Edward har som sagt fått mängder av fantastiska och fantastiskt positiva reaktioner på sitt Sommar-program, från såväl proffstyckare som okända; vänner och bekanta; massor av glada tillrop på sta’n och på nätet – men också en del märkliga reaktioner.

Recensioner kan man egentligen inte recensera, bara påpeka rena felaktigheter – men nog blir det märkligt ibland, och man undrar i några fall ifall recensenten lyssnat på samma program som en själv.

Konstigt har det blivit i Aftonbladets Sommar-recension. Det är en sak att skribenten Hanna Olsson ansåg att det blev lite väl många studentminnen; det tyckte faktiskt jag också… Men hur hon använder sin slutkläm till denna ”brasklapp” (sic!) övergår mitt förstånd:
”Att 2016 beskriva alla kvinnor som änglalika flickor eller mödrar rekommenderas inte.”

Verkligen? Låt oss gå igenom hur Edward beskriver ”alla kvinnor” i programmet:

1. ”Min mor är en riktig hönsmamma. Jag fick inte gå över ”stora vägen” förrän jag började fjärde klass. Inte åka in till stan själv förrän jag börjat gymnasiet. När jag varit på villafester ute på Ekerö, eller inne i stan och tagit några öl på Kloster Pub, var mamma alltid vaken  – oavsett hur sent det var.”

Min kommentar: OK, Edwards mamma beskrivs inte bara som en moder utan rentav som en hönsmamma.

(– – –)

2. Jag överöstes av kärlek av mina underbara föräldrar, och av min nästintill änglalika storasyster som alltid lät mig vara med och leka med henne och hennes vänner. – Om någon protesterade så ville hon inte längre umgås med dem.

Min kommentar: Ja, här har vi den änglalika flickan (men hon, det vill säga min svägerska Anna, är också den enda såvitt jag kan se).

(– – –)

3. När Fetzenreich stängde hamnade vi ofta på någon bar eller hemma hos Ester som var den enda med en egen centralt belägen lägenhet. Själv hyrde jag rum av en gammal överborgmästarinna och fick inte ha nattgäster.

Min kommentar: Varken Esther eller den gamla överborgmästarinnan verkar särskilt änglalika eller moderliga, utan båda mer som … lägenhetsinnehavare.

(– – –)

4. Det sista halvåret tog jag in morgontidningen varje gång vid hemkommandet, och den gamla överborgarmästarinnan som då redan var vaken ojade sig halvt chockerad, halvt road över den vilde studenten.
Min kommentar: Nu är överborgmästarinnan vaken, chockerad och road – men fortfarande varken änglalik eller moderlig.

(– – –)

5. Sista gången var när min finske vän kommit krypande ut från mitt rum en förmiddag efter att otillåtet ha övernattat på mitt golv, med en gammal getfäll över kroppen. Den gamle överborgmästarinnan som var skumögd hade börjat skrika ”Ein Hund, Ein hund”, varvid min kamrat svarade ”voff, voff” – och reste sig upp. Att hon inte fick en hjärtattack var ett under.

Min kommentar: Nu är hon skumögd och hundrädd också.

(– – –)

6. Även om jag inte pluggade mycket läste jag konstant. Några kvarter från mig låg ett utmärkt antikvariat. Jag lärde mig snart tyda frakturstil. Först fick jag ringa mormor och över telefonen försöka förklara hur krumelurerna såg ut. Och fick svar att det var ett ”s”, och det var också ett ”s”, och det var faktiskt också ett ”s”. Jag köpte massvis av böcker och satt nere vid Mosel, i parker och i vinstugor och läste in hela den tyska kanon av romaner och poesi.

Min kommentar: Edwards mormor är väl per definition en moder, men hon beskrivs snarast som bildad och språkkunnig.

(– – –)

7. Mycket var spontant. En morgon efter en av alla de otaliga festerna bestämde jag och en flicka att helt sonika åka över till Nancy och äta franska croissanter och café au lait till frukost.
En annan gång tog jag med en tyska till DDR för att växla Ostmark som jag investerat i. När jag väl hittat en frukthandlare som kunde växla blev det mitt livs bästa investering.

Min kommentar: Här är två studentskor, som inte heller verkar särskilt änglalika (och inte heller mödrar).

(– – –)

8. Det blev ett givande år med grundkurs i litteraturvetenskap. Vi läste tusentals sidor varje vecka och sedan träffades vi före seminarierna och diskuterade de lästa böckerna i fasta grupper. Det blev oerhört intressanta samtal med de tre intelligenta och genomtrevliga unga kvinnor som ingick i min diskussionsgrupp.

Min kommentar: ”Intelligenta”, ”genomtrevliga” och ”unga” är som ni ser epiteten här.

(– – –)

9. Jag kom snart in i ett trevligt gäng av främst nordiska utlandsstudenter – särskilt en skånska blev en vän för livet.

Min kommentar: Inte heller Edwards skånska väninna (hej Ulrika!) beskrivs som som ”änglalik”, snarast indirekt som ”trevlig” liksom de andra studenterna – och vänfast.

(– – –)

10. Min syster hade ordnat ett tillfälligt andrahandskontrakt: en 16 kvadratmeters lya på Tegnérgatan. Norrmalmssidan mitt emot Tre Backar.

Min kommentar: Jo, här återkommer den änglalika systern förvisso, med en änglalik handling (det medges): att fixa en lägenhet! Men det skulle förstås också kunna tolkas som att hon har goda kontakter eller är bra på att fixa saker.

(– – –)

11. Här träffade jag två flickor som än idag är nära vänner och vi hade extremt roligt de där månaderna. Sålde böcker i varandras namn, sålde med fåniga röster, jäklades med varandra under samtalen, skrattade hysteriskt.
Flickorna lyckades dessutom sälja böcker under tiden – det gjorde inte jag.

Min kommentar: Jaha, dessa flickor (hej Anna och Cecilia!) är väl snarast fulla av upptåg och skickliga på att sälja än de är … änglalika.

(– – –)

12. Jag led av en obesvarad förälskelse sedan ett par år och fortsatte hoppas fast flickan inte besvarade mina känslor utan bara ville ha mig som vän – som alla andra …
Jag var sedan tonåren förläst på Goethes „Den Unge Werthers lidanden” och tusentals dikter om trånande, platonisk, hövisk kärlek på avstånd.
Nu läste jag Petrarcas dikter till Laura, som gjorde allting ännu värre.

Min kommentar: Här får man tyvärr inte riktigt veta huruvida Edwards obesvarade kärlek var särskilt änglalik eller ej (men moder var hon i alla fall inte).

(– – –)

13. Husläkaren diagnostiserar „Panikångest“. Hon är förvånad över att vare sig Cityakuten eller sjukhuset förstått det. Allt var ju klassiska symptom.

Min kommentar: Här är en kvinna som beskrivs som en skicklig och kompetent yrkesperson/läkare. Inte heller här framgår att hon är änglalik eller moder.

(– – –)

14. En meddomare i programmet, Lisa Förare Winbladh, fixade in mig på Årets kock-banketten. Där hon vid champagnebuffén presenterade mig för en viss Gunilla Kinn.

Min kommentar: Ytterligare en kvinna som dels är yrkesperson (domare i ett TV-program) dels har kontakter och förmåga att fixa. Men änglalik? Själv skulle hon gapskratta om hon skulle ha beskrivits så!

(– – –)

15. Vi fann genast varandra och stod kvar när alla andra redan satt sig, då upptäckte att vi var placerade bredvid varandra.
Vi samtalade intensivt hela kvällen – och jag blev mycket imponerad av denna coola, mycket kvinnliga, vittberesta utrikeskorrespondent.

Gunilla och jag hann träffas ett par gånger de närmaste veckorna men sedan åkte hon tillbaks till New York där hon bodde.

Min kommentar: Cool, mycket kvinnlig och vittberest – det är jag, det! 🙂 Inte heller jag beskrivs som särskilt änglalik…

(– – –)

16. Under våren fick jag mitt livs första riktiga flickvän. Det var en mycket sympatisk ung kvinna – även om det snart visade sig att vi inte alls var gjorda för varandra ….
Trots att det var hon som lämnade mig efter ett par månader, gjorde förhållandet underverk för mitt självförtroende, och jag är övertygad om att jag aldrig senare hade blivit tillsammans med Gunilla om jag inte haft denna relation strax innan.

Min kommentar: Och här är en ung dam som beskrivs som ”mycket sympatisk”. Men det är inte en synonym till ”änglalik”. Och inte heller till ”moder”.

(– – –)

17. Gud tyckte det var dags för ännu ett under, lille Melchior fanns plötsligt till inne i Gunillas mage.

Min kommentar: OK, detta antar jag får räknas som att jag indirekt beskrevs som ”moder” (men inte mer än att Edward också indirekt beskrev sig själv som fader).

Döm själva! Men jag skulle råda Aftonbladets Hanna Olsson att a) köpa en ordbok och lära sig innebörden av ordet ”brasklapp” (som hon ju använt helt felaktigt vad gäller hennes rekommendation om kvinnobeskrivningarna) och b) lyssna på programmet en gång till och fundera över om hennes slutklämsrekommendation är korrekt eller missvisande.