Tag Archives: korv

Ny tv-serie: Edward Bloms Stockholm

Som flera av Er säker redan har märkt så har jag nu en ny tv-serie. Den heter Edward Bloms

Stockholm och visas på www.svd.se/edwardblom eller på Svd:s Youtube-kanal. Första avsnittet lades ut i söndags och handlade om snabbmatens historia i Stockholm.

Fem söndagar i rad kommer nya avsnitt att läggas ut. Vad de olika handlar om måste jag hålla strängt hemligt om i förväg, men så mycket kan jag säga som att nästa avsnitt kommer att spelas in i ett palats som jag läst in mig på redan för att ha med i Mellan skål och vägg med Edward Blom i TV8, men p.g.a. divere oturliga skäl så släpptes jag aldrig in den gången, trots att jag redan ägnat massa tid åt att läsa in mig och skriva manus.

Prosit Neujahr!

Det blev en jul till slut. Alla kartonger var ännu inte uppackade och travar med saker stod ännu lite här och var, men vi lyckades i alla fall röja ut vardagsrum och matsal så att vi kunde juldekorera och få in underbara gran, fylld med glittriga prydnader inköpa förra året i Harlem.

Lite mer ledighet hade inte skadat men nu är vi i alla fall nere i 20 ouppackade kartonger, vilket bara är en bråkdel mot de ursprungliga myriader som inkommit från våra tre tidigare lägenheter med tillhörande vindsförråd. Och vi är inte fullt så tröttkörda som innan ledigheten.

I går var det åter Lidnerafton med fantastisk mat och dryck hos vännen Lars: Champagne från år 2000, gåslever med Sauternes, hjortfilé med Amarone, formidabel ostbricka från Wijnjas med mer Sauterne och slutligen chokladmousse med diverse avecer. (Att Lars själv är absolutist gör det generösa vinvalet än mer imponerande.) Efter minnesstunden på kyrkogården blev det cocktails i Cadierbaren och min inspiration på kontoret i dag kunde vara snäppet bättre.

I morgon bär det av till Skara för stort balluns på Skara Stadshotell – hoppas även boken om hotellet , i vilken jag skrivit ett långt kapitel, har hunnit komma. Och på lördag hoppas jag att vi äntligen lyckas packa upp de nya kartongerna och äntligen återvända till normaliteten efter månader av flytttillvaro. Jag lovar ingenting, men jag hoppas att jag därmed även blir betydligt flitigare på bloggen i gen.

Såg Ni mig i tv i går förresten? Jag talade om mattrender och stoppade korv (med hjälp av en expert):  http://www.kanal5play.se/program/play/filipochfredriksarskronika-s01e02?origin=program

Nu har det ju varit en period med väldigt många små gästuppträdanden men ingen egen tv-serie, vilket är tråkigt. I slutet av januari kommer dock en serie program med mig att börja läggas ut på Svenska dagbladets hemsida. Det blir Stockholmiana med glimten i ögat – från palats till korvkiosker.  Visserligen bara 5-6 minuter långa, men av hög kvalitet. Återkommer med länkar när första programmet läggs ut.

Vill passa på att tacka min webbmaster Kajsa Hartig som har en massa slit att få denna sida i ordning igen efter de tekniska problemen till följd av att webbhotellet ”hackades”.

Med hopp om ett riktigt gott nytt 2012!

Måltider i USA 2: Ben’s Chili Bowl

Washington är inte bara maktens och storpolitikens stad, det är också Ben’s. Detta är en institution, ett av de (märkligt nog) få ställena i staden som från starten och än i dag ägts av svarta amerikaner; det är stället där alla tar sig en korv på väg hem efter krogrundan –  till och med presidenten.

Men framför allt, det är inte bara en turistfälla, en intressant historia eller en designikon: korvarna ÄR fantastiska!

Korvarna är hemgjorda och säljs även djupfrysta över postorder eller i en butik ovanför restaurangen. Vi köpte en hel liten fryskartong som höll sig kalla tack vare is,  fast vi hade ett par dagars körväg hem. Det mesta är nu uppätet men åtta korvar ligger kvar i vår frys.

Oftast skärs de på mitten och steks för att det skall gå fortare, sedan sätts de ihop igen och läggs i ett korvbröd, varöver man öser en chili-tomat-sauce som gett namnet Ben’s Chili Bowl. Ur den stora chiligrytan öser de nämligen över det mesta man beställer.

Efter en standard var vi naturligtvis tvungna att prova korvarna även naturella, utan tillbehör, och även så var de ljuvliga.

Till och med kaffet var ok, vilket sällan är fallet i USA – även om alla som varit här länge säger att det har blivit så fantastiskt mycket bättre tack vare Starbucks-revolutionen.