Subscribe

Archive | Mat och dryck

Edward Blom på Bokmässan i Göteborg 2015

Här är vårt program på mässan! De flesta programpunkter äger rum på kokboksscenen Kockteatern (som ligger i F-hallen, 02:12).

Ni som tänker dyka upp på Bokmässan, glöm inte att rösta på vår fina kokbok ”Kokkonst för livsnjutare” – om nu Måltidsakademien ställer ut årets litteratur om mat och dryck, vilket de gjorde åtminstone när vi var där 2013, intill Kockteatern!

/Gunilla Kinn Blom och Edward Blom

***med reservation för ändringar***

FREDAG
16.30–16.50 Kockteatern, intervju och tillagning av en av rätterna ur ”Kokkonst för livsnjutare”

LÖRDAG
10.50–11.00 Kockteatern, intervju
11.20–11.30 Scenen i Norstedts monter (B05:22)
12.50–13.00 Kockteatern, intervju
16.00–16.20 Kockteatern, intervju och tillagning av en av rätterna ur ”Kokkonst för livsnjutare”

Kokboken finns till salu både i Norstedts monter och intill Kockteatern. Vi signerar den i mån av tid efter varje framträdande! Observera dock att schemat ibland är tajt, exempelvis på lördag förmiddag, och att Edward måste få tid att förflytta sig mellan olika platser också…

Politiska snapsvisor

Anders Borg höjde ju alkoholskatten tre gånger och kom med det otroligt dumma uttalandet att han inte kände till någon person som drack för lite alkohol. Jo tack, jag kunde ge honom en lång lista bara bland personer jag känner. Vid en av höjningarna skrev jag en häcklande snapsvisa, där jag bl.a. rimmade ”Borg” på ”sorg”.

Men nu är det nya tider, majoriteter och finansministrar – fast alkoholskatten höjer de lika mycket, de … Och sätter sig t.o.m. i knät på IOGT-NTO – så ett par dagar före nyår författade jag en ny häcklande snapsvisa. Tillägnad den gamle smugglarkungen Algot Niska (som för övrigt inte bara smugglade sprit, utan även gjorde en stor insats för flyktingar).

Niskavisan – skriven med anledningen av den stundande alkoholskattehöjningen

Melodi: Arbetets söner. Text: Edward Blom
 
Nu tystnar sången
decemberbetongen
majoriteten i riksdagen fått.
IOGT:na
och Magdalena
stryper nu kranen för stuga och slott.
Men se en stretande
lastbilschaufför
GPS-letande
hitåt ju kör!
Oket med påskriften ”tig och försaka”
länge oss nedtryckt i mörker och böl.
Rospiggar raska, kom nu tillbaka!
Kom Algot Niska med brännvin och öl!
Skål!

 

Gott nytt år förresten!

Edward

 

 

Julklappstips från AB Edward Blom & Co

bildMed detta blogginlägg skulle vi vilja bidra till era eventuella julklapps-önskelistor, eller kanske inköpslistor, så att det blir rätt stuk i julklappshögarna! 🙂

Julklappshögen hemma hos familjen Blom – och då menar jag främst Edwards föräldrar – brukar vara enorm..! Trots att det kristna budskapet kommer i främsta rummet under den blomska julhelgen är det oerhört viktigt att det är väldigt många och väldigt lämpliga julklappar. Jag är övertygad om att min svärmor – Edwards mamma –  klurat på och köpt julklappar större delen av året redan …

”Allting gott och alldeles för mycket” får stå högst på listan, trots att den fanns med redan förra julen. I år finns Edwards kokbok även i mjukbandsupplaga (flexband), i en nättare storlek och för ungefär halva priset. Men den med hårda pärmar (halvklotband) finns också kvar i handeln!

9781629147000_200_life-is-a-banquet”Life is a Banquet”, det vill säga ”Allting gott och alldeles för mycket” på engelska och bearbetad för en icke-svensk (främst amerikansk) läsekrets är såklart den perfekta julgåvan till dina utländska vänner, åtminstone om de hellre läser engelska än svenska. Boken går att beställa exempelvis via Amazon, Bokus och AdLibris.

Tänk på att göra det NU om boken ska hinna fram till julhelgen! Amazon är förmodligen den bästa tjänsten om boken ska sändas till mottagare i USA). ”Life is a Banquet” går även att få tag på i amerikanska boklådor, hoppas vi i alla fall.

Skärmavbild 2014-12-03 kl. 21.45.28Edward Blom Riesling Trocken – en vinflaska är en förstås en present som passar ganska många mottagare, och rieslingviner är sällsynt lämpade som allround-viner. Läs mer om Edwards egenhändigt framtagna vin här och beställ det via Systembolaget (eller gå till någon av det dussin Systembolagsbutiker, främst i Stockholm, som har vinet på sina hyllor).

Edward Blom-kit – nej, det är inte en peruk, ett lösskägg och en lösmage (det tar vi nästa jul, kanske) utan såklart en ”Allting gott och alldeles för mycket” plus en flaska Edward Blom Riesling Trocken. Se bilden högst upp ovan! En vän till oss har detta som sin stående middagsbjudningspresent till värdinnan, men det funkar såklart lika bra som julklapp. 🙂

9789155260606_200_koksalmanack-2015”Husmoderns köksalmanack 2015” – eller ”Köksalmanack 2015”, som den korrekta titeln lyder – är presenten som räcker hela året (fin reklamtext jag fick till där, eller hur)! Edward och jag har bidragit med en gemensam text om söndagsmiddagstraditionens historia till denna traditionsfyllda bok.

”Ögonblicket – 52 händelser ur Företagsminnen” – en härlig bok från 2013 med bilder ur tidningen Företagshistoria, med Edward som redaktör och kommentator.

• ”Orka torka – motståndsinspiration från Facebookgruppen Family Living –  heminredningsreportage i form av bilder från hundratals svenska hem, såsom de se faktiskt ser ut. (Jag har bidragit med ett fotografi på vår köksradio..!)

kc3a4ra-jul-framsida-fc3b6r-webb

• En burk sill, kanske? Varför inte ge bort Årets sill 2014 från Klädesholmen, med smak av björnbär och grönpeppar. Edward satt med i juryn som korade just denna sill, som finns att köpa i välsorterade livsmedelsbutiker.

Till sist vill vi även tipsa om en bok av Edwards syster, Anna Dunér: ”Kära jul!” – en antologi med jultexter som ni kan läsa mer om och beställa här.

Gunilla Kinn Blom

Laga Edward Bloms Feuerzangbowle!

Jul, FeuerzangbowleFeuerzangbowle är det milda glühweinets stygga kusin, med starkare kryddning och betydligt högre alkoholhalt – och brinner gör den också.

Bålen har säkerligen sina rötter i 1700-talet och hade nog, som liknande drycker, mer eller mindre glömts bort, om det inte vore för en bok och en film som fått namn efter bålen. Den har nått kultstatus bland tyska ungdomar som trots det krångliga tillredningssättet fortsatt att tillreda Feuerzangbowle till advent, jul- och nyårsfirande.

Ingredienser:

2 flaskor oekat rödvin
1 kanelstång
minst 4 dl mörk rom på minst 60 %
5–6 kryddnejlikor
2 stjärnanisar
(en del tillsätter även andra kryddor, vanligtvis muskot eller ingefära, men även lagerblad, enbär, svart te, äkta vanilj och kardemumma förekommer)

1 apelsin, ekologisk, skuren i tunna skivor 1 citron, skuren i tunna skivor
1 sockertopp på ca 500 g

 

Gör så här:

Blanda vin och kryddor samt de skivade citrusfrukterna. Värm vätskan till strax under sjudpunk- ten. Häll över bålen i en glöggryta med värmeljus eller brännare under.

Lägg ett litet galler på grytan och ställ sockertoppen på gallret.
Värm rommen en aning. Dränk in sockertoppen med rom och tänd på. Sockret ska brinna med stora, blåa lågor tills det helt smält ner i bålet.

Fortsätt ösa ny rom med hjälp av en bålslev i metall över sockret, så att det fortsätter brinna – men häll inte direkt ur flaskan så det tar eld! När sockret brunnit upp, släck ev. kvarvarande eld i bålen.

 

Anm.

Feuerzangbowle betyder eldtångsbål, och vill man vara riktigt traditionell ska man hålla sockertoppen med en eldtång medan den brinner istället för att ha den på galler – vilket dock kräver att man har en mycket hård sockertopp.

Sockertoppar (toppsocker) finns att köpa i livsmedelsbutiker i Tyskland, på Skansen, hos Stockholms Aeter & Essencefabrik och liknande ställen i Sverige.

Saknas rom på minst 60 % så häll 2 dl 40 %-ig mörk rom i bålen för smaken. Ös sedan sockertoppen med en annan sprit av rätt alkoholhalt, t. ex. absint eller grön chartreuse.

Receptet finns även med i julavsnittet i Allting gott och alldeles för mycket.

Edward Blom Riesling Trocken till percebes på AG

Meny från restaurang AGHäromkvällen serverades ett visst, finfint Rieslingvin i ett finfint sammanhang – nämligen det så kallade chef’s table på Restaurang AG på Kronobergsgatan i Stockholm.

Ovan ser ni menyn, som serverades för deltagarna till juryn i Årets ölpersonlighet 2014 (läs om föregående år här och här) varav Edward är en. Menyn presenterades inte medan de åt, så ingen visste att det var just Edwards vin som dracks. Även om han själv kände igen att det var ett tyskt vin, och förmodligen gjort på Rieslingdruvor, så anade han inte att det var hans eget – utan gissade på något i de betydligt högre prisklasser som AG brukar servera…

Percebes, som Edward Blom Riesling Trocken dracks till, var jag tvungen att kolla upp hemma i soffan (nejdå, inte alls avundsjuk på AG-besöket, jag fick en doggy bag med efterrätten hem!).

Var det sjöborre? Havstulpan? Nej, långhals blir det på svenska! Och så här ser den märkliga långhalsen ut. Efterforskningarna om ifall det verkligen stämmer att ”allt” passar till rieslingviner, eller i alla fall det mesta, fortsätter..!

/Gunilla Kinn Blom

 

 

Edward: ”K-märk husmanskosten!”

Husmanskonst, Edward visar hur man lagar kroppkakor 3 färg ”Kalops är inte bara kalops, utan ett viktigt njutningsmedel och en del av vår kulturhistoria. (–––) Låt oss laga mer husmanskost, tala mer husmanskost, beställa mer husmanskost!”

Lapskojs, inkokt lax, fläsklägg,  stekt salt sill och kroppkakor – i sommarnumret (3/2014) av det motornostalgiska magasinet Riksettan slog Edward ett slag för den klassiska husmanskosten, och förklarade varför rätter som dessa borde k-märkas. Texten finns ej på nätet, så försök få tag på den fina papperstidningen – som är full av härlig läsning.

Se även Edwards kokbok ”Allting gott och alldeles för mycket” där han delar med sig av sina familjerecept på exempelvis kroppkakor (se bilden, av Eva Hildén Smith), inkokt lax och brunsås.

Tack vare texten har vi fått en del tips om platser runtom i Sverige där husmanskostens fana ännu hålls högt, t ex Mäster Gudmunds källare i Jönköping vars krögare Nonno Helgesson skriver:

”Hej Edward! Sitter och läser din artikel i Riksettan och blir hungrig! Driver Jönköpings äldsta restaurang (84 år nonstop i drift) och vi serverar i princip allt du skriver om… Blir lite stolt när jag inser att vi är en av dessa som vill föra arvet vidare!”

Linköpingsbon Kenth Skoglund skriver:

”Läste precis din artikel i Riks1ttan om förfallet med avseende på husmanskost. Kan glädja dej med att detta förfall inte alldeles drabbat oss, enär de två motellen i vår stad Linköping fortfarande tillhandahåller denna vardagsglädje. Jag kan rekommendera, om så tillfälle gives, en omväg via Sjögestad längs gamla Riksettan. Motellet där har farit varsamt fram med såväl menyer som interiör. Kort och gott, ett bra lunchställe. Även det gamla motellet, Filbyter, på andra sidan staden, serverar vällagad husmanskost. Även det ligger vid gamla Riksettan. Det är i sanning glädjande att höra att du håller husmanskostfanan högt och propagerar för dess bevarande.”

Själva slår vi gärna ett slag för Östra stations restaurang här i Stockholm, där vi ofta och gärna äter husmanskost. Skriv gärna i kommentarfältet om du känner till fler ställen som gör sitt bästa för att bevara husmanskostarvet och som du vill rekommendera!

Gunilla Kinn Blom

När Riesling rör min tunga blir jag åter 18

Moseldalen – Edgar Hermes i Trittenheim 4 Edward lågupplöstDenna krönika publicerades häromåret hos Vinklubben – men på grund av Edward Blom Riesling Trocken har den onekligen förnyad aktualitet!

Texten visar tydligt varför just Riesling-viner ligger Edward så varmt om hjärtat…

Porträttet av Edward tog jag, när vi tillsammans besökte Edgar Hermes’ Weingut i Trittenheim i Moseldalen i början av sommaren. Övriga bilder föreställer Edward vid Porta Nigra i Trier respektive människor, hallon- och vinfält i Moseldalen, tagna under samma resa.

/Gunilla Kinn Blom

Hösten efter att jag tagit studenten åkte jag, ännu inte 19 år fyllda, ner till den gamla kejsarstaden Trier i västra Tyskland för ett års universitetsstudier. Jag lärde mig tala tyska (om än med tveksam grammatik) men framförallt kom det att bli ett av mitt livs underbaraste år; präglat av stark vänskap, poesi, resor runt omkring i Europa, fester, nattlånga diskussioner om politik, religion, konst, filosofi och litteratur, storslagna matupplevelser, vuxenblivande – men inte minst av vin!

Förvisso hade jag smakat vin tidigare, men det var nu, ensam i Europa, jag på allvar steg in i vinets underbara värld. Och trots allt jag druckit senare är jag som en pavlovsk hund: när smaken av sötsyrlig Riesling vidrör min tunga är jag åter en 18-årig yngling med romantiskt klappande hjärta, som just flyttat hemifrån, rakt in i Europas hjärta – och för vilken livets alla dörrar ännu tycks stå välkomnande uppslagna på vid gavel.

Det var hösten 1989. Tyskland hade haft flera goda vinår, men priserna i den krisande tyska vinnäringen var låga – och den svenska kronan oförsvarligt hög: en D-Mark kostade bara 3,30 kr. En bra Kabinett kostade därför mindre än 30 kr hos odlaren längs med Mosel. Spätlese och Auslese låg på 10–20 DM, d.v.s. 35–70 kr! På vinfesterna kunde man unna sig ett glas Trockenberenauslese eller Eiswein för mindre än vad en flaska Green Pearl kostade på systemet.

Edward i Trier 2 lågupplöstJag tog ett beslut redan första veckan. Universitet hade bjudit alla utländska studenter till en vinprovning nere i “Staatliches” källare – än i dag en av de mest storslagna provningar jag upplevt. Likt Bibelns bröllopet i Kana hade de börjat med de enkla vinerna och sedan gått högre och högre upp i kvalitet. Många slogs ut på vägen, men tack vare min kroppshydda hade jag ännu full kontroll och urskiljningsförmåga när de riktiga rariteterna började serveras. Det var kärlek och hängivenhet! Och då fattade jag beslutet: Jag skulle inte göra av med mindre av mina studiemedel på vin i Tyskland än jag hade gjort ifall jag bott hemma detta år, istället skulle jag utnyttja de låga priserna till att bara dricka storartade viner!

Jag hoppade således raskt över alla Land- und Tafelweine och gick direkt på de höga predikaten. De flesta var söta, men alltid så fantastiskt balanserade, med enorm syra och kraftiga mineraltoner. Men förvånansvärt många odlare jäste även ut en del av sina sorter längre, så att de även gick att få som halv- eller heltorra.

Rieslingen, “druvornas drottning” som tyskarna kallar henne, var den stora kärleken. En lärare på universitetet skämtade om att jag tillhörde den gamla stammen studenter som “mest studerade för doktor Müller-Thurgau”, men just den druvan lärde jag mig snabbt att undvika. Jag varierade gärna Riesling med Elbling (som brukade säljas subventionerat i universitetsmatsalen vid diverse högtider), Kerner, vit och grå burgunder och Gewürztraminer …

På den tiden kände jag till vinodlare i varenda by mellan Trier och Bernkastel-Kues. När jag för några år sedan återvände [2010] hade jag tyvärr inte varit vid Mosel på ett decennium. Inne i Trier fanns ännu Staatliche Weinbaudomäne och Bischöfliche Weingüter, som nu även köpt upp min gamla storfavorit Friedrich Wilhelm Gymnasium (vinfirman som ursprungligen var ett jesuitdrivet gymnasium med sitt kapital placerat i vinodlingar, ett gymnasium som bl.a. hade Karl Marx som elev).

Moseldalen – Vid hallonfältet 6 lågupplöstUte i byarna var det enorma förändringar. På gott och ont. Gubbarna i jordiga arbetskostymer och gummorna i stora, blommiga klänningar som för 20 år sedan skötte fälten och vintillverkningen hade nu dragit sig tillbaka från den aktiva verksamheten. Nu var det de som (likt en gång deras föräldrar), tog hand om oss kunder som ringde på dörren och ville prova oss igenom sortimentet. Medan deras barn tagit över som vinmakare, en ny generation som inte lärt sig av sin fader att göra som man alltid hade gjort utan avlagt professionella vinexamina på tekniska universitet.

Tyvärr har många odlare i dag gått ifrån det tyska klassificeringssystemet, vilket var världens bästa. Förr kunde man direkt av etiketten se kvalitetsnivå, söthetsnivå och om det enligt vinförbundet eller delstatens professionella smakprovare utmärkte sig nog för medaljer av tre  olika nivåer. Man behövde knappt smaka på vinet för att veta om man skulle uppskatta det. Nu konkurrerar åtskilliga självuppfunna klassificeringar med den statligt fastställda.

Moseldalen – vinodlingar 1 lågupplöstBland det positiva var att de torra vinerna kommit i fokus. Om det förut var något som mest gjordes för en mindre grupp kännare, eller någon onkel med sockersjuka, hade de nu på 2010-talet blivit hur inne som helst. Odlarna har också lyckats svara på den inhemska efterfrågan på röda viner. De rödviner som fanns i Mosel förr i tiden var oerhört lätta och snarare mörkfärgade roséviner.  Nu tillverkas kopior av all världens rödviner i varenda källare. Och vurmen för de höga alkoholhalterna har även nått Mosel: medan jag som tonåring kunde ligga utmed flodstranden en het dag och svalka mig flaskvis med 7-procentiga viner utan att bli yr (förutom den gång jag fick solsting) – var det nu ofta det dubbla som gällde. Goda viner förvisso, och bra för vinnäringens ekonomi – men tråkigt att allt nuförtiden ska finnas överallt och smaka likadant på alla ställen.

Moseldalen – restaurangskylt lågupplöstMen även om priserna gått upp, kronan har fallit och vinnäringen blivit lite mindre romantisk finns det fortfarande många fantastiska skatter att upptäcka i Moselsdalens källare. Unna er mer än bara en dag i dalen, knacka på många dörrar, prova Er igenom flera sortiment och undvik turistfällorna så kommer Ni inte bara få en härlig semestervistelse utan också stora vinupplevelser. Och är det någon som mot förmodan har en flaska Rote Weinbergpfirsich Brand till salu så köp – om inte annat så för att sälja den vidare till undertecknad.

Edward Blom

Vinresan, del 1: När vi besökte Moseldalen i juni

I flera år har Edward pratat om att han skulle vilja visa mig Moseldalen, för att inte tala om hur mycket han pratat om Moseldalen!

Plötsligt en dag i juni öppnade sig en affärsmässig möjlighet att sticka dit, vilket vi genast gjorde. Edward skulle få chansen att ta fram ett eget Rieslingvin! (Vilket han gjorde, och det kan ni från och med nu beställa här.)

Hur det gick till kommer vi att berätta om framöver. Här och i följande inlägg kommer några bilder från det härliga Moseldalen, som varmt rekommenderas alla som gillar att resa – till bil, cykel, båt eller fots – i en härlig miljö som dryper av vitt vin och kulturhistoria. Vi börjar med Bernkastel-Kues!

/Gunilla Kinn Blom

 

Mosel Bernkastel 3 lågupplöst Mosel Bernkastel 2 lågupplöst Mosel Bernkastel 1 lågupplöst

Sex svenska mat- och dryckesböcker världsbäst

World Gourmand Awards, Peking 2014 Edward Blom och Richard Juhlin FOTO Tibor Bárány

 

 

 

 

 

 

 

 

Gastronomen och kokboksförfattaren Edward Blom och champagneexperten Richard Juhlin firar sina utmärkelser efter World Gourmand Awards i Peking.

Foto: Tibor Bárány (högupplösta bilder kan beställas från tibor@pixtravel.net).

Sverige hade stora framgångar i ”kokboks-VM”, World Gourmand Awards 2014, som just har avgjorts i Peking. Hela sex svenska mat- och dryckesböcker, som tävlade i några av de många kategorierna i tävingen, kan nu sätta den prestigefyllda ”Best in the world”-etiketten på omslagen.

Champagneexperten Richard Juhlin vann den särskilt fina utmärkelsen ”Hall of Fame” i vinklassen, för sitt praktverk ”En doft av champagne”. Dessutom blev han årets TV-programledare, för program som sänts i Norge och Kina.
– Richard är enastående. Det finns ingen som ens är i närheten av hans position som världens ledande champagneexpert, säger Edward Blom.
– Det var mycket roligt och oerhört välförtjänt med hans båda guldmedaljer!

Amerikanska kakor och italiensk olivolja
Roy Fares vann förstapris i kategorin ”Amerikansk mat” med sin bok ”United States of Cakes”, och Maj-Lis Hellström och Bo Hagström kammade hem förstapriset i kategorin ”Medelhavsmat” med boken ”Solens hälsa”. Juryn gav även en särskild utmärkelse till ”Fotbollskokboken”.
Sverige fick två andrapriser. Dels i kategorin ”Skandinavisk mat” till Lisa Lemke för ”Allt i en gryta”; dels i kategorin ”Entertaining” där Edward Blom själv tävlade med sin kokbok ”Allting gott och alldeles för mycket”, vars bombastiska bilder och livsbejakande rätter stack ut i mängden.
– Jag är oerhört lycklig över mitt silver! Jag kommer nog aldrig att få ställa upp i Olympiska spelen, men för mig är det här nästan lika stort, säger Edward som är på plats i Peking.
– En sådan här tävling är jätteintressant, för man får se kokböcker från världens alla hörn – inklusive små örepubliker. Det är roligt att Sverige håller en så hög kvalitet.

(Läs mer om medtävlarna i ”Entertaining”-kategorin här. Den peruanska boken ”Celebra la vida” vann första priset.)

”Sveriges kokböcker håller toppklass”
– Precis som ni har era röda stugor finns en särskild kulinarisk kultur i Sverige. Det är fantastiskt hur det yttrar sig i både matlagning och kokböcker, säger fransmannen Edouard Cointreau som startat World Gourmand Awards och i år håller i den för 19:e gången, när vi ses i en hotellbar i Daxing dagen efter tävlingen.
– Jag har följt svensk kokboksutgivning sedan 1980-talet, och de senaste fem åren har den verkligen nått internationell toppklass. I förhållande till folkmängden får Sverige kanske flest priser av alla länder. Tyvärr är det för få svenska förlag som anstränger sig för att sälja sina böcker utomlands.
Edouard Cointreau säger att han är mån om att stimulera mat- och dryckeslitteratur i hela världen, och är glad över att kokböcker från Afrika, Kina och Latinamerika nu börjar nå hög standard. Tävlingen, som tidigare hållits i Europa, hade i år förlagts till Pekingförorten Daxing, och värdlandet Kina fick priser i många av 60-talet kategorier.
”Årets kokbok alla kategorier” hade en grupp från palenquera-folket gjort – ättlingar till afrikanska slavar i Colombia, som lärt sig läsa och skriva genom att göra en bok om sin matkultur.
– World Gourmand Awards är olika stort i olika länder, säger Edward Blom.
– I Sverige är det här kanske inte så stort, men de pakistanska kvinnor som vann priset för ”bästa chokladbok” berättade för mig att de nog skulle få lika mycket medial uppmärksamhet i sitt hemland som om de vunnit en Oscar.

Stolt vinnare
– Jag är oerhört stolt över att ha fått två ”VM-guld”, inte minst att jag fick priset för att ha skrivit världens bästa vinbok, säger Richard Juhlin.
– Jag är ännu mer stolt och förvånad av att ha för andra året i rad ha fått pris för att vara världens bästa dryckesprogramledare, trots att jag knappt syns i svensk television.

av Gunilla Kinn Blom
frilansjournalist och medförfattare till ”Allting gott och alldeles för mycket”

gunilla@kinn.se
AB Edward Blom & Co

Edward berättar om sitt ”silver” i TV4 Nyhetsmorgon: http://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/edward-blom-jublar-%C3%B6ver-silver-i-kokboks-vm-2635598

En kortare version av detta blogginlägg har skickats ut av Norstedts: http://www.mynewsdesk.com/se/norstedts/news/silver-till-edward-blom-i-kokboks-vm-85364

DN har dessutom gjort en (märkligt nog signerad) rewrite av ovanstående text: http://www.dn.se/dnbok/svenskar-gjorde-varldens-basta-kokbocker/?nrdr=true

Mer information om World Gourmand Awards: http://www.cookbookfair.com

Samtliga priser till svenska författare och förlag, med förlagsnamnet i parentes:

Hall of Fame
”En doft av champagne” av Richard Juhlin (Bonnier Fakta) *

Första pris
Amerikansk mat:                                   ”United States of Cakes” av Roy Fares (Bonnier Fakta) *
Medelhavsmat:                                      ”Solens hälsa” av Maj-Lis Hellenius/Bo Hagström (Massolit) *
Försäljning av utlandsrättigheter:     Bonnier Fakta
Bästa TV-programledare:                    Richard Juhlin

Andra pris
Entertaining:                                          ”Allting gott och alldeles för mycket” av Edward Blom och Gunilla Kinn Blom (Norstedts) *
Skandinavisk mat:                                 ”Allt i en gryta” av Lisa Lemke (Bonnier Fakta) *

Tredje pris
Inköpare av utlandsrättigheter:          Forma Books

Special Award (de nationella juryernas specialpris, delades ut till tolv böcker)
”Fotbollskokboken” av Riki Simic, David Mortimer-Hawkins och Sladjan Osmanagic (Telegram) *

* Dessa sex böcker tillhör gruppen ”Best in the world”.

Även följande svenska böcker deltog i Pekingfinalen till World Gourmand Awards, i olika kategorier:
• ”Myter om mat” av Stephan Rössner (ICA Bokförlag)
• ”Choklad, praliner” av Elik Maraniq (Grenadine)
• ”Mannerströms fisk” av Leif Mannerström (Norstedts)
• ”Stora Ölboken” av Jan-Erik Svensson (Grenadine)
• ”Franska bakverk” av Mia Öhrn (Natur och kultur)
• ”Bombay Take Away” av Malin Mendel Westberg (Wahlström & Widstrand)
• ”Smaker i mitt hjärta” av Jennie Walldén (Bonnier Fakta)

P S Ett särskilt grattis till ”vår” formgivare Pär Wickholm, som formgivit både ”Allting gott…” och ”Fotbollskokboken”! Han borde såklart ha varit nominerad i kategorin för bästa bokdesign, tycker vi.