Sex dagar kvar som ungkarl

Ja, då återstår bara sex dagar, börjar kännas minst sagt pirrigt. I vardagsrummet håller vår chefsdesigner Bradley på att sy stora draperier och snickra en vapensköld, vännerna Melin gör skyltar och backar snacks, Gunilla är på Skansen med min syster och ser en massa bröllop för att hämta inspiration, själv leter jag förtvivlat efter en bok av en fader Champlin ur vilken vi skall hämta en förbön – men boken är och förblir försvunnen.

I går avlade jag generalbikt; det innebär att man som katolik kan välja att bikta om allt dåligt man gjort under hela sitt liv, även om man biktat det förr och redan fått avlösning för det. En generalbikt är lämpligt inför stora livsavgörande ögonblick, som när man skall gifta sig. Kan rekommendera alla att ta en helg och helt ägna sig åt att ställa samman sitt syndaregister, förfärligt känsla att se allt man ställt till med under ett liv, men väldigt nyttigt. Och det hela slutar ändå i en glad förvåning över att livet tack vare Guds nåd ändå blivit så bra och  inte slutat i total katastrof …

Svensexan har jag inte alls hunnit skriva om helller, fast jag hade tänkt det, men det kommer ett par bilder här nere. Bl.a. tvingade de mig för första gången på nästan 30 år att bära jeans!

Tags: , , ,

Sex dagar kvar som ungkarl

7 Responses

  1. Vad står det på den trånga t-shirt du bär på svensexebilden med Edwards spritkök?

    Att bära jeans låter hemskt. Jag skall aldrig gifta mig, nu är det bestämt.

    Fläderblom 11 juni, 2011 at 17:04 #
  2. Det står ”Jag skulle hellre laga mat i P1”.

    Per 21 juni, 2011 at 08:58 #
  3. Var det du som framförde en sång på Max för min (då blivande) fru som var ute på sin möhippa?

    Johan 18 augusti, 2011 at 13:53 #
    • Javisst, fast det var inte en sång utan en dikt av Heidenstam som jag deklamerade. Sjöng gjorde jag senare i Drottningsholmsparken. Hoppas hon inte blev allt för chckad 🙂

      Edward Blom 21 augusti, 2011 at 18:49 #
      • Nejdå, hon blev inte chockad. Jag missförstod visst lite vad det var du framfört, men jag antar det var vackert. 🙂

        Johan 25 augusti, 2011 at 20:42 #
  4. Menar du på största allvar att du tycker att djur, t.ex. en hund, har samma
    intellektuell begåvning, känslor och tankar etc. som en växt??
    Och kan därför inte känna rädsla, smärta, glädje, saknad etc.??
    Du sa ju så på Radio.

    Niki 24 augusti, 2011 at 20:31 #
    • Bästa Niki,

      nej naturlgitvis är det en glidande skala. Jag fäller inte ett träd bara för nöjes skull och utan att känna att det är någon sorts liv man utsläcker, och naturlitvis har djur högre medvetandenivå än växter. Det är glidande skala från växter, till plankton, till djur. Däremot anser jag att det stora steget är mellan djur och människa. Djur anser jag att man kan äta, medan mänskligt liv av alla slag är okränkbart. MEN det är ju inte bara en ontologisk fråga utan även en religiös och jag har full förståelse för att andra kan komma till helt andra slutsatser och då är det viktigt att man följer sitt samvete på den punkten. [Så här långa svar funkar dock inte på tv eller radio, där gäller bara roliga onliners …]

      Edward Blom 25 augusti, 2011 at 10:43 #

Lämna ett svar