmar (halvklotband) finns också kvar i handeln!

9781629147000_200_life-is-a-banquet”Life is a Banquet”, det vill säga ”Allting gott och alldeles för mycket” på engelska och bearbetad för en icke-svensk (främst amerikansk) läsekrets är såklart den perfekta julgåvan till dina utländska vänner, åtminstone om de hellre läser engelska än svenska. Boken går att beställa exempelvis via Amazon, Bokus och AdLibris.

Tänk på att göra det NU om boken ska hinna fram till julhelgen! Amazon är förmodligen den bästa tjänsten om boken ska sändas till mottagare i USA). ”Life is a Banquet” går även att få tag på i amerikanska boklådor, hoppas vi i alla fall.

Skärmavbild 2014-12-03 kl. 21.45.28Edward Blom Riesling Trocken – en vinflaska är en förstås en present som passar ganska många mottagare, och rieslingviner är sällsynt lämpade som allround-viner. Läs mer om Edwards egenhändigt framtagna vin här och beställ det via Systembolaget (eller gå till någon av det dussin Systembolagsbutiker, främst i Stockholm, som har vinet på sina hyllor).

Edward Blom-kit – nej, det är inte en peruk, ett lösskägg och en lösmage (det tar vi nästa jul, kanske) utan såklart en ”Allting gott och alldeles för mycket” plus en flaska Edward Blom Riesling Trocken. Se bilden högst upp ovan! En vän till oss har detta som sin stående middagsbjudningspresent till värdinnan, men det funkar såklart lika bra som julklapp. 🙂

9789155260606_200_koksalmanack-2015”Husmoderns köksalmanack 2015” – eller ”Köksalmanack 2015”, som den korrekta titeln lyder – är presenten som räcker hela året (fin reklamtext jag fick till där, eller hur)! Edward och jag har bidragit med en gemensam text om söndagsmiddagstraditionens historia till denna traditionsfyllda bok.

”Ögonblicket – 52 händelser ur Företagsminnen” – en härlig bok från 2013 med bilder ur tidningen Företagshistoria, med Edward som redaktör och kommentator.

• ”Orka torka – motståndsinspiration från Facebookgruppen Family Living –  heminredningsreportage i form av bilder från hundratals svenska hem, såsom de se faktiskt ser ut. (Jag har bidragit med ett fotografi på vår köksradio..!)

kc3a4ra-jul-framsida-fc3b6r-webb

• En burk sill, kanske? Varför inte ge bort Årets sill 2014 från Klädesholmen, med smak av björnbär och grönpeppar. Edward satt med i juryn som korade just denna sill, som finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.

Till sist vill vi även tipsa om en bok av Edwards syster, Anna Dunér: ”Kära jul!” – en antologi med jultexter som ni kan läsa mer om och beställa här.

Gunilla Kinn Blom

Laga Edward Bloms Feuerzangbowle!

Jul, FeuerzangbowleFeuerzangbowle är det milda glühweinets stygga kusin, med starkare kryddning och betydligt högre alkoholhalt – och brinner gör den också.

Bålen har säkerligen sina rötter i 1700-talet och hade nog, som liknande drycker, mer eller mindre glömts bort, om det inte vore för en bok och en film som fått namn efter bålen. Den har nått kultstatus bland tyska ungdomar som trots det krångliga tillredningssättet fortsatt att tillreda Feuerzangbowle till advent, jul- och nyårsfirande.

Ingredienser:

2 flaskor oekat rödvin
1 kanelstång
minst 4 dl mörk rom på minst 60 %
5–6 kryddnejlikor
2 stjärnanisar
(en del tillsätter även andra kryddor, vanligtvis muskot eller ingefära, men även lagerblad, enbär, svart te, äkta vanilj och kardemumma förekommer)

1 apelsin, ekologisk, skuren i tunna skivor 1 citron, skuren i tunna skivor
1 sockertopp på ca 500 g

 

Gör så här:

Blanda vin och kryddor samt de skivade citrusfrukterna. Värm vätskan till strax under sjudpunk- ten. Häll över bålen i en glöggryta med värmeljus eller brännare under.

Lägg ett litet galler på grytan och ställ sockertoppen på gallret.
Värm rommen en aning. Dränk in sockertoppen med rom och tänd på. Sockret ska brinna med stora, blåa lågor tills det helt smält ner i bålet.

Fortsätt ösa ny rom med hjälp av en bålslev i metall över sockret, så att det fortsätter brinna – men häll inte direkt ur flaskan så det tar eld! När sockret brunnit upp, släck ev. kvarvarande eld i bålen.

 

Anm.

Feuerzangbowle betyder eldtångsbål, och vill man vara riktigt traditionell ska man hålla sockertoppen med en eldtång medan den brinner istället för att ha den på galler – vilket dock kräver att man har en mycket hård sockertopp.

Sockertoppar (toppsocker) finns att köpa i livsmedelsbutiker i Tyskland, på Skansen, hos Stockholms Aeter & Essencefabrik och liknande ställen i Sverige.

Saknas rom på minst 60 % så häll 2 dl 40 %-ig mörk rom i bålen för smaken. Ös sedan sockertoppen med en annan sprit av rätt alkoholhalt, t. ex. absint eller grön chartreuse.

Receptet finns även med i julavsnittet i Allting gott och alldeles för mycket.