Subscribe

Archive | Vin

När Riesling rör min tunga blir jag åter 18

5 augusti, 2014 by Alla blogginlägg Bilder på Edward Edward Blom Riesling Trocken Edward Bloms livsmedel Mat och dryck Resor Traditioner Tyskland Vin

Moseldalen – Edgar Hermes i Trittenheim 4 Edward lågupplöstDenna krönika publicerades häromåret hos Vinklubben – men på grund av Edward Blom Riesling Trocken har den onekligen förnyad aktualitet!

Texten visar tydligt varför just Riesling-viner ligger Edward så varmt om hjärtat…

Porträttet av Edward tog jag, när vi tillsammans besökte Edgar Hermes’ Weingut i Trittenheim i Moseldalen i början av sommaren. Övriga bilder föreställer Edward vid Porta Nigra i Trier respektive människor, hallon- och vinfält i Moseldalen, tagna under samma resa.

/Gunilla Kinn Blom

Hösten efter att jag tagit studenten åkte jag, ännu inte 19 år fyllda, ner till den gamla kejsarstaden Trier i västra Tyskland för ett års universitetsstudier. Jag lärde mig tala tyska (om än med tveksam grammatik) men framförallt kom det att bli ett av mitt livs underbaraste år; präglat av stark vänskap, poesi, resor runt omkring i Europa, fester, nattlånga diskussioner om politik, religion, konst, filosofi och litteratur, storslagna matupplevelser, vuxenblivande – men inte minst av vin!

Förvisso hade jag smakat vin tidigare, men det var nu, ensam i Europa, jag på allvar steg in i vinets underbara värld. Och trots allt jag druckit senare är jag som en pavlovsk hund: när smaken av sötsyrlig Riesling vidrör min tunga är jag åter en 18-årig yngling med romantiskt klappande hjärta, som just flyttat hemifrån, rakt in i Europas hjärta – och för vilken livets alla dörrar ännu tycks stå välkomnande uppslagna på vid gavel.

Det var hösten 1989. Tyskland hade haft flera goda vinår, men priserna i den krisande tyska vinnäringen var låga – och den svenska kronan oförsvarligt hög: en D-Mark kostade bara 3,30 kr. En bra Kabinett kostade därför mindre än 30 kr hos odlaren längs med Mosel. Spätlese och Auslese låg på 10–20 DM, d.v.s. 35–70 kr! På vinfesterna kunde man unna sig ett glas Trockenberenauslese eller Eiswein för mindre än vad en flaska Green Pearl kostade på systemet.

Edward i Trier 2 lågupplöstJag tog ett beslut redan första veckan. Universitet hade bjudit alla utländska studenter till en vinprovning nere i “Staatliches” källare – än i dag en av de mest storslagna provningar jag upplevt. Likt Bibelns bröllopet i Kana hade de börjat med de enkla vinerna och sedan gått högre och högre upp i kvalitet. Många slogs ut på vägen, men tack vare min kroppshydda hade jag ännu full kontroll och urskiljningsförmåga när de riktiga rariteterna började serveras. Det var kärlek och hängivenhet! Och då fattade jag beslutet: Jag skulle inte göra av med mindre av mina studiemedel på vin i Tyskland än jag hade gjort ifall jag bott hemma detta år, istället skulle jag utnyttja de låga priserna till att bara dricka storartade viner!

Jag hoppade således raskt över alla Land- und Tafelweine och gick direkt på de höga predikaten. De flesta var söta, men alltid så fantastiskt balanserade, med enorm syra och kraftiga mineraltoner. Men förvånansvärt många odlare jäste även ut en del av sina sorter längre, så att de även gick att få som halv- eller heltorra.

Rieslingen, “druvornas drottning” som tyskarna kallar henne, var den stora kärleken. En lärare på universitetet skämtade om att jag tillhörde den gamla stammen studenter som “mest studerade för doktor Müller-Thurgau”, men just den druvan lärde jag mig snabbt att undvika. Jag varierade gärna Riesling med Elbling (som brukade säljas subventionerat i universitetsmatsalen vid diverse högtider), Kerner, vit och grå burgunder och Gewürztraminer …

På den tiden kände jag till vinodlare i varenda by mellan Trier och Bernkastel-Kues. När jag för några år sedan återvände [2010] hade jag tyvärr inte varit vid Mosel på ett decennium. Inne i Trier fanns ännu Staatliche Weinbaudomäne och Bischöfliche Weingüter, som nu även köpt upp min gamla storfavorit Friedrich Wilhelm Gymnasium (vinfirman som ursprungligen var ett jesuitdrivet gymnasium med sitt kapital placerat i vinodlingar, ett gymnasium som bl.a. hade Karl Marx som elev).

Moseldalen – Vid hallonfältet 6 lågupplöstUte i byarna var det enorma förändringar. På gott och ont. Gubbarna i jordiga arbetskostymer och gummorna i stora, blommiga klänningar som för 20 år sedan skötte fälten och vintillverkningen hade nu dragit sig tillbaka från den aktiva verksamheten. Nu var det de som (likt en gång deras föräldrar), tog hand om oss kunder som ringde på dörren och ville prova oss igenom sortimentet. Medan deras barn tagit över som vinmakare, en ny generation som inte lärt sig av sin fader att göra som man alltid hade gjort utan avlagt professionella vinexamina på tekniska universitet.

Tyvärr har många odlare i dag gått ifrån det tyska klassificeringssystemet, vilket var världens bästa. Förr kunde man direkt av etiketten se kvalitetsnivå, söthetsnivå och om det enligt vinförbundet eller delstatens professionella smakprovare utmärkte sig nog för medaljer av tre  olika nivåer. Man behövde knappt smaka på vinet för att veta om man skulle uppskatta det. Nu konkurrerar åtskilliga självuppfunna klassificeringar med den statligt fastställda.

Moseldalen – vinodlingar 1 lågupplöstBland det positiva var att de torra vinerna kommit i fokus. Om det förut var något som mest gjordes för en mindre grupp kännare, eller någon onkel med sockersjuka, hade de nu på 2010-talet blivit hur inne som helst. Odlarna har också lyckats svara på den inhemska efterfrågan på röda viner. De rödviner som fanns i Mosel förr i tiden var oerhört lätta och snarare mörkfärgade roséviner.  Nu tillverkas kopior av all världens rödviner i varenda källare. Och vurmen för de höga alkoholhalterna har även nått Mosel: medan jag som tonåring kunde ligga utmed flodstranden en het dag och svalka mig flaskvis med 7-procentiga viner utan att bli yr (förutom den gång jag fick solsting) – var det nu ofta det dubbla som gällde. Goda viner förvisso, och bra för vinnäringens ekonomi – men tråkigt att allt nuförtiden ska finnas överallt och smaka likadant på alla ställen.

Moseldalen – restaurangskylt lågupplöstMen även om priserna gått upp, kronan har fallit och vinnäringen blivit lite mindre romantisk finns det fortfarande många fantastiska skatter att upptäcka i Moselsdalens källare. Unna er mer än bara en dag i dalen, knacka på många dörrar, prova Er igenom flera sortiment och undvik turistfällorna så kommer Ni inte bara få en härlig semestervistelse utan också stora vinupplevelser. Och är det någon som mot förmodan har en flaska Rote Weinbergpfirsich Brand till salu så köp – om inte annat så för att sälja den vidare till undertecknad.

Edward Blom

Vinresan, del 1: När vi besökte Moseldalen i juni

1 augusti, 2014 by Alla blogginlägg Bildblogg Bilder på Edward Edward Blom Riesling Trocken Edward Bloms livsmedel Mat och dryck Resor Tyskland Vardagsliv Vin

I flera år har Edward pratat om att han skulle vilja visa mig Moseldalen, för att inte tala om hur mycket han pratat om Moseldalen!

Plötsligt en dag i juni öppnade sig en affärsmässig möjlighet att sticka dit, vilket vi genast gjorde. Edward skulle få chansen att ta fram ett eget Rieslingvin! (Vilket han gjorde, och det kan ni från och med nu beställa här.)

Hur det gick till kommer vi att berätta om framöver. Här och i följande inlägg kommer några bilder från det härliga Moseldalen, som varmt rekommenderas alla som gillar att resa – till bil, cykel, båt eller fots – i en härlig miljö som dryper av vitt vin och kulturhistoria. Vi börjar med Bernkastel-Kues!

/Gunilla Kinn Blom

 

Mosel Bernkastel 3 lågupplöst Mosel Bernkastel 2 lågupplöst Mosel Bernkastel 1 lågupplöst

Martini Ola Wong och Dirty Ola – recept

13 maj, 2014 by av Gunilla Kinn Bilder på Edward Edward-evenemang Fester Mat och dryck Vin

Två drinkar skapade till Ola Wongs hensexa, den 10 maj 2014. En förklaring till kompositionerna finns här!

Martini Ola Wong
(eller ”Wongbay Martini”)

Skärmavbild 2014-05-14 kl. 00.40.30Indien: 4 cl Bombay Sapphire (gin)
Kina: lite riven, kinesisk ingefära
Rumänien: 4 cl Lacrima lui Ovidiu (12-årigt starkvin; beställningsvara hos Systembolaget)
Tyskland: 4 cl Henkell Trocken (sekt)
Kina: Kräftklo
Borås: Paraply

• Riv ingefära och låt den dra en liten stund i gin, sila sedan av.
• Lägg en kräftklo i ett rymligt Martini-glas.
• Skaka ingefärsginen och starkvinet med is i shaker.
• Häll upp i glaset.
• Toppa med sekten.
• Riv över lite ingefära som dekoration.
• Dekorera med ett cocktailparaply.

Dirty Ola
• Som ovan, men häll dessutom ner 1 cl kräftspad i drinken – och det blir en ”Dirty Ola”!

Recept: Edward Blom

 

P S Bilder på den färdiga drinken fanns i Gunillas under natten bortslarvade mobiltelefon. ;-(

Martini Ola Wong och Dirty Ola – bakgrund

13 maj, 2014 by av Gunilla Kinn Edwards recept Fester Mat och dryck Vin

IMG_4352Här kunde ni läsa om hur vi känner Ola Wong och om den hensexa vi hade i lördags. Se även bilden till höger, tagen av Stefan Jäderlund, som möjligen ger en idé – och om inte annat visar bland annat den blivande brudgummen i Socker-Connymössa.

Hur bör då en Ola Wong-cocktail (ej på bilden; där är det mest öl) vara beskaffad?

Edward – som skapat en och annan drink till olika händelser, fenomen och personligheter i Breaking News med Filip och Fredrik i Kanal 5 och för Magnus Ugglas P4-program – grep sig verket an med stor seriositet och en hel del edwardiansk kreativitet.

9789170371301_large_no-im-from-boras_pocketNi som läst Olas fantastiska bok ”No, I’m from Borås”, som också var hans publika och journalistiska genombrott, vet att han har sina rötter dels i Kina, dels i Rumänien dit hans mors förfäder utvandrade från Tyskland (närmare bestämt Sachsen).

Eftersom Ola i många år bott i och arbetat som frilansjournalist med Shanghai respektive Peking som bas, och etablerat sig som en av Sveriges ledande Kina-experter, hade temat för hensexan såklart kunnat bli ”Kina”. Men det vore naturligtvis lite förutsägbart. Därför blev det istället ”Indien” (med lektioner i bhangradans och annat skoj).

Så basen i Ola-drinken fick bli Bombay Sapphire Gin. En dryck som jag och Ola inmundigat i en av de tjusiga barerna på Taj Mahal Palace Hotel i just Bombay, under en reportageresa som senare förde oss till allehanda märkliga platser i Indien.

I denna ”indiska” (egentligen brittiska) gin fick lite riven ingefära – givetvis kinesisk – dra, för en kinesisk touch. Det tyska arvet symboliserades av sekt, Henkell Trocken, och det rumänska av ett vitt, 12-årigt starkvin: Lacrima Lui Uvidiu, som vi på ett smått magiskt sätt lyckades få tag på trots att det för närvarande är slut i lagret hos leverantören. (Detta starkvin valde Edward ut just för att det behövdes något som symboliserade ”Rumänien” i sammanhanget, men det visade sig dessutom vara riktigt gott – och tydligen något av en klassisk dryck för många rumäner.)

9789174610147_large_blodroda-kraftor-jakten-pa-henry-wuStarkvinet och ingefärsginen skakades med is i en shaker – och så var det dags för montering. Som inleddes med att Edward lade en kräftklo i martiniglaset..! Alla som läst Olas dråpliga deckarpastisch ”Blodröda kräftor” vet varför just det inte nödvändigtvis är en helt aptitlig ingrediens … men låt oss hoppas att de kinesiska jumbokräftor vi hade köpt inte kom från just den kräftfabriken…!

Slutligen fick Martini Ola Wong ett litet drinkparaply. Han är ju från Borås, som framgår av ovanstående boks titel, och Borås lär – enligt denna källa – vara en av de platser i Sverige där det av någon anledning säljs flest paraplyer.

Voilà, Martini Ola Wong!

Men Edward vore inte Edward om han inte också skapade en liten variant. En Dirty Martini är ju en Dry Martini med en aning olivspad i. Ta en Martini Ola Wong och häll i lite kräftspad och voilà: en Dirty Ola!

De mer exakta recepten på dessa ädla drycker kommer i nästa inlägg, närmare bestämt här.

För övrigt åt Edward och jag den dagen kräftsoppa till lunch, fullproppad med kräftstjärtar, för det var ju bara klorna som gick åt till drinken – och det rumänska starkvinet passade utmärkt väl att smutta lite av till en sådan soppa.

Gunilla Kinn Blom

P S I Fotografier och kanske rentav en liten film med Martini Ola Wong kommer eventuellt i framtiden, när jag lokaliserat min mobiltelefon som innehåller sådana.

P S II Edward har tyvärr inte möjlighet att skapa drinkar, annat än åt sina egna vänner eller som en del av ett större uppdrag. Ni som ska ordna svensexor eller liknande, låt er inspireras av idén och hitta på egna drinkar till festföremålen!

Vinsemester vid 14!

7 februari, 2012 by Edward-länkar Fester Mat och dryck Öl Resor Vardagsliv Vin

14 år och önskar åka på vinsemester i Europa? Jo, det är fullt möjligt och legalt bara du tar med dig en Erziehungsberechtigter. Och i England kan Du börja ta dig ett glas sherry till soppan betydligt tidigare än så, om du har turen (eller hur man nu ser på saken) att hysas in i en tillräckligt liberal familj. Läs min vinkrönika om alkoholåldersgränser i olika länder på  http://www.vinklubben.se/ta-med-barnen-pa-vinsemester/ – En djup ursäkt till dem som kommit hit via Twitter eller FB för att jag inte skickade Er till Vinklubben direkt, men det vore så trevligt om fler personer ville upptäcka min egen blogg också, även om jag numera mest hinner skriva för andra medier.

Jag själv som 16-åring, den sommaren i England då jag verkligen började uppskatta stora mängder öl.

Annars har min förkylning nu vandrat vidare ner i lungorna, halsen och stämbanden. Trots detta rycktes jag brutalt upp ur min sjuksäng av Björn Markusson som krävde att jag skulle kraxa fram speakerröster till nästa avsnitt av Edward Bloms Stockholm som läggs ut på Svenskans hemsida på söndag. Blir ett lite annorlunda avsnitt med stark personligt engagemang.

I morgon har jag fått säga återbud till en skolklass från S:t Ragnhilds gymnasium och åt Aftonbladet – tråkigt! Annars är det mest mina kollegor på Centrum för Näringslivshistoria som lider av min sjukfrånvaro. Än så länge, vill säga … Det ryktas om att vi ska få kontorslandskap framöver och med min genomträngande stämma och mitt infernaliska knattrande på tangentbordet (har aldrig vant mig av att slå av bara helsefyr sedan jag lärde mig skriva maskin som tioåring på en mekanisk icke-elektrifierad Facit) så lär mina kollegor därefter istället göra allt som står dem i makt för att jag skall stanna hemma. Antagligen inkluderande laxermedel i kaffet, vägglöss på min kontorsstol och ständiga nysningar på min telefon.